Vi har haft en mycket givande dag. Dels har vi läst några mycket inspirerande segelbloggar. Det kan man aldrig få för mycket av. Och på eftermiddagen så dök Caroline och Jan upp på Wilma. Ett mycket trevligt par i 65-årsåldern, även de segelbåtsägare. Men tyvärr var Jan mitt uppe i en cancerbehandling och han kan inte ge sig iväg på en långsegling därav. Han berättade på ett ärligt sätt sin lite berg-o-dalbana med sjukdomen. Att den framför allt har slagit på psyket där han känt sig deppig och saknat framtidsutsikter. Nu hade han fått tillbaka livsgnistan och mötet hos oss sporrade honom än mer (där frun hejjade på honom enormt). Så nu hade han allvarliga planer på att kasta loss bara behandlingarna var klara och hälsan var tillräckligt god. Han såg ljust och positivt på framtiden. Vi blir glada när vi märker att människor växer i vår närhet. Att vi kan få smitta av oss lite av vår energi och livsglädje. Nu håller vi tummarna för att det inte bara förblir en dröm hos Jan och hans trevliga Caroline, utan att han sätter drömmarna i verket. Vi har växlat kontaktuppgifter så vi har möjlighet att ha fortsatt kontakt med varandra.

 

Caroline berättade även att hon brukar möta Laura Dekker här på stan, dragandes med en barnvagn. Hon är ju mest känd som den yngsta som gjort en världsomsegling på egen hand, endast 16 år gammal vid målgång. Vi trodde att hon bodde på Nya Zeeland, dit hon flyttade efter sin världsomsegling. Men hon har tydligen flyttat hem. Från Nya Zeeland till Zeeland i Holland. Men Caroline var lite bekymrad för när hon möter Laura med barnvagn så är blicken nedslagen och hon har en lite sorgsen uppsyn. Vi tänkte att hon kanske bär på en längtan ut på havet. Caroline kunde inte riktigt tolka det hela och visste inget närmare. För vår del så kommer vi de återstående dagarna hålla utkik efter unga tjejer med barnvagn. Springer vi på henne så tar vi nog initiativet och hälsar på henne.

 

Ja livet är fyllt av nya människor och situationer. Så underbart att man aldrig vet vad som kommer hända här näst. Den bästa medicinen mot leda.

 

Skepp o Hoj!

Vi har ett fantastiskt väder här i Zierikzee. Att kunna promenera i timmar med en varm sol på näsan efter en mörk vinter, är bland det härligaste som finns. Svältfödd på sol som man är.

 

 

 

 

 

Så här in på det nya året så drar många människor igång med projekt av större och mindre slag. Nyårslöften kan hända. Det tränas, det lagas nyttig mat, ett köpstoppsår inleds, någon har bestämt sig för att skriva en bok, någon annan vill börja studera.

 

Vi roade oss med att söka lite på nätet om vilka projekt som startats upp. Bloggvärlden är fantastiskt och det finns otroligt mycket inspiration och idéer att upptäcka. Hittade dels tre stycken bloggar om köpstopp för 2017. En av dessa hade målet att gå från ”svart bälte i shopping till 100.000 på sparkontot”.

 

Vi har alla erfarit förhoppningar, mål och satsningar som faktiskt inte skördat frukt. Man nådde inte målet. Men många gör det. Når sitt mål. Vi har lite tankar kring det, oavsett vad det handlar om för mål.

 

¤ Förkasta aldrig dina satsningar. Det finns inget misslyckande i något. Det som inte gick vägen hamnade på din erfarenhetslista eller kanske till och med ledde dig till ett annat mål eller utveckling. (att man ser saker som förluster i livet är ibland det som gör att vi inte orkar fortsätta kämpa mot målet, rädslan för misslyckande hämmar och stressar)

 

¤ Självdisciplin. Vanligt är att man är disciplinerad kring sitt arbete, där arbetsgivaren ställer kraven (utan välskött arbete, så riskeras ditt jobb och din inkomst). Men när det kommer till den delen av livet som egentligen bara berör dig och de närmaste så tenderar vi till att ge upp lätt. Ge tanken kring självdicsiplin någon stund varje dag.

 

¤ Planera. Tänk som elitidrottare. När de genomför sin prestation i OS så har de OS-satsat i många år i förväg. Lägg upp delmål och stäm av med dig själv att det fortfarande är samma mål du har. Om du har ändrat, avveckla och städa bakåt.

 

¤ Städa bakåt. Låt inte gammalt ligga och bromsa. Saker tar plats och kostar energi. Stå inte och betala för något du inte nyttjar längre. Gör dig av med ”gamla projekt”.

 

¤ Träna din pannlob. Vi söker belöningar och stimuli av olika slag. Impulsen (reptilhjärnan) sätter hela tiden krokben för dig. Förstå hur din hjärna fungerar och stanna upp inför varje ny impuls som kommer till dig. Räcker inte dina pengar? Sabbar du din hälsa? Kanske är det din impuls som förstör din planering (eller att du inte städar bakåt) Shopping, tobak, alkohol, skräpmat, ständigt surfande på datorn…har du beteenden du vill ändra? När du diskuterar med dig själv förnuftigt hur du vill leva och samtidigt inte följer din egen agenda så beror det ofta på att du faller på denna punkt. Tvärtom, att inte leva autentiskt (i sanning med sig själv) undergräver din självkänsla och något gnager i dig som du inte kan sätta fingret på. Får du en orolig klump i magen när det är dags att betala räkningar. Gör då de förändringar som krävs. Tänk långsiktigt. Använd pannloben, fall inte för impulser.

 

¤ Förenkla. Gör inte saker så stort och krångligt. Vill du något så måste du försaka något. Det går inte ha med sig ”hela paketet”. Tillexempel om man långseglar och man bara MÅSTE ha en båt si-o-så-stor med alla möjliga funktioner, samtidigt som man måste ha sommarhuset kvar OCH massor av pengar på kontot OCH inte kan sälja av bilar och slänga allt du har i förrådet. Nä, kanske är det bättre att då stanna hemma eller satsa på att bli 250 år gammal. Ju färre saker, desto färre beslut, desto bättre beslut, desto mindre vånda. Desto mer tid. Desto mer pengar.

 

¤ Skaffa dig en coach eller inspiratör. Vi behöver alla hjälp och stöttning. Ensam är inte alltid stark. Det kan räcka med en klok vän.

 

¤ Säg NEJ när så behövs. Det blir lätt att vi tar på oss förmycket.

 

Det är ju två resor i en och samma som vi gör. Den fysiska är den som reser runt och upptäcker nya platser. Och den inre, den mentala. Den som handlar om våra upplevelser, känslor och reflektioner. Vi utmanar oss själva och varandra på olika sätt.

 

Ett par frågor som hamnat på vårt bord är:

 

Vi har själva tidigare levt vad vi tror är typiskt svenskt. Som fenomentet att det alltid måste ätas och drickas något framför tvn på kvällen. Varför inte bara vara nöjd med ett glas vatten. När vi ätit vår middag så är vi nöjda (numera) Varför ska det vara fredagsmys nästan alla dagar i veckan? (det var inte alls svårt att ändra beteendet, men det gällde att se det)

 

 

Varför kör inte kvinnor båt och lägger till och lägger ut? (svaret är att kvinnor behöver träna och männen behöver träna på att kvinnor får lov att träna, Helena lägger alltid ut men behöver träna på att lägga till i kniviga situationer. Enkla situationer är ju enkelt, svårare kräver övning)

 

 

Vi tror på kraften i att ha god självkännedom och självinsikt. Och att detta påverkar alla delar i livet. Såväl privat, professionellt och inte minst i ditt eget ledarskap. Vi är samtidigt övertygade om att det största hindret för många människor att nå sina mål och visioner är deras egna krokben.

 

Så var inte ditt eget krokben!

 

Skepp o Hoj!

 

 

 

Vi inser efter att vi undersökt närmare, att vi behöver mer vårlik årstid innan vi kan gå vidare ute i havet med någon mer reda. Egentligen inte för seglingens skull, utan för hamnarnas skull. Det finns fina dagar att finna, men att dessa uppträder mer glest så länge vi pratar om januari-februari. Och då står vi inför två val. Antingen att fortsätta framåt i små steg, ta korta dagsetapper och däremellan ligga och vänta in nästa högtrycksfönster med bättre väder. Eller så gör man endast ett eller ett par förflyttningar till fram till mars månad. Anledningen?

 

 

Som prisexempel så låg vi i Dordrecht för 95 euro i månaden, el tillkom men den var ”normal” taxa för Holland. Dagspriset var 15 euro natten om man valde det istället. (månadspriset var förhandlat, vi fick ett mycket bra pris)

 

I Willemstad så låg vi i en månad för 150 euro. Elektricitet tillkom (vi hade ett avtalat pris innan vi åkte dit, andra hamnen i Willemstad var dyrare)

 

Här i Zierikzee så ligger vi för 150 euro månaden ut, till 31 januari. Redan efter en vecka så har vi kommit upp i 150 euro på dagspriset, vilket vi gjort nu, så själva hyran är på så sätt ”gratis” fram till månadsskiftet. Alltså det kostar att ligga 150 euro för en vecka här (dagspris), och likamycket för hela månaden (månadspris). El tillkommer, helt ok pris.

 

Vi har varit medvetna om att priserna höjs ju närmare kusten vi kommer. Men efter vidare undersökningar så blir vi tveksamma. Högre hamnpriser ja, men det kan man säkert förhandla ner. Men allt tas därtill betalt för, för färskvatten, för duschar….och 1 Euro per Kilowatt!!! Alltså 10 kronor kilowatten. Och denna årstiden så är vi ju rätt strömkrävande, trots allt. Och att då bli inblåst i flera veckor på ett sådant ställe känns inte lockande. Hellre går vi upp på puben här i Zierikzee för en öl då och då än lägga samma pengar på elektricitet.

 

Så det är kanske korkat att lämna Zirekzee förrän vid månadsskiftet?! (varje natt nu kostar ju inget, utan bara den kilowatt vi förbrukar, och faciliteterna och övrig service är perfekta här, allt ingår utom tvätt)

 

Att dra på sig den tredubbla kostnaden medan det fortfarande är ”vinter” känns inte som ett smart drag. Vi tror faktiskt inte att vi kommer fram till Portugal fortare i slutändan.

 

Så nu ska vi ringa till de andra hamnarna här i södra Holland och fråga om priser. Och så flyttar vi på oss utefter de bästa dealen. Och först i mars någon gång så slänger vi oss ut i Engelska Kanalen med någon reda. Och då kan vi förflytta oss snabbare då vi har årstiden på vår sida. Innan dess så verkar det smartaste draget vara att ligga och mysa i hamnarna här i Holland. Tända fotogenlampan om kvällarna, och upptäcka omgivningarna om dagarna….

 

Fortsättning följer.

 

Skepp o Hoj!

Nu efter helgen så verkar busvädret ha passerat och det stabiliserar sig med mindre blåst och nederbörd. Vi tänkte då försöka fortsätta gå söderut.

 

Vi vill titta in på ett ställe som heter Goes. Det är flera personer här som har rekommenderat oss att INTE besöka Goes, att staden inte är så rolig. Mer en stad med affärer och kanske lite mer ”vanlig” stad för de som bor där. Inget större fokus på turism. När tillräckligt många har nämnt Goes så tänkte vi att ”då måste vi åka dit och titta på det tråkiga”. Ja det är väl ett skäl gott som något. 

 

Med anledning av att Wilma är byggd i ferrocement, i det närmaste sten så döper vi henne efter natten till The Rolling Stone, den rullande stenen. I skrivande stund så sover Kapten ännu..i natt har vi varit vakna av blixtar och dunder. Det lyste upp och small till precis i närheten. Det måste varit en front (nedre delen på det som dragit över upp över Sverige) som vi fick. Det blåste och båten gungade rejält intill bryggan. Hagel o regn om vartannat. Så landströmmen gick någongång på natten. Lyse och alla funktioner har vi från batteriet, nu men inte värmen då vi legat på landström och använt elpatronen till uppvärmning istället för dieselkaminen. I rådande stund har vi plus 8 grader ombord (men fantastiskt skönt och varmt i sängarna, så vi fryser inte så länge vi ligger under täcket). 

 

Så när vi druckit lite te och kommit igång får vi försöka få till värmen och strömmen. 

 

Så ett alternativt namn till Wilma borde ju absolut bli The Rolling Stone. Iallafall de gånger som hon rullar på grund av sjögång och oväder. Häpp!

 

Skepp o Hoj!