Fast jag har en enorm skatt av minnen att ösa ur så läser jag sällan det jag tidigare skrivit. Men ibland dyker de upp oförhappandes efter att något väckts till liv. Som häromdagen när jag gick hem från båtklubben i spöregnet. Det var som om hela himlen öppnat sig, regnet forsade. Jag hade klätt mig efter väder medan andra jag mötte sprang i panik för att komma undan de tunga, blöta dropparna. Det där med att känna sig lite malplacerad, att inte vara rätt klädd för situationen, känner jag igen. Och plötsligt dök det upp – minnet från Frankrike för nio år sedan…
Läs mer »