Nu gör jag något så ovanligt som att INTE åka iväg på nästa resa direkt. Men vanan trogen så har jag ändå en tripp att se fram emot innan det bär åter av till Freya i Arktis. Nu väntar en period i Halmstad – och jag behöver verkligen en lugnare period utan en massa nya intryck och timmar på tåg och flyg…

Jag har varit så lite i Halmstad under senaste året att det känns främmande att vara hemma, lite som att åka på semester faktiskt. Och Halmstad visar sig verkligen från sin bästa sida med sol och grönska.

Återhämtningen efter sju långa arbetsveckor drog lite oväntat ut på tiden, det tog två dagar att resa hem från Svalbard, med inställt flyg och försening och två hotellnätter på vägen. Detta i kombination med att allt blommar hemma nu. Jag blev pollenallergisk för tre år sedan i samband med att jag kom tillbaka efter sju år på havet. Tyvärr blev jag trött och dåsig av den medicinen jag hade; de första dagarna hemma mådde jag inte alls bra men lyckades orka mig iväg till apoteket och köpa en annan slags antihistamin mot allergi. Jag sov mest och orkade inte vara social eller hålla igång mina kontakter. Så ifall jag varit lite tyst, så beror det på att jag varit tyst.

Så vad har jag gjort sedan jag kom hem, förutom att de första tre dagarna vandra som en vålnad mellan sängen, badrummet och kylskåpet?

En eftermiddag samlades vi för en familjefest, vi som hade möjlighet att ses. Det är ett rätt stort projekt att lyckas samla ihop mina barn eftersom avstånden är långa och alla lever sina intensiva liv. Men känslan att få krama om ett barn jag inte sett på flera månader är helt fantastisk. Konstruktören, som jag också räknar som familj, lyckades också tråckla sig hem från sin ankarvik i Afrika. Med diverse stopp på vägen genom Europa landade han till slut hemma hos mig med sin packning.

Jag har köpt en skateboard, en begagnad… Jag har länge önskat mig en lite större bräda som tillåter några danssteg utan att jag riskerar trampa på sidan. Motivet på undersidan av brädan är riktigt tjusigt – nästan ett konstverk i sig – med en flicka som strategiskt dolt sin nakna kropp i grönska. Det passar väl mig?!

Sedan jag kom hem har mitt fokus framför allt legat på att ta hand om mig själv. Ta igen sömn, vårda mina trötta fötter och ge mitt långa rufsiga hår en massa kärlek efter att ha fått sig en rejäl törn av det torra arktiska klimatet. Nu har jag fina sommarblonda toner i håret, det är nyklippt och välvårdat av bästa Joanna, min frisör. Jag är inte det minsta förvånad att hon har kunder som reser från hela södra Sverige till Halmstad för att låta henne göra magi med deras hår. Och den här gången – när jag skulle betala – så fick jag inte! Mina barn hade tydligen redan varit där och fixat kostnaden, som en försenad sextioårspresent. Tack tack, kidsen!

Närmaste tiden fortsätter jag varva nöjen med måsten. Jag kommer absolut ge mig själv tid för vila och att skärma av lite och gå in i min bubbla. I mitt jobb har jag människor nära mig nästan dygnet runt, så mitt behov av social återhämtning är extra stort just nu. Det är inte att jag inte vill träffa folk, utan att jag behöver ladda batterierna ordentligt. För även en världsmästare i coddiwomplande – konsten att ge sig iväg med glädje och nyfikenhet utan att ha en aning om vart man egentligen ska – behöver få ta det lugnt ibland. Hittar jag på något vill jag göra det spontant, när lusten verkligen infinner sig. Så jag är säker på att det kommer hända en massa kul under denna ledighetsperiod, men kanske mest runt min adress hemma.

Nu får ni följa med på några bilder från min första vecka i Halmstad.

Har just blivit fixad i håret av Joanna på frisersalong Âme Soeur i Halmstad…

Joanna och jag (hon är inte bara min frisör utan också min vän) och så en bild på hur jag såg ut när jag var på väg till henne, klädd i ”bad hair day – mode” med en scarf runt håret…

Hemma hos äldsta sonen har vi gott om plats att samlas, han bor med sin familj med en fantastisk utsikt över Laholmsbukten och två andra väderstreck, högst upp i ett hus med stora samlingsytor och generös balkong…

Tänk att jag vid min ålder fastnat så för att åka longboard… och extra kul att ha någon att åka med nu när Konstruktören äntligen är hemma. Nu väntar vi bara på att finna en dag när vi kan sammanstråla med vår kompis Mr J. Även han sextio år ung och lika glad i brädor på hjul som vi!

Jag är så få dagar hemma i Halmstad att jag drabbas av semesterkänsla när jag kommer hem…

Hemma hos mig i min lilla lya på tjugosex kvadrat – yngsta sonen kommer med tåget och passar på att spela lite på min gitarr. Och ”Fofo”, ”Polarn” och jag har blivit bjudna hem till ”Björnarna” som bor med min granne, på en glass i solskenet! Om jag är barnslig och leker…? OH, JAAA! Livet är roligare så…

// Coddi.