Här kommer en film från vår översegling mellan Oostende i Belgien till Dunkerque i Frankrike.

 

 

Vi känner att vi nått ett delmål i och med ankomsten till Frankrike. Nu väntar en lång fransk kustremsa och många mysiga hamnar att besöka. Vi kommer njuta av all god mat längs hela vägen.

 

Ja ha. Nu är vi då äntligen i Frankrike, i Dunkerque. Resan har gått bra. Vi har haft grått väder men inget regn. Vi frös inte trots att det bara var 5-6 grader. 

 

 

vi har tvättat, bunkrat mat och vatten och betalat för oss här i hamnen. Kapten har även passat på att installera belysning i maskinrummet samt spacklat igen de gamla hålen där ankarspelet satt förut och hunnit måla taket. 

 

I morgon vid 12 sticker vi till Frankrike och Dunkerque. Vi börjar i lite motström innan den vänder efter ett par timmar och vi får strömmen med oss. Men strömmen är inte så stark här, 1,5 till 2 knop bara. Så vi räknar med att hinna fram gott och väl innan det mörknat. 

 

Nu ska Pimpsten klippa håret på Kapten. Därefter blir det rökt lax med dillstuvad potatis och lite tv i form av Familjer på äventyr. 

 

Skepp och Hoj!

 

Vi har tidigare nämnt att vi inte jublat över de holländska matbutikernas utbud. Rent kulinariskt så har längtan efter Frankrike därför varit stor. 

 

I Belgien så kan vi inte så mycket om deras mat; öl, pommes frites o choklad bara. Våra förväntningar har varit låga. 

 

Men så igår när vi hittat en schysst matbutik så började vi jubla. Vilka varor. Vilken kvalitet. Och råvaror dominerade och inte färdigmaten. Vi tittade vad belgarna la i sina kundkorgar. Hela kycklingar, fisk och annat kött minimalt butiksprocessat. Stora påsar med potatis, färska kryddor, påsvis med lime o citron. Frukt och grönt. Riktigt smör. Ägg. Och det var lördag…några vinflaskor åkte upp på kassabanden. Vi letade efter någon som hängav sig till sötad läsk, bakelse, bröd o färdigmat. Men vi såg inga sådana kunder. 

 

I vår egen korg så la vi ner ett paket med smör av bästa kvalitet, bearnaisesauce, camembertost och en schysst flaska bordeauxvin för hela 39 kr(!)

 

Vi sladdade även förbi slaktarn och köpte en stor skiva entrecote som var välhängd. 

 

Asså…Gah!!!…vi höll på att dö kulinar-döden. Osten var så perfekt mogen. Den ville krypa iväg själv med dess innehåll. Bearnaisen var ju färdigköpt. Men den godaste köpe-bean någonsin. Den var gjord på äkta smör och färsk dragon. Det låg stora dragonblad i såsen. Och smöret, en rund smörtub inrullad i papper. Så god att den gick äta direkt med smör, som på den tiden helena ibland gjorde eget smör. Och vinet, jäklar så gott. Smakade minst 150 kr om man säger så. 

 

Vi stekte köttet i välupphettad stekpanna i vårat lyxsmör, några drag på pepparkvarn o flingsalt på. Möraste köttet på mycket länge. Idag är nästan allt kött stenhårt i muskelaturen som man köper. Men denne lokala slaktaren visste vad han gjorde. Hade kunnat äta köttet med sked. 

 

Så vi avnjöt denna middag ihop och vi njöt varje mikrosekund av måltiden. Vi serverade sparris till. Enkelt men enastående gott. 

 

Är det detta vi kommer mötas av i Frankrike så kommer vi till himmelriket. 

 

Vi vet att vi fann en bra affär här, kanske att det finns andra enklare av mer holländsk modell. Men vi letar inte efter dessa. Vi är så nöjda så. 

 

En intressant sak med matvarorna. texten står både på franska och holländska. Här pratas det en otrolig blandning av språk och folk verkar växla emellan lika enkelt som lågtrycken rullar in över svenska västkusten. 

 

Ja prisa Gud för denna mat och dessa råvaror. Viktigast i livet är kärleken. Sen kommer nog maten, den godaste maten som man bara kan drömma om. Nu är vi beredda, Frankrike; Here we come!!!

 

 

Skepp o Hoj! 

 

 

Fredag morgon. Vi ligger i sängarna med en kopp te….och det knackar på skrovet. 

 

– Det är polisen!!! Säger Helena. ( hon ser genom rutan två uniformsklädda män)

 

– Nää, svara Tjoppe

 

– Joo, det är säkert. 

 

Tjoppe tror fortfarande inte på Helena när han kliver upp. Men fort blir han varse. Två poliser med betonger och pistoler. 

 

Vi bjuder ombord dem. Men det ser ut som kriget ombord. Vi hade inte orkat diska och röja efter vår segling. Egentligen inte pga seglingen. Men när vi kommit till Oostende så drog vi en tvåtimmarspromenad. Och med en tidig morgon så bokstavligen kraschade vi i säng. 

 

Nu stod vi där med polisen. Tjoppe hjälpligt påklädd i T-shirt och byxor. Helena i morgonrock och med håret på ända. 

 

Det var gränspolisen. De var mycket trevliga o artiga. De kollade våra papper o pass och noterade att vi inte ägnade oss åt människosmuggling. Vi fick lite tips på sevärdheter här i området också. De skrev en rapport o vi fick ett exemplar av ena blanketten. Den är bra att ha informerades vi om, då den är ett bevis på var och när vi var inom Schengen. särskilt om vi reser utanför Schengen så kan det vara bra att visa upp för myndigheter. 

 

När de gått så tog vi itu med disk o städ. Ja ja, i första hamnen i Holland blev vi också kontrollerade. Men då var det städat, vinet var upphällt och på spisen stog en fransk köttgryta och doftade. Snålvattnet rann på de förtjusta poliserna, de hade velat stanna på middag. 

 

Men det var då. Nu bjöd vi bara på disk o oreda. Men trevligt var det. Dock känns det som man aldrig kommer att vänja sig vid att ha myndighetspersoner ombord. Man känner sig lite skyldig fast allt är i sin ordning. Det var nästan så vi gick o letade själva efter en liten båtflykting ombord. Kanske att någon irrat sig in av misstag utan vår kännedom. Men vi har inte funnit någon. Skulle vara kölsvinet då. Häpp!

 

Skepp o Hoj

 

 

Det var med visst vemod som vi lämnade Nederländerna. Så underbara månader vi har haft här, vilka upplevelser och fantastiska människor vi lärt känna. Holland är ju kända för sin ost men nu kan vi nog säga att i och med Oostende (ost-ände) med såväl Edam och Gouda passerade så är ost-eran över för denna gång.

Innan vi lämnade Middelburg så bunkrade diesel såväl i Wilmas tank som i dunkarna på däck. Nu hoppas vi på mestadels segling och att vi klarar oss hela vägen ner till Portugal på denna bunkring. Men trots stående mastrutten så har dieselkostnaden varit rätt blygsam tycker vi. Den mesta tiden spenderades trots allt i hamn medan besättningen är ute och beskådade vacker arkitektur och idgade umgänge med lokalbefolkningen.

Hur vackert Holland än var så kan vi säga att Belgien (iallafall Oostende) är betydligt mer ruffigt. Oostende har en stor industrihamn och stadskärnan innehåller visserligen några gamla byggnader men den mesta bebyggelsen är nyare. Kanske sedan Andra Världskriget då många kuststäder blev bombade och förstörda, man fick helt enkelt bygga upp nytt.

I Oostende finns det tre hamnar. Vi har valt den längst in och längst bort från stadskärnan. Den närmast havet är stundtals lite grund vid lågvatten (vi vill kunna sticka iväg när vi känner och inte känna oss låsta av att vi står i dyn).

Den hamnen därefter kräver att man går genom några broöppningar. (samma sak här, vi vill kunna sticka lätt o smidigt).

Den hamnen vi ligger vid (med full industriell kommers runtomkring) kräver en rätt lång promenad in till city (eller med cykel). Den lär även vara den billigaste hamnen (det gillar vi). Och motion gör oss nog gott (det gillar vi också). Som ett kinderägg med andra ord, flera bra ting i samma förpackning.

Vår segling var fantastisk. Med en sydlig vind så läade land så vi slapp höga vågor. Med dryga tre knops ström till en början så seglade vi i nästan tio knop. Vi hade räknat med att vara framme i Oostende framåt tre-tiden men vi var framme redan klockan 13.

Nu ska vi spana in vad Belgien har att erbjuda. Kanske att man får släppa lite på lädret för att inmundiga deras nationalrätt Moulle Frites, Musslor med pommesfrites.

Vi bjuder på en film från vår resa mellan Vlissingen och Oostende. Håll tillgodo.

 

Skepp o Hoj!

 

Här öppnas slussportarna i Vlissingen i Holland tidigt i morse. Framför oss väntar havet och en fantastisk soluppgång. Nu är vi framme i Oostende i Belgien. Vi har haft en fin segling i uppemot tio knop. Vi återkommer med närmare rapportering. Men allt är gott hälsar vi från ett vårvarmt Belgien. 

 

Skepp o Hoj!

 

Nu är vi framme i den lilla gästhamnen i Vlissingen som ligger innanför Slussen. Enda gästbåten till synes. Resan har varit fin,  Mesta tiden har gått åt att vänta på broöppningar. 5 broar avklarade. Ändras inget kring vädret så ger vi oss iväg till Belgien i morgon. 

 

Skepp o Hoj 😀😀