Det är kanske först när man travar runt utanför sina cirklar hemmavid som man börjar refektera över saker och ting.

Till exempel så är det i både Holland och Frankrike svårt att finna en bärkasse att köpa när man handlar mat. Det finns helt enkelt inga plastkassar intill kassadisken för kunden att rycka åt sig, för att lägga på bandet och därefter fylla kassen med sina matvaror.

Detta för att dessa länders regeringar agerat kraftfullt mot slentriananvänding av plast. Man har medvetet velat förändra folkets beteende i frågan. Och här fungerar det. ALLA här har med sig egen kasse till mataffären. Oftast en slitstark påse/väska. Kan vara tillverkad av plast men den håller åravis och används rutinmässigt. Det är lika självklart med medhavd kasse här som att man tar på sig skorna när man går utanför dörren.

I början blev vi lite störda av faktumet. Vi hade våra svenska rutiner kvar i oss. Att köpa en bärkasse var gång vi gick till affären. Men nu har vi lärt oss. Och mycket tack vare att det är så krångligt att köpa en påse i affären. Det finns påsar. Man får be om det. Kassörskan reser sig halvt upp för att sträcka sig efter en påse. En vara de nästan inte säljer något utav. Det kostar rejält och oftast får man en papp-påse, för miljöns skull.

Så undrar vi… Varför köper vi hela tiden en ny bärkasse varje gång vi handlar? En familj lägger inte sällan över 1000 kronor på bärkassar varje år. Jo visst, de används som soppåsar, är mångas argument. Men att köpa ”rätt anpassade” soppåsar på rulle, sparar såväl pengar som miljö. Har vi inte bara lagt oss till med en dålig rutin, som vi inte ids orka bryta? Vi tror svensken skulle lära sig fort om vi tog lika drastiska beslut i Sverige som man gjort på många andra platser.

Så varför är detta så viktigt? Jo för att mycket av plasten hamnar på fel ställe. Den hamnar i våra hav. Åtta miljoner ton plast hamnar i haven varje år och slutar inte människan sprida plast i naturen så kommer haven att bestå av mer plast än fisk år 2050.

95 procent av plastförpackningarna används bara en gång. Förpackningsindustrin är den största boven. Men vi behöver alla hjälpas åt att bryta mönstret.  Inte sällan hamnar plasten i fåglars och fiskars magar. Vi håller på att döda vår omvärld – med plast. När forskare studerat havsfåglars magar så har de funnit mängder av plast. I en stormfågel, en fågel som lever exklusivt på föda från havet, så fann forskarna 454 plastbitar i en fågel. Och av alla fåglar som studerades så utgjorde plastskräp cirka fem procent av fåglarnas kroppsvikt.

Och som alla förstår, så är det inte så att du och jag  går fram till strandkanten och kastar i plastpåsar och plastburkar direkt ner i havet. Men av all plast som vi konsumerar så hamnar den inte sällan i havet förr eller senare.

 Sugen på fisk till middag?

Vi upplever gatorna renare här än hemma i Sverige. Dock får man passa sig för hundskit här. Många länder har böter för nedskräpning. Ett beteende många har hemma, är att vi skräpar ner med cigarettfimpar. En fimp innehåller plast. Och bara på Medborgarplatsen i Stockholm så slängs årligen 700.000 färdigrökta cigaretter. För hela landet handlar det om ungefär en miljard för ett år. Framför allt så ser det skräpigt ut. När andra länders lagstiftare har tagit tag i frågan så har Sverige inte agerat. Och idag är Sverige ett skräpigt land. Att slänga en fimp på gatan i Paris kan kosta 700 kronor. I Sverige har vi också lagar mot nedskräpning, men fimpar omfattas inte av lagen. Och det är nog rätt riskfritt att även dumpa annat skräp på gator och torg och i naturen. Ingen agerar och ingen bryr sig.

Så därför vill vi belysa vår reflektion över att gator och torg är renare här än hemma. Trots att det bor miljontals fler personer här. Och att alla här har lärt sig att ta med sig en påse till affären.

Vi mår dåligt över att våra hav får agera soptipp. Det är rent förjävligt att vi håller på att lämna över en värld full av plastskräp till våra barn och barnbarn. Så därför uppmanar vi alla som vi känner. Att tänka på att i första hand minska mängden plast i vardagen. Och att i de fall vi använder plast, se till att den källsorteras.

 Skräper cirkulerar runt och fastnar så småningom någonstans där människor och djur lever.

Man kan ju undra vilket pris en bärkasse i mataffären bör ha för att vi ska bryta vårt invanda slentrianmönster. Fem kronor? Tio kronor? Etthundra kronor? Låter dyrt för en kasse. Det skulle säkert bli ramaskri. Men framför allt så skulle vi snabbt bryta vårt tidigare mönster. Och det är just det, det handlar om. Att bryta dåliga vanor och ersätta dessa med bättre rutiner.

(Själva tror vi att svensken är väldigt stressad över lag, allt måste gå så fort för att hinna med. Det är en anledning till att vi inte mäktar med att tänka på att ta med egen bärkasse. Något att fundera över…stressen).

HÅLL SVERIGE RENT! Var inte så drömsk, glömsk och lat. Ta med dig en påse hemifrån nästa gång du ska gå till affären.