Nu har en helg passerat och den har gått lite i ledighetstecken. På lördagen medan Helena jobbade så agerade Tjoppe festfixare. Och på eftermiddagen ställde vi till med glöggfest för lite vänner. Det var småkallt men mycket trevligt med glögg, pepparkakor, grönmögelost och trevlig julmusik. Tyvärr blev det inga kort tagna under festligheterna men dock ett dagen efter innan vi plockade ner bord och juldekorationerna.

Efter glöggfesten blev det en trevlig middag inne i stan och vi bröt upp inte alltför sent och kröp nöjda ner i bingen vid 23tiden. På söndagen var vi tillbaka till båten och städade i ordning och därefter var vi och hämtade en värmepanna vi ska ha på båten. Den har vi ställt i vår verkstad tills det blir dags att baxa ner den i maskinrummet. Därefter åkte vi hem tidigt och åt gott och spelade yatzy och tittade på Parlamentet.

Midnatt råder, tyst det är på båten!

Tjoppe och Helena

Den här blivande väggen kommer att avskilja nedgången till maskinrummet från den blivande toaletten. Tjoppe funderar nödvändiga tankar, och undrar kanske vem som blir först att utnyttja klosetten.

Och så skiner han upp när han kommit på det, skitungen såklart. (Han kallar Helena för det ibland, och ja det är menat som en komplimang och härör från skoltiden).

Måttligt road över Tjoppes påfund fortsätter Helena att slipa, fast nu utsidan av styrhytten. Först att nyttja, det blir nog Tjoppe kontrar Helena, skitgris som han är.

Vi höll på med styrhytten några timmar och blev sen lite kalla då temperaturen ute sjunkit under noll. Så vi åkte hem för att äta en bit mat. Först hade vi planerat en tonfisksallad hemma. Men kalla som vi var så kändes det helt fel med kall mat. Det blev "barnmat" istället; en rejäl portion med köttbullar och mjölkstuvade makaroner. Varm och mätt gäller här att bli. Medan Tjoppe tömde bilen på saker när vi kom hem så gick Helena in för att fixa maten. Det blev en grov felsägning dock, frusen och trött som hon var. Hjärnan fick spelet och kunde inte välja om det skulle bli ordet käk eller krubb så hon säger glatt till Tjoppe; -Jag går in och fixar lite kräk! -Vaa?svarade Tjoppe. Sen föll vi i skratt. Så tokigt det kan bli.

Trevlig spis!

Tjoppe och Helena

Vi arbetade igår under eftermiddagen och kvällen med båten. Vi var iväg till tippen med allt bråte som legat på kajen. Nu är det uppstädat och fint. Därefter fortsatte Helena med att slipa fönstrena medan Tjoppe gav sig på att få till det där dörrarna ska sitta.

Några minuters paus för att tänka lite..

Nästan klar konstaterar Helena (fast bara med insidan, det fanns visst en utsida också).

Vi var inte hemma förrän klockan halv tio på kvällen. Vi fixade snabbt ett par skaldjurscrepes och satt en stund och åt och varvade ner innan vi kröp ner i bingen.

Vinda hem!  (=sjöterm för att  med ankarspel hiva in ankarkätting eller förtöjningstross)

Tjoppe och Helena

Det är ett litet annorlunda liv man lever när man har en båt som ligger i året om. Först och främst så är vi ju inte så många. Sedan är man nog i flera avseenden lite speciell. Man fixar och donar, är ute i alla väder och lever ett på många sätt arbetssamt liv men totalt avstressat. Och man blir lite av en familj, man hjälper till och kollar varandras båtar så inget händer vid väder samt håller koll så inget inbrott sker. Man pratar en stund på kajen, delar lite goda råd och skojar friskt.

Ett trevligt inslag för vår del har blivit sjömanskyrkan. I stora hamnstäder över hela världen finns en sjömanskyrka. En sjömanskyrka är en liten serviceinrättning där den besökande sjömannen kan komma åt dusch, tvättmaskin, telefon och dator etc.

Vi besöker sjömanskyrkan nästan dagligen. Och där träffar man alltid på lite vänner och tjejerna som jobbar där är alltid lika skojfriska och glada. Dels driver sjömanskyrkan ett café och vi slår oss gärna ner där med en kopp te och en macka och pratar en stund. Även de som inte har något med kajen eller havet att göra går gärna dit och fikar och läser tidningen en stund, det är nästan självkostnadspris på fiket vilket gör att man har råd att gå dit dagligen. (kaffe och macka 17 kronor!) Och har man tur kan man få höra de mest osannorlika historierna och livsöden som folk varit med om ute på de sju haven.

Sjömanskyrkan i Halmstad.

När vi var på semester häromsistens så skickade vi ett vykort till sjömanskyrkan. Vi visste inte adressen, men det kom fram genom att skriva seamans church, det blåa huset på strandgatan i Halmstad. Tjejerna hade skrattat gott åt vykkortet.

Trygg i hamn!

Tjoppe och Helena

Den här bilden visar före hur styrhytten ser ut just nu. Om den nu ens är värd att kallas för styrhytt. Vi hade en tanke med bilden, att vi lägger in den i bloggen på nytt när styrhytten är klar. Och då tillsammans med bilder på den färdiga styrhytten. Precis som i ett bättre gör-om-mig-repotage.

Tjoppe har så smått börjat sätta reglar i styrhytten, den kommer så småningom rymma lite annat än bara vara en styrhytt.

Och Helena var som vanligt välutrustad. Här med värmepistol och skrapa för att ta bort all gammal färg.

Som vanligt går en dag väldigt fort. Och denna dag gick åt till lite inköp och planering också så vi hann inte så långt kan tyckas. Eller så berodde det på att vi tog en skön lång sovmorgon, så sen att frukosten serverades klockan halv tolv på dagen. Vansinnigt skönt. När vi bröt upp för dagen så åkte vi hem och tittade på Parlamentet och åt middag. I affären stod vi och diskuterade om vi skulle köra en ett-tvåa eller en två-trea. Det blev en ett-tvåa, dvs förrätt och varmrätt.

Avokado med skagenröra. Och det är vansinnigt gott med några droppar rödvinsvinäger på, prova det! Till huvudrätt blev det nog en typiskt söndagmiddag; korvstroganoff med ris, fast även den med lite knorr på.

Roam the seas! (=sjöterm; flacka omkring på havet)

Tjoppe och Helena

Så här i adventstider ville vi också ägna oss åt lucköppning. Styrhytten fick agera adventskalender och vi slet bort allt vad luckor heter. (Vi orkar ,liksom barnen som har chokladkalender, inte hålla oss utan vi körde alla luckor på än gång)

Och när vi ändå var i farten så började vi klä av styrhytten. En riktig nakenshow kan tyckas. Och det är ju tur att vi har byggt in hela båten så man inte ser vad som försiggår, för folk skulle nog undra om vi håller på att riva HELA båten. Lugn lugn, fru styrhytt ska snart får klä på sig (i provhytten?) igen i nytt fint virke.

Luftigt och fint, eller hur?!!

Fortsättning följer!

Tjoppe och Helena

Lastutrymmet är utrymt. Vi har rivit ner de träbeklädda spanten så nu är det båtskelett, borden och den cementerade kölen som utgör mellansektionen nere i båten. Lite gammal spik är kvar att dra. Lite och lite, ett hundratal uppskattningsvis.

Helena skruvar bort allt löst..

Allt bråte bärs upp på kaj..

Och när vi höll på som bäst så ramlade det ner skräp i ögat på Helena..aj aj!

Tårarna rann..och sminket försvann.

En paus och man var på hugget igen! Det är inte alla som har en gunga på sin båt. (I sommar ska vi fixa en hängmatta).

Högen med bråte på kajen börjar tona upp sig och det ser ut att vankas en bättre majbrasa (fast inte, det ska till tippen).

Nöjda åkte vi hem med smink på endast ett av våra fyra ögon. Passerade mataffären på vägen hem och det var nog en lustig syn Helena bjöd på. Vad gör man inte för att muntra upp folk.

Eye eye kapten!

Tjoppe och Helena!

Nu har vi fixat lite adventsstämning på båten också. En julgran på taket som syns ända från slottsbron.

Nu var vi inte på båten denna dagen för att enbart fira första advent och pynta. Vi jobbade undan en hel del också, men det tar vi i nästa inlägg. Vi hade iallafall en som vanligt trevlig dag med korvgrillning som pricken över i:et.

Landmärke i sikte!

Tjoppe och Helena

Vi har haft en spännande dag på båten. Vi har inte varit ner i lastrummet sedan innan hon sjönk till Nissans botten. Den öppningen vi har haft har varit i däcket och bara varit en liten öppning för att kunna få ner en eventuell pump. Den gamla nedgången satte vi igen i och med det att vi la nytt däck och att de nya nedgångarna skulle placeras på nya ställen.

Vi har nu börjat röja framme i skansen, det vill säga nertill framme i fören. Mellan skansen och lastrummet står ett skott som vi nu har öppnat upp. Det ska bli en dörr till den korridoren som ska löpa längs med båten och det blir den vägen vi kommer använda för att nå skansen när bygget är klart. Öppningen från skansen upp till däck ska fortfarande finnas kvar men ska fungera som en av nödutgångarna för hela båten.

Vi  fick nu för första gången krypa in och se hur båten såg ut efter det hon sjönk. Det var spännande och det kändes som man var på vrakplundring. Fast på sin egen båt då förstås.

Så här ser det ut när man kommer ner i skansen.  Öppningen finns rakt ovanför och ska finnas kvar som nödutgång även i framtiden.

Tjoppe börjar öppna upp skottet där dörröppningen ska bli.

Det står saker ivägen på insidan så vi har problem att öppna upp mer i detta läge. Och då Helenas bak är lite mindre än Tjoppes så får hon vara först med att krypa in i lastutrymmet. Trångt, men spännande. En lampa får följa med för det är kolsvart därnere.

-Hej hej, nu är jag på insidan. Ska kolla runt lite först bara….säger Helena.

Och i lastrummet låg allt huller om buller sedan förlisningen. Fast båten självt ser mycket bra ut och har inte fått några skador. En och en annan detalj såg dock ut att ha blivit hundra år gammal. Denna bygglampa var precis nyintallerad när båten sjönk.

Vi bröt sedan upp skottet så även Tjoppe kom in och så inspekterade vi tillsammans. Det ska bli otroligt spännande och kul att få fortsätta. Tyvärr hann vi inte mer denna dagen då annat jobb kallade.

Killroy was here!

Tjoppe och Helena

Nu är vi tillbaka efter en underbar vecka i värmen. Vi har förutom att solat och vilat oss även varit iväg och snorklat vid ett korallrev och tittat på färggranna fiskar. Det var som att simma i ett akvarium. Nu är vi utvilade och ska sätta tänderna i vårt båtprojekt igen. Bjuder här på några semesterbilder..

Värre utsikt kan man ha från en solstol, eller hur?!

Mot nya tag!

Tjoppe och Helena