Utflyktens andra dag höll på att gå till ända och de långa skuggorna mörknade i takt med att solen sjönk. De guldgula sanddynerna hade vi för länge sedan lämnat bakom oss. Här rådde steniga slätter, klippor och berg. Plötsligt bromsar Ali in och han pekar mot ingången till en underjordisk boning. Dessa ”troglodyte” dominerar Matmata, ökenbyn vi just kört in i.
Läs mer »
Nästa morgon kunde Styrman inte hitta sitt armbandsur. Det var vid hotellfrukosten hon upptäckt att klockan saknades och rummet var redan tömt. Kapten erbjöd sig att leta och snabbt försvann han från sitt morgonte. Det dröjde och dröjde. Men så plötsligt dök han upp med armbandsuret. ”Vart låg klockan” ville Styrman veta. Kapten berättade att han fått vända upp och ner på hotellrummet, men att han till slut funnit den….i örngottet! Förvånat bedyrade Styrman att hon inte hade en aning om hur uret hamnat där. Vilket var sant.
Läs mer »
Kapten Betong är inte särskilt förtjust i tidiga mornar. Men nu väntade hursomhelst vår guide på oss och med packningen över axeln begav vi oss till den väntande taxin. I vårt sällskap hade vi vännerna Alessio och Patrizia och förväntningarna var stora. Äntligen skulle vi få upptäcka mer av Tunisien och vi visste att resan skulle innebära helt nya upplevelser för Styrman, medan Kapten som varit i landet förut – skulle få återuppleva åtminstone en av platserna. Platsen där Star Wars spelades in. När vi slängt in väskorna i bilen och hälsat på guiden och tillika chauffören Ali, bar det av.
Läs mer »
”Man skulle ansträngt sig mer under franska-lektionerna då det begav sig” hann Styrman tänka där hon stod framför kvinnan med förklädet. På väg tillbaka från utflykten hade Styrman hamnat på efterkälken. Kapten promenerade nu före med två tygrullar över axeln och i sällskap med vännerna, var han i det närmaste framme vid tågstationen. Med nyfikna ögon och med kameran beredd, hade Styrman behövt stanna upp gång på gång. De slitna husen och de dammiga vägarna påminde om de reportage hon emellanåt matas med från tv:s utsända reportrar – skildringar från avlägsna platser, härjade av instabilitet och krig. Några större oroligheter pågår för tillfället inte i Tunisien, även om det finns platser man som västerlänning bör undvika…
Läs mer »
Minns ni den trasiga tanden, den som satt i Styrman Pimpstens käft och som gick sönder på Korfu i Grekland? Det hände bara några timmar före avseglingen mot Italien. Vi övervägde då att skjuta på resan och söka upp en tandläkare på plats. Men av olika anledningar blev det inte så, den trasiga tanden fick sonika följa med ända till Afrika innan något till slut gjordes…
Läs mer »
Med i lasten från Syrakusa hade vi färg. En anti-halk-färg som ska hjälpa besättningen från att slå ovälkomna kullerbyttor på däck. Man ska veta att det i Tunisien är svårt att finna båtprylar och diverse material och man får därför räkna med, att man INTE kommer kunna finna just det man söker. Att skicka efter saker är inte heller något alternativ, då tullreglerna är krångliga. Detta visste vi redan före vi anlöpte landet och vi hade därför gjort en del kloka inköp medan vi var i Italien.
Läs mer »
Inte visste vi riktigt hur vi skulle råda bot på den ensamhet Styrman känt under en tid. Att segla till Afrika var något av en chansning och nu stod vi plötsligt här, på en helt annan kontinent och med en kultur som än mer skiljer sig från vår egen. Men vi hade inte hunnit mer än att sova ut, förrän det började strömma folk förbi för att hälsa oss välkomna. Tydligen hade det inte undgått någon, att den något udda betongbåten Wilma lagt till i hamnen. Eftersom Wilma fått platsen längst in i hörnet måste alla på vår pir passera när de ska in eller ut genom grinden. Snart dök det upp en kvinna dragandes på en shoppingvagn. Hon presenterade sig som Angie, även hon en långseglare.
Läs mer »
Hej igen. Nu är vi tillbaka med ett nytt utseende på bloggen. Vi hoppas vi fått allt på plats och verkar något konstigt, får du gärna höra av dig.
I Monastir blev vi mycket väl mottagna när vi (efter två dagar till havs) dök upp i marinan. Utanför EU är inklareringen mer omfattande och precis som i Marocko för ett gäng år sedan behövde vi (förutom hamnkontoret) besöka polisstationen samt expeditionen för tull- och migrationsfrågor. Nogsamt fick vi redovisa huruvida vi hade knark, vapen, tobak och sprit ombord. Vi nekade på samtliga punkter, utom på den om alkohol. Ombord på Wilma finns en bruten flaska OP Anderson – det är dyrbara droppar som det smuttas på varje påsk, midsommar och jul. Flaskan ska räcka i flera år och därför ransoneras innehållet som om det vore krigstider. Som tur var hade tullen inga invändningar mot den konstiga svenska spriten. Och vinet vi släpat med oss från Italien var inte av större mängd än att det ansågs vara för eget bruk. Drönaren däremot fick vi lämna ifrån oss. Den förvaras nu hos tullen och den får vi tillbaka när vi klarerar ut ur landet. Inklareringen avslutades med en inspektion ombord och först därefter blev vi tilldelade vår ”egna plats” i hamnen. Och inte vilken plats som helst, utan allra längst in i hörnet där vi ligger tryggast av alla – precis framför polisstationen.
Trots att vi var trötta ville vi finna ett tunisiskt internet redan samma dag som vi kommit fram. Så i rask marsch gick vi ut på stan. Lite ovant mötte vi plötsligt en ickeeuropeisk kultur. Arkitekturen, klädmodet och årgången på bilarna skilde sig åtskilligt från Sverige. Men överallt vänliga människor som hälsade på oss utan att vara påflugna. När det blev dags att fråga efter vägen, fick Styrman Pimpsten åter plocka fram sin gamla skolfranska. Snart hade vi ett ungt par som visade oss hela vägen till butiken som sålde internet-abonnemang. Vi hade blivit rekommenderade att välja den franska mobiloperatören ”Orange” och snart kunde vi meddela våra nära och kära, att vi säkert anlöpt Afrika. Vi passade även på att växla till oss lite dinarer innan vi trötta, likt två förrymda björnar från sitt ide, återfann Wilma. Först lite mat och sen stöp vi i säng.
Vi har nu knåpat ihop en film från seglatsen mellan Sicilien och Tunisien. Sätt på ljudet, luta dig tillbaka och se hur vardagen ser ut till havs för oss.
Over and Out
projektsunshine.se 