Ja varmt var det här. Nätterna är tropiska och på dagen gör vi vad vi kan för att svalka oss och undvika att bli som ett torkat katrinplommon i solen. Igår när vi hade trettionio grader i skuggan så blåste det inte en endaste sekundmeter. Så inte ens i hamnen så fann man svalka, vilket man som regel annars gör. Kapten tog resolut ut vattenslangen och kopplade den på vattenposten på kajen. Och så drog han till med en dusch. Skööönt!

Så en del har vi sett av La Rochelle, men det mesta passar vi nog på att utforska efter att vi varit i Schweiz. Temperaturen ser ut att sjunka något under nästa vecka. Istället så har vi inriktat oss på att förbereda inför att vi ska lämna Wilma.

Vi flyttade Wilma till en ny plats under gårdagen, och vi ligger mycket nära vår norska vän nu. Så han kan ha uppsikt över båten medan vi är iväg. Vi har även som vi skrev, varit och inhandlat tågbiljetter. Hmm…det är lite synd att tåg är så dyrt i förhållande till flyg. Annars skulle nog fler människor prioritera att ta tåget. Vi tänker här på vårt Co2 utsläpp som vi skrivit om förut. Att vi två belastar Moder Jord extremt lite jämfört med medelsvensken. Vi har ingen bil. Och då båten framdrivs främst genom vind, och vår energiförbrukning ombord består av i huvudsak egen sol- och vindenergi, så ligger vi på extremt låga Co2-nivåer. Och nu så blir det tåget till Schweiz. Klapp på axeln till oss. Biljettpriset är inte allt, även om vi gärna hade sett att det inte skilde så mycket mot flyget. Men vi får förmånen att susa genom Frankrikes landsbygd och efter Paris så blir omgivningarna mer bergshöga ju närmare Zurich vi kommer. Denna gång blev det ett grönt alternativ. Men vi kommer troligtvis att flyga emellanåt, särskilt när vi ska hem och hälsa på. Då får man väl titta på hur ofta man flyger istället.

————————————————————-

Vi firade även vår Kapten på lugnt vis under gårdagen. På kvällen så var vi över på vår norske väns båt på en grillafton, bara vi tre. Och hunden såklart. Tjoppe hälsar och tackar för de gratulationerna han fick igår från flera av er därhemma. Tusen tack!

Ja så nu återstår inte mycket mer än att packa, fixa till håret lite på oss båda och se till att allt är i ordning ombord. Så kan vi ge oss ut på äventyret i äventyret.

 

Skepp o Hoj!

 

Vi fick en fantastisk segling igår, och vi lyckades gå på samma kurs hela dagen. Vilket var en hård kryssbog där vi gick så högt upp mot vind som bara Wilma kan. Kändes fantastiskt att inte behöva slå en enda gång.

 

Idag har vi firat vår Kapten som fyller år. Vi har haft 39 grader inne i centrala La Rochelle. Vi tog bussen in och satt på ett utecafé. Samt att vi har köpt tågbiljetter till Zurich. Värmen ska fortsätt men det kommer bli lite svalare, en si så där 33 grader.

Idag blir det pannkaka på havet. Vi förbereder för dagens segling och det kommer bli 35 grader varmt idag. Vad passar då inte bättre än pannakaka med sylt och en kopp kaffe ute på böljan den blå.

 

Det här med segling blir bara bättre och bättre… Någon undrade när vi ska segla hem. Svaret lyder, vi vet inte. Vi är inte klara än.

 

 

 

Ännu ett inlägg för dagen. Nu med lite stabilare internet. Vi har haft en fantastisk dag. Vi blev varse om att det har varit 34 grader varmt idag. Första dagen med temperatur över trettio plus. Så det blev rätt givet att vi tog en slappardag på stranden. Där bjöds vi på en fantastisk flyguppvisning. Den höll på från morgon till kväll med uppehåll för lunch. Då passade vi på att sätta oss på en uteservering och dricka något svalkande.

 

 Glömde skriva i filmen att vi tackar kompisen Claes för musiken. Tusen tack! (Puss!)

 

Skepp o Hoj!

 

Vi fick en perfekt segling mellan Ile d’Yeu och Les Sables d’ Olonne. Solen sken från en klarblå himmel när vi forsade fram i en slör på Biscayas vatten. Framåt kvällen blåste det upp lite så vi fick såväl bättre fart och ett skönt gung i båten av svallen från Atlanten.

 

Efter en god natts sömn så gick vi på upptäcksfärd. Detta ställe bjuder på sol o bad, långa strandpromenader och cafe’er och restauranger. Ett semesterparadis. Vi har beskådat en flyguppvisning över bukten. Vi låter oss dras med i denna riviera-stämning och tar oss ett bad i det blå, hoppa i vågorna. Och köpa en glass eller öl i den trettiogradiga värmen. 

Vi har svårt att komma åt bra internet, så det blir ett kort inlägg. Dock ett par bilder från stranden här. Hoppas ni har det bra. Vi har det bäst. 

 

Skepp o Hoj

Vi vaknade rätt hyggligt vår första morgon här på Ile d´Yeu. Vi var nyfikna på ön och efter lite frukost i sittbrunnen så snörade vi på oss bra promenadskor och begav oss ut på vandring.

 

En minst sagt vacker ö i vårt tycke, och den skiljer sig lite från andra ställen vi besökt. Här har husfasaderna en vit puts som regel. Och mot den klarblå himlen så ser allt väldigt fräscht ut. Lite Grekland stundtals. Ön ger ett städat intryck, alla sköter om sina hus och tomter väl. Och vilka blommor i trädgårdarna. Den orörda naturen gick heller inte av för hackor. Sandstränder och stenklippor längs med havet, men i övrigt så är ön mycket grön. Troligtvis så faller det en hel del regn här, även om vi inte såg till ett moln. På ön bor 5000 personer och ön är 23 kvadratkilometer stor och tillhör distriktet Pays de la Loire i Frankrike. Detta är ett populärt turistmål och det går dagligen båtturer till fastlandet.

 

Vi är på ön Ile d´Yeu. Vi fick en helt underbar dag på havet. Kan man nu inte segla på grund av svaga vindar så kan det lika gärna vara spegelblankt. Magiskt är ordet.

 

När vi lämnade Pornic och styrde ut från hamn så passerade vi en segelbåt med dansk flagg. Vi såg ett par människor ombord och vi ropade:

 

 

Och till svar fick vi;

 

 

 

 

Ja här måste ni förstå att vi skriver med versaler för fortfarande så glider vi genom hamnen och börjar få allt längre avstånd till dem. Vi är ju på väg ut ur hamn.

 

-VI SKA TILL ILE D´YEU, ropade vi.

 

 

Och i nästa sekund så vände vi bort och ut ur Pornics lilla smala hamninlopp. Båten Sunrise med Skeppare Ole och hans underbart trevliga fru träffade vi i Cuxhaven i Tyskland förra sommaren. Vi låg i samma hamn och gjorde en gemensam segling till Helgoland. Och där tog vi en kvällsdrink ihop på deras båt. Och deras båt Sunrise är en otroligt vacker, 15 meter lång som de själva har byggt under ett antal år på 90-talet vill vi minnas.

 

Och det är detta som är så fantastiskt med långsegling, att man möts och skiljs och möts på nytt. Ibland har det bara gått några veckor, ibland kan det dröja månader. Och kanske att man aldrig mer ses.

 

Efter Helgoland så lämnade vi ön ett dygn tidigare än dem. Vi skulle också till Borkum som de, men vi fick ju motorproblem utanför de Frisiska Öarna och vi gick till Nordeney istället där vi gjorde vår underbara entré i hamnen i värsta lågvattnet. Vi kom nästan fram och fastnade i dyn fyra meter från bryggan. Ungdomarna i båten framför ropade glatt till oss;

 

 

Ja och så gjorde vi, en mycket munter dag trots att oljetrycket sjönk ute på havet. Och därefter så fixade vi felet på motorn och njöt av den tyska ön.

 

Våra vänner hade gått dagen efter och de möttes av samma höga vågor som vi utanför Helgoland. Men de kom till Borkum. Och därefter så skiljdes våra vägar. Hur som helst så skulle de inte gå de holländska kanalerna för deras båt sticker 2,3 meter. Men det var då det.

 

 

När vi klockan fyra på eftermiddagen la till i hamnen på vackra Ile d´Yeu så tog det bara något timme till så kom Sunrise in i hamnen. Så glada vi blev och vi hjälpte till att ta emot deras förtöjningar. Och efter någon halvtimmes trevligt snack där vi berättade hur allt gått sedan vi skiljdes åt förra gången så bestämde vi att ses på en sundowner, en kvällsdrink, på vår norske väns båt. Så vi tog med god dryck och lite snacks från Wilma, och så satt vi ett par timmar i den ljumma kvällen och hade en skandinavisk afton ihop där vi pratade mestadels om båtar och långsegling. 

 

Våra danska vänner berättade att de hade haft koll på Wilma hela tiden på Marinetraffic. Och de hade varit förbi vår båt häromdagen, men att vi inte var ombord då. De hade förra hösten lämnat Sunrise i Brest och varit hemma i Danmark över vintern. Och så hade de fortsatt segla nu på försommaren. Och trevligt var det att konstatera att vi alla tre båtar ska åt samma håll, med Lissabon som ett av målen.

 

Senare på kvällen när vi kröp ner i sängarna, så var mungiporna från öra till öra. Vilken dag. JA, VILKEN DAG. En av de bästa.

 

Skepp o Hoj!

 

 

Vi känner oss klara med Pornic. Vännens båt är lagad om än provisoriskt, så vi ska försöka ta oss till La Rochelle med några stopp på vägen. Det är fantastiskt hur smidigt saker fungerar idag och hur liten vår värld har blivit. Här sitter vi i Frankrike med en till kompis trasig båt. Och nu har vi via telefonsamtal aktiverat en god vän hemma i Sverige som fixar en ritning till en manlucka till dieseltanken. Och därefter så tillverkar ett annat företag luckan och så kommer denna sändas hit till Frankrike. Att utan kontakter och med språksvårigheter hitta något ställe som tillverkar en måttbeställd rostfri pryl här i Frankrike är inte enkelt. Men vår egen marknad hemma i Sverige kan vi ju. Så smidigt, det känns snarare som vi befinner oss i en annan kommun i Sverige, än att vi skulle sitta i Frankrike. Ja med den skillnaden då att denna ”kommun” är väldigt exotisk med dess sydeuropeiska sol och natur.

Ja så i La Rochelle så kommer vi hjälpa vännen med att få dit en manlucka på dieseltanken så han kommer åt att göra rent. Huvudproblemet för honom är att han har få skit och algbeväxtning i dieseltanken (förutom den trasig generatorn på motorn, som även den skickas från Sverige). Det finns idag en manlucka på ovansidan som man inte kommer åt, där vi först tänkte försöka baxa fram tanken och att Helena som är liten och smidig som en ål, kunde komma åt och göra rent. Men det är ju inte hållbart i längden, vår vän måste ju själv kunna underhålla sin båt i framtiden. Hans kroppshydda är något generösare än Helenas som ni förstår. Och därför behövs en lucka på sidan istället. Så just nu är en svensk måttbeställd manlucka på väg att se dagens ljus, och den ska skickas till en norrman i Frankrike. Vi bidrar till att Svenska företag har att göra, känns gott.

Det behövs göras rent emellanåt är vår erfarenhet, vi har haft för vana att tömma och torka ur våra dieseltankar (på Wilma och på förra båten) ungefär vartannat år. Med inspektion däremellan.

Med andra ord så stärker det även vår tes att man aldrig behöver vara riktigt klar med sin båt när man sticker ut och långseglar. För helt klar blir man aldrig. Utan så fort man är seglingsduglig så kan man kasta sig iväg och så äger du all din tid och kan ta itu med saker varteftersom. Det är ju inte ovanligt att idag möta långseglare som arbetar på distans. Internet har möjliggjort detta där det kan vara allt från att skriva reserepotage till att arbeta som översättare. Någon erbjuder webbaserade tjänster och andra ägnar sig åt att växelvis segla mellan olika jobbuppdrag på hemmaplan. Alla finner sin egen väg. Fast allra störst andel är de långseglare som har försörjningen klar genom sin pension, därmed är också de flesta långseglarna äldre än oss. De yngre är oftast iväg en kortare period, kanske under ett år, där man tagit tjänstledigt och seglar för sina besparingar.

Ja ja, nog om detta. Så nu sticker vi ut på havet idag igen. Vi har ett högtryck liggande över oss nu (fast det just nu regnar faktiskt, en kort skur på en nästan klarblå himmel). Till helgen så ska det bli temperaturer på över trettio grader. Vi måste ha solhatt och skyddande kläder för att inte bränna oss, särskilt när vi seglar. Vi siktar på ön Ile d´Yeu, som ligger i det nordöstra hörnet av Biscaya. Vi har som vi räknar endast tre dagsseglingar kvar innan vi kommer att gå över Biscaya. Något vi ser fram emot.

Men först, Ile d´Yeu.

Skepp o Hoj!

Vi hade ju inte för avsikt att hamna i Pornic. Men glad blir man när man upptäcker en vacker by med fantastiska stränder och promenadstråk. Inget ont som inte har något gott med sig. Se och njut av vackra bilder från Pornic.

 

Här bjuder vi på en film som vi gjort om Sandens dag. Den är lite mer vinklad utifrån hans perspektiv. Ha en trevlig titt.

 

Skepp o Hoj!