Godnatt. Vi gör ett nytt försök att ge oss iväg i morgon bitti. Allt förberett och klart. Och vi fick en extradag i Dunkerque som bjöd på sol.
Skepp o Hoj!
Nytt försök..
Strong breeze warning offshore
Vi har fått en vädervarning på vår Radiotelex. De varnar för kraftiga vindbyar i vårt område i morgon. Under kvällen har vi märkt att väderprognosen ändrats lite till det sämre varteftersom. Det ligger ett lågtryck utanför Biscaya som trycker in oroligt väder. Lågtrycket kommer ta en nordligare bana väster om brittiska öarna på tisdagen och således blir vädret lugnare över Engelska Kanalen.
Därför har vi tagit beslutet att skjuta på avseglingen ett dygn.
Ibland är det bra med vädersjuka. Vi har nog kollat in tio olika vädersighter innan vi tog vårt senaste beslut.
Nu blir det sovmorgon i morgon.
JIPPIE!
Inget seglingsväder i morgon…men kanske för surfarna!
Skepp o Hoj!
Upp i ottan
Vi planerar att segla till Bologne-sur-Mer i morgon. Vi kommer att gå förbi Calais som ligger halvvägs. Calais är vältrafikerad och även om det finns en gästhamn där så verkar de flesta seglare välja att fortsätta förbi till Bologne-sur-Mer. Så även vi.
Här utanför Dunkerque är inte strömmen så stark men efter Calais så kan det bli upp till 3,5 knop. Så när vi planerade rutten så gjorde vi ett roligt excell-program där vi fyller i vilken position vi tror vi är vid och vid vilken tid.
Avståndet Dunkerque – Bologne (kortast väg 42 distans) är för långt för att vi ska kunna få till allt under medström. Och då vill vi givetvis ha medström då strömmen är som starkast. Söderut så har vi kortare tid medströmmar (ca 5 timmar) än vi hade haft om vi gått norrut (ca 7 timmar).
Vår planering för morgondagen.
Vi planerar att kasta loss klockan 05 i morgon. Prognosen säger att vi har en ren ostlig vind på ca 6 m/s till en början. Däremot rätt höga vågor, två meter. Troligtvis är det på grund av sandbankarna här utanför Dunkerque. Det är alltid högre vågor här än vid de andra hamnarna.
Vinden kommer att öka till en 7-8 meter per sekund under dagen och vågorna ska minska vartefter och vid Bologne så är de kanske bara en knapp meter höga. Sol och 10 plusgrader är utlovat.
Att vågorna är lite höga i början tror vi inte kommer vara något bekymmer även om det nog känns lite stökigt. Vi får se till att kolla att allt är riktigt surrat ombord bara. Vi gör säkert det smarta som vid Oostende och hissar seglen innan vi är utanför hamnen. Och så fort vi börjat kunna vända upp i korrekt färdriktning så bör vi få vågorna in från aktern. Och vi surfar lite med. Men visar det sig inte stämma och det hela inte alls känns roligt så har vi ju möjligheten att gå tillbaka. Vi har tittat på alternativet att gå i övermorgon. Men då kommer vinden istället att vara för svag. Wilma fungerar faktiskt bäst när det ändå blåser lite. Det blir fort många timmar på havet om man missar medström och båten kränger över vågorna pga vindbrist. Då är en frisk vind att föredra, upp med seglen och följ med bara.
Ja och så bär det av. Tanken är att det har börjat ljusna när vi kommer till Calais. Vi tror vi kommer att kunna toppa med en fart på 8 knop när vi rundar udden efter Calais där strömmen är som starkast. Men som sagt, detta är en prognos. Men flyter allt på bra så kommer vi fram till Bologne strax efter lunchtid i morgon. Då kommer vi att ha haft 5 timmar medström och kanske en 3 timmar motström.
Hamnen i Bologne har vatten, men den är lite grund på sina ställen så det känns tryggt att lågvatten (LW = Low Water) inte inträffar förrän kl 20:50.
Vi får sällskap i morgon. Vår norske vän kom till vår hamn här i gårkväll och kommer att haka på och sticka iväg samtidigt som oss i morgonbitti. Det känns alltid tryggt att vara två båtar ifall något bekymmer skulle uppstå. Man kan ju inte direkt säga att havet kryllar av fritidsbåtar så här års.
Vi hade ordnat plats åt vår norske vän och mötte upp honom med pannlampor och en angöringsskål i gårkväll.
Vi försökte ringa hamnen i Bologne-sur-Mer och varsko om vår ankomst i morgon. Men vi möttes av en telefonsvarare. Helena tog mod till sig och pratade in, tog de första meningarna på franska där hon förklarade att vi är två båtar som kommer i morgon eftermiddag. Därefter övergick hon till engelska och lämnade vårt telefonnummer och lite information om storlek på båtarna. Kanske får de sig ett gott skratt när de lyssnar av telefonsvararen (franskan behövs dammas av lite, den har legat i träda länge) Så vi får se om någon möter upp oss i morgon.
Ja nu väntar inte mycket mer än att äta och hoppa i säng. Får se om vi får någon sömn. Det här med att sätta väckarklockan på ringning klockan 04 är något vi skarpt ogillar. Vi funderar på om det är därför så många i Sverige har problem med nattsömn. Psykologiskt så är det ju en press att veta att kroppen kommer att väckas i ottan av en arg signal. Stresshormonerna går i taket. Istället för kliva upp när kroppen sovit klart och du är pigg och beredd att tampas dagen. Ja det var en tanke bara. Nu överlever vi ju någon enstaka uppgång i ottan. Vi styr ju inte över väder och strömmar. Men det får fan inte bli någon vana.
Den som inte har för mycket att göra i morgon kan följa oss på Marintraffic (länk finns på bloggen). Då kommer ni se om vi håller vår planering ungefär. Eller om vi tyckte sjön var för stökig så vi vände tillbaka till hamnen och gick och la oss igen. Den som lever får se.
Skepp o Hoj!
Undret vid Dunkerque (Dunkirk)
Hamnstaden Dunkerque skrev historia under andra världskriget. Det var i maj 1940 då Tyskland anföll Frankrike.
Frankrike och Storbritannien kämpar tillsammans mot Tyskland. En stor del av den brittiska armén finns i Frankrike. Tyskarna anfaller Frankrike via Belgien och tar sig fram med lätthet. Man har ingen chans att stå emot tyskarnas offensiv. De britt/franska trupperna backar och flyr mot Dunkirk. Man inser att att det är en återvändsgränd, att de kommer att förgöras så fort tyskarna kommer ikapp med sina stridsvagnar och bombplan.
Därför kör Storbritannien över allt de har i båtväg mot Dunkirk för att rädda så många soldater som de bara kan. Varenda båt, även privatskeppare och fritidsbåtar sätts in. Under evakueringen som pågår i sju dagar så utsätts de instängda trupperna för en intensiv eld från de tyska trupperna. Trots stora förluster, 70.000 allierade dog och 200 båtar sänktes, så räknas denna räddningsaktion som en framgång. Man lyckas rädda så många som 335.000 brittiska och franska soldater över till Storbritannien.
Man menar idag att om inte denna lyckade räddningsaktion hade ägt rum, så hade utvecklingen för Andra Världskriget kunnat få ännu mer ödesdigra följder.
Vi har gått runt i staden och hittat en rad gamla minnen, inte minst statyer, som påminner om händelserna för snart 80 år sedan.
Längs med vår vandring så hittade vi denna vackra fullriggare. Den är idag Frankrikes största segelskuta och fungerar idag som ett museum.
Vädret har varit rätt grått och kallt här, det föll till och med några snöflingor härom kvällen. Men nu snart lovas det bättre väder, över tio plusgrader och sol. Vi tog tillflykten till mataffären.
Kapten gillar shoppingvagnarna här i Frankrike. Lite spacad. Bilden togs på den kvinnliga avdelningen bland underkläder och strumpbyxor, upptäckte vi. Kapten hittade inget som passade dock.
Ikväll väntar vi in vår norska vän i hamnen, vi har ordnat en bra plats till honom här. Så vi får lite skandinaviskt sällskap här. Det ser vi fram emot.
Skepp o Hoj!
Oostende – Dunkerque
Här kommer en film från vår översegling mellan Oostende i Belgien till Dunkerque i Frankrike.
Vi känner att vi nått ett delmål i och med ankomsten till Frankrike. Nu väntar en lång fransk kustremsa och många mysiga hamnar att besöka. Vi kommer njuta av all god mat längs hela vägen.
Vi firade vår ankomst med att handla ingredienser till en Coq au Vin. Jäklar anåda vad gott det blev. Paltkoma är förnamnet. Vinet som vi hällde i grytan (ett franskt bordsvin) kostade 1,25 Euro (12 kr). Nu kokade vi förvisso bort alkoholen men faktum var att vinet var helt ok att dricka också.
Nu är livet tufft.
Skepp o Hoj!
Vive la France
Ja ha. Nu är vi då äntligen i Frankrike, i Dunkerque. Resan har gått bra. Vi har haft grått väder men inget regn. Vi frös inte trots att det bara var 5-6 grader.
Tyvärr är fotodumparna lite tråkiga, de är hämtade från mobilen.
Utanför kusten så löper en rad sandbankar så vägen hit krävde några krokar på vägen. När det började skymma så fick vi bästa seglingen. Vinden vred dig ren nordlig och vi flög fram.
Dock hade det mörknat när vi gled in i hamnen och skulle lägga till. Men det gick mycket bra.
Nu ska vi njuta av lite vila och mat så skriver vi mer i morgon.
Skepp o Hoj
Klara att kasta loss
vi har tvättat, bunkrat mat och vatten och betalat för oss här i hamnen. Kapten har även passat på att installera belysning i maskinrummet samt spacklat igen de gamla hålen där ankarspelet satt förut och hunnit måla taket.
I morgon vid 12 sticker vi till Frankrike och Dunkerque. Vi börjar i lite motström innan den vänder efter ett par timmar och vi får strömmen med oss. Men strömmen är inte så stark här, 1,5 till 2 knop bara. Så vi räknar med att hinna fram gott och väl innan det mörknat.
Nu ska Pimpsten klippa håret på Kapten. Därefter blir det rökt lax med dillstuvad potatis och lite tv i form av Familjer på äventyr.
Skepp och Hoj!
Oostende
Vi trampar runt på cyklarna och upptäcker staden. Hittar lite guldkorn.
Skepp o Hoj
Prisa Gud
Vi har tidigare nämnt att vi inte jublat över de holländska matbutikernas utbud. Rent kulinariskt så har längtan efter Frankrike därför varit stor.
I Belgien så kan vi inte så mycket om deras mat; öl, pommes frites o choklad bara. Våra förväntningar har varit låga.
Men så igår när vi hittat en schysst matbutik så började vi jubla. Vilka varor. Vilken kvalitet. Och råvaror dominerade och inte färdigmaten. Vi tittade vad belgarna la i sina kundkorgar. Hela kycklingar, fisk och annat kött minimalt butiksprocessat. Stora påsar med potatis, färska kryddor, påsvis med lime o citron. Frukt och grönt. Riktigt smör. Ägg. Och det var lördag…några vinflaskor åkte upp på kassabanden. Vi letade efter någon som hängav sig till sötad läsk, bakelse, bröd o färdigmat. Men vi såg inga sådana kunder.
I vår egen korg så la vi ner ett paket med smör av bästa kvalitet, bearnaisesauce, camembertost och en schysst flaska bordeauxvin för hela 39 kr(!)
Vi sladdade även förbi slaktarn och köpte en stor skiva entrecote som var välhängd.
Asså…Gah!!!…vi höll på att dö kulinar-döden. Osten var så perfekt mogen. Den ville krypa iväg själv med dess innehåll. Bearnaisen var ju färdigköpt. Men den godaste köpe-bean någonsin. Den var gjord på äkta smör och färsk dragon. Det låg stora dragonblad i såsen. Och smöret, en rund smörtub inrullad i papper. Så god att den gick äta direkt med smör, som på den tiden helena ibland gjorde eget smör. Och vinet, jäklar så gott. Smakade minst 150 kr om man säger så.
Vi stekte köttet i välupphettad stekpanna i vårat lyxsmör, några drag på pepparkvarn o flingsalt på. Möraste köttet på mycket länge. Idag är nästan allt kött stenhårt i muskelaturen som man köper. Men denne lokala slaktaren visste vad han gjorde. Hade kunnat äta köttet med sked.
Så vi avnjöt denna middag ihop och vi njöt varje mikrosekund av måltiden. Vi serverade sparris till. Enkelt men enastående gott.
Är det detta vi kommer mötas av i Frankrike så kommer vi till himmelriket.
Vi vet att vi fann en bra affär här, kanske att det finns andra enklare av mer holländsk modell. Men vi letar inte efter dessa. Vi är så nöjda så.
En intressant sak med matvarorna. texten står både på franska och holländska. Här pratas det en otrolig blandning av språk och folk verkar växla emellan lika enkelt som lågtrycken rullar in över svenska västkusten.
Ja prisa Gud för denna mat och dessa råvaror. Viktigast i livet är kärleken. Sen kommer nog maten, den godaste maten som man bara kan drömma om. Nu är vi beredda, Frankrike; Here we come!!!
Skepp o Hoj!
Gränspolisen
Fredag morgon. Vi ligger i sängarna med en kopp te….och det knackar på skrovet.
– Det är polisen!!! Säger Helena. ( hon ser genom rutan två uniformsklädda män)
– Nää, svara Tjoppe
– Joo, det är säkert.
Tjoppe tror fortfarande inte på Helena när han kliver upp. Men fort blir han varse. Två poliser med betonger och pistoler.
Vi bjuder ombord dem. Men det ser ut som kriget ombord. Vi hade inte orkat diska och röja efter vår segling. Egentligen inte pga seglingen. Men när vi kommit till Oostende så drog vi en tvåtimmarspromenad. Och med en tidig morgon så bokstavligen kraschade vi i säng.
Nu stod vi där med polisen. Tjoppe hjälpligt påklädd i T-shirt och byxor. Helena i morgonrock och med håret på ända.
Det var gränspolisen. De var mycket trevliga o artiga. De kollade våra papper o pass och noterade att vi inte ägnade oss åt människosmuggling. Vi fick lite tips på sevärdheter här i området också. De skrev en rapport o vi fick ett exemplar av ena blanketten. Den är bra att ha informerades vi om, då den är ett bevis på var och när vi var inom Schengen. särskilt om vi reser utanför Schengen så kan det vara bra att visa upp för myndigheter.
När de gått så tog vi itu med disk o städ. Ja ja, i första hamnen i Holland blev vi också kontrollerade. Men då var det städat, vinet var upphällt och på spisen stog en fransk köttgryta och doftade. Snålvattnet rann på de förtjusta poliserna, de hade velat stanna på middag.
Men det var då. Nu bjöd vi bara på disk o oreda. Men trevligt var det. Dock känns det som man aldrig kommer att vänja sig vid att ha myndighetspersoner ombord. Man känner sig lite skyldig fast allt är i sin ordning. Det var nästan så vi gick o letade själva efter en liten båtflykting ombord. Kanske att någon irrat sig in av misstag utan vår kännedom. Men vi har inte funnit någon. Skulle vara kölsvinet då. Häpp!
Skepp o Hoj
projektsunshine.se 