Är vi vänner än?

Varför jag valde Island av alla platser för en välförtjänt vila och semester var ingen slump. Framför allt mönstrade jag av just där – i Akureyri på norra Island. Resan dit var liksom redan gjord. Platsen är dessutom tillräckligt sval, vilket passar mig perfekt eftersom jag på något vis lyckats utveckla en rätt så kraftig intolerans mot värme…

Läs mer »

Löftet i lavan

Här, mitt i det svarta och vridna lavafältet söker jag mitt nästa steg. Inte bara för att landskapet är täckt av mjuk mossa med hård och kantig lava under, med risk för att trilla. Utan även för att jag känner behov av reflektion och eftertanke. Platsen sägs vara helig. Men den döljer också en berättelse om två bärsärkar som faller offer för ett brutet löfte. Även jag har ett löfte jag behöver hålla. Inte något stort och livsavgörande, även om sådana vi en gång givit oss själva också förtjänar respekt. Och vissa saker får helt enkelt ett sämre utgångsläge om man väntar för länge. Nu har tiden kommit…

Läs mer »

Med öppna resväskor

Midsommarafton.

För er som inte är från Sverige vill jag berätta att midsommar nog är det mest svenska vi har – ett livsbejakande firande av ljuset, sommaren och livet självt. En tid då vi samlas, sjunger och dansar. Som ung följde jag traditionen och plockade sju sorters blommor som jag la under kudden för att drömma om min blivande kärlek…

Läs mer »

En del av äventyret

Det måste vara minst ett par år sedan jag skrev så många inlägg från Halmstad i rad. Dagarna bara rusar iväg här hemma, och långsamt har tankarna börjat vandra norrut igen – mot Arktis. Inte för att det är dags riktigt än, men eftersom jag nästa gång ska lämna mitt hem i två hela månader känns det rätt att börja fundera. Förberedelser, packning och allt det där som hör till när man ska vara borta en längre tid…

Läs mer »

Drömmarnas kraft

Här kring Mont Saint Michel är tidvattnet obarmhärtigt. Var sjätte timme byter landskapet skepnad. Som en slags havets rytm andas havet in och ut med stora, långsamma tag. Högvatten – medelvatten – lågvatten – medelvatten. Den oavbrutna rörelsen styrs av månens dragningskraft, och just här är den otroligt stark – vid stora floder upp till 14 meter. Att segla i dessa vatten gör man inte utan att ha tänkt efter. Jag vet av egen erfarenhet…

Läs mer »

Kockjakten misslyckad

I den gourmanska byn Guérande sitter vi på restaurangen och njuter av den mest delikata galetten när jag kallar till mig den unga servitrisen. Eftersom min franska är stapplande höjs ögonbrynen hos mitt sällskap – osäkra som de är på om jag kommer klara situationen på egen hand. De har ingen aning om vad jag vill säga. Men jag håller upp en avvärjande hand så de förstår att inte avbryta. Strax därefter viker sig alla av skratt…

Läs mer »