Vår efterlängtade fläkt har kommit. Nu har vi monterat ner den, flyttat på kablar och motor och annat för att den ska passa i vår byssa. Ventilator på taket fattas i rätt dimension också så vi kommer tillverka en egen. Dels kommer det bygget bestå av en blå skärbräda. Vi arbetar med upphängningen och får flytta på elskåpet. Men vi anar slutresultatet. Fläktens kapacitet är 1000 kubik i timmen. Rätt bra för ett utrymme på 9 kvadrat.

 

Det är inte annat än med viss stolthet man konstaterar att det verkar finnas ett stort förtroende för vår förmåga att driva stora båtprojekt, för vår kunskap och våra höga krav på kvalitet. Bara den som gett sig in i renovera-stora-båt-projektet vet att det är på snudd på vansinnigt att ge sig in i leken, den kostar all din tid och alla dina pengar. Och man blir trött av alla besluten, och hur mycket du än kan så finns det miljoner saker att ta reda på längs byggets gång. Vi är inget undantag. Resan du gör med dig själv är minst lika stor som båtens förvandling.

 

I staden så finns skolfartyget Najaden, stadens stora stolthet och varumärke.

Vi behövde bättra på med lite ny färg på några av våra röda dörrar. Fint väder och blå himmel. Men varför tornar det alltid upp sig hotfulla moln så fort man tar fram penseln. Från landsidan så spred de ut sig och vi planerade för att få en rejäl skur på våra nymålade dörrar.

 

Inte likt andra så får vi en första väderprognos från vår skylight. Att ha ett takfönster är rätt mysigt. Är rutan blöt så betyder det regn, är rutan vit så betyder det snö. Är rutan blå så är det vackert väder. Och gungar hela himlen, ja då blåser det. Ser man träd, ja då ligger inte båten på samma plats som när man gick och la sig. Det är rätt så intressant att ligga i sängen och titta upp. Flygplan och fåglar far förbi och en hel del moln. Och klara nätter så får vi en äkta stjärnhimmel. Mycket romantiskt.

 

Vi går fortfarande i väntans tider på fläkten. Och under tiden så har vi ägnat oss åt stilla pyssel. Två nya ting har sett dagens ljus.

I helgen fick vi förmånen att vandra i lite olika hamnar. Något som alltid är trevligt för den som är en båtohav-fantast. Och med vårt eget projekt guppandes invid kaj, så är man alltid på jakt. Man håller ständigt utkik efter lösningar och ting som kan passa i vår miljö. Och mer än en gång så har vi löst något genom att få en idé från något vi sett på en annan båt, men oftast blivit övertygade om hur vi inte vill göra.

 

I helgen så växte det utmed piren lite vallmoblomster, Helenas favoritblomma, och den vajade i vinden med sin röd-oranga färg. Solen sken och båtarna blänkte i glittret från havet.

 

September månad har infunnit sig. Och sommaren ger en sista prägel innan gula och röda höstlöv tar över. Stilla dagar och sol och värme blir till stor glädje. Något som kan behövas då halva styrkan ombord fått sig en törn, är däckad för att använda ett båtuttryck och arbetar nu på att bli frisk. Ordination från Doktorn lyder att vila och ta det lugnt, vara mycket ute och göra det man orkar och det som är roligt. Vi funderade lite, något roligt… Vi drog flotten på utsidan och förtöjde den där. Tog ner bord och stolar och så bjöd vi in Konstruktören. Och så satt vi och drack kaffe i solen på flotten, pratade livet och båtar medan solglittret värmde våra ansikten. Snart är hösten här, förhoppningsvis den med hög blå himmel och färgsprakande trädgrenar där det prasslar om skorna när man går genom en park. Och inte den fuktiga, lövblöta och regnblåsiga hösten med annalkande stormar och mörka dagar. Hösten kan verkligen ha två ansikten. Vi hoppas på ett ansikte som ler.

 

Vi har tidigare kallat våra byggperioder för version 1:1 och denna nu för version 1:2. Övergången skedde i samband med att vi tog av överteckningen. Och båten fick se dagens ljus och så även vi, efter att ha gått som grottmänniskor inne ombord i fyra år. Och detta medan en galen giraff satt på taket och dikterade villkor. Plywood-giraffen som lyssnade till namnet Janne åkte i samband takrivningen till tippen och vi kan väl inte påstå att vi saknat honom så värst. Och med version 1:2 under ett och ett halvt år, där vi byggt styrhyttstak, byggt och plastat reling och inrett matsal och kök för att nämna några så närmar vi oss slutet på denna period. Någonstans måste man bestämma sig för att ”nu är vi klara”. För därefter så fortsätter ju arbetet ständigt, med utveckling och förbättring. Vi har bestämd när den punkten blir. Vi väntar på fläkt och diskbänk till diskavdelningen. När de är monterade – då är båten färdigbyggd. Då avslutar vi 1:2 och går över i 1:3. Som tar vid och den sista versionen är den sista. Den tar aldrig slut..det finns fortfarande en massa att göra. Men vi betecknar båten klar den dagen. Och vi kan sammanställa arbetstimmar, investerade kronor, byggresultat, upplevelser och händelser utmed vår byggresa. Tanken föddes 2004 genom en nattlig dröm. Och när vi kliver in i 2014 så har vi byggt klart. Tio år från tanke till färdigställande. Sex års dagligt arbete, i bland i kyla och mörker med en bygglampa som ända ljuskälla. Ihärdigt kämpande mot ett mål där vi varit övertygade men många omkring oss varit ifrågasättande. Ibland har vi varit totalt utslagna av trötthet men aldrig med sviktande motivation. Klart vi ska klappa oss själva på axlarna och säga -det här gjorde vi bra.

Och med vetskap om att de två sista tingen, fläkt och diskbänk, är beställda och snart anländer till båten så behövde vi inhandla en champagne för att kyla. Klart vi ska fira med bubbel. Kanske det skålas över glädjetårar, för visst kommer inte bara drycken att bubbla utan även känslorna, när vi tillsammans sammanfattar och minns vår byggresa. Vi har blivit ett sammansvetsat team, som gjort av pansar vid det här laget. Ja det är inte bara en fråga om ett båtbygge. Det handlar lika mycket om djup vänskap, kärlek och tillit.

 

Och så här ser båten ut idag:

 

 

 

 

Underbara helg.

Gamla krokodilhemmet ska bli nytt hem åt ett mediaföretag. Detta visste vi redan, men inte vilket företag. Men i dagens Hallandsposten så står det att läsa, att det är just Hallandsposten som flyttar dit. Med andra ord så får vi stadens tidning som närmaste granne. Trevligt och nu får de ju nära när de ska rapportera om något som händer kring båten. Undrar just om press-folk är kaffesugna över lag? I så fall så har vi ju flax.

 

HP. flyttar in i tullhuset under nästa år, i gamla Tropikcenters lokaler.

 

Skepp och hoj

 

Tjoppe och Helena

Recept.

 

Solig dag i slutet på sommaren.

 

Fiskenät, en del bitar mer trasiga än hela.

 

Liten båt, gärna röd och med fördel en liten motor.

 

Öskar (läses ös-kar) och åror.

 

Mimosasallad och skinka med tre tomater på en varsin tallrik.

 

Flytväst så klart.

 

Och bensin.

 

Glatt humör.

 

Börja med att pricka in den soliga dagen. Fyll den röda båten med mimosasallad och bensin medmera. Hoppa i båten före du lämnar kaj och ha flytvästen på. Styr mot fisketätt havsområde, var detta dock finns vet man aldrig. På vägen ut, ät skinka och mimosasallad. Glöm inte de nyttiga tomaterna. Lägg i näten men glöm inte att fästa i ankare och flytboj. Invänta fångst, med fördel i sängen hemma under natten då fisken arbetar för att fånga sig i nätet. Dagen efter ihoppas den röda båten på nytt, helst före du lämnar kajen och styr mot platsen där du tror du senast var dagen innan. Ta upp nätet och räkna fångsten noggrant, kasta tillbaka småfiskar och argsinta krabbor. Om du nu inte har fått en jättekrabba i nätet, då ska den i grytan hemma. Väl hemma, rensa fisken och släng den på grillen och njut.

 

Jo enligt Fylking så är onsdagar lilla patteklappardagen i veckan. Vi slog till med att laga en farligt god fisksoppa och smutta på ett passande vitt vin till, ett österrikiskt vin med fina mineraltoner.