Skönhet i förfall..

I helgen fick vi förmånen att vandra i lite olika hamnar. Något som alltid är trevligt för den som är en båtohav-fantast. Och med vårt eget projekt guppandes invid kaj, så är man alltid på jakt. Man håller ständigt utkik efter lösningar och ting som kan passa i vår miljö. Och mer än en gång så har vi löst något genom att få en idé från något vi sett på en annan båt, men oftast blivit övertygade om hur vi inte vill göra.
 
I helgen så växte det utmed piren lite vallmoblomster, Helenas favoritblomma, och den vajade i vinden med sin röd-oranga färg. Solen sken och båtarna blänkte i glittret från havet.
 
Och strax därefter så fann vi en bit drivved. Kanske inte riktigt något som skulle passa på båten, formen stämde inte. Men genast så blev Helena sugen på att finna mera drivved, eller andra gamla marina ting. Vrakgods hade suttit perfekt.. Men det mesta är ju upplockat redan. Att använda gamla ting kan bli mycket vackert, som någon form av skönhet i förfall. Och ibland gör sig gamla ting bättre att få nytt liv i, slipa bort förfallet och låta den blomma ut på nytt. Som med vår mahognystege till exempel.
 
Vi fick åka vidare utan att ha funnit den perfekt drivvedsbiten. Som regel när vi söker saker så är vi rätt kräsna, och vi är lite rädda för tingel-tangel och för mycket rysch-pysch. Det må vara fint men det klingar illa med våra personligheter. Så nöjda ändå åkte vi hem.
 
Men väl hemma så fann vi något ombord. Ett gammalt ting som någon ställt dit. Konstruktören hade funnit en liten rolig båt på en loppismarknad. Nu hävdade han inte alls att den kom från någon loppis utan att det är resultaten av att vi vänt ryggen till våra båtar för en stund. Och då går det ju som det gärna gör, de leker loss lite, och resultatet blev en liten båt. Och Konstruktören hävdade bestämt att han fått agera barnmorska..eller båtmorska vid förlossningen. Och med M/S Sunshine och No-shine som föräldrar så heter då denna lilla båtbebis No-Sunshine.
Helena blev som eld och lågor över den lilla bebis-båten och hon sprang runt ombord med den i handen för att hitta en plats, eller ett sätt, där den kunde göra sig tillrätta. Och vips så kom hon på det. Det ska bli en hylla till Fyllecellen, den lilla hytten. Sedan länge är en hylla eller ett litet väggskåp planerat där det ska stå en piccolo-champagneflaska och två glas i. Och nu så föll bitarna på plats. Ett champagneskåp ska det bli och Helena ska ömt lägga sin energi och skaparglädje åt den lilla båten.
Det är riktigt roligt att få skapa, och vi får väl se om det lyckas bli ett champagneskåp. Dock är väl båten egentligen minderårig fortfarande så det är bäst att behålla korken kvar i flaskan.
 
Vi tackar Konstruktören för gåvan, han ska få bli gudfar till den lille.
 
Gammalt blir nytt, när tiderna flytt!
 
Tjoppe och Helena
 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s