Champagnen på kylning

 
 

September månad har infunnit sig. Och sommaren ger en sista prägel innan gula och röda höstlöv tar över. Stilla dagar och sol och värme blir till stor glädje. Något som kan behövas då halva styrkan ombord fått sig en törn, är däckad för att använda ett båtuttryck och arbetar nu på att bli frisk. Ordination från Doktorn lyder att vila och ta det lugnt, vara mycket ute och göra det man orkar och det som är roligt. Vi funderade lite, något roligt… Vi drog flotten på utsidan och förtöjde den där. Tog ner bord och stolar och så bjöd vi in Konstruktören. Och så satt vi och drack kaffe i solen på flotten, pratade livet och båtar medan solglittret värmde våra ansikten. Snart är hösten här, förhoppningsvis den med hög blå himmel och färgsprakande trädgrenar där det prasslar om skorna när man går genom en park. Och inte den fuktiga, lövblöta och regnblåsiga hösten med annalkande stormar och mörka dagar. Hösten kan verkligen ha två ansikten. Vi hoppas på ett ansikte som ler.

 
Vi har tidigare kallat våra byggperioder för version 1:1 och denna nu för version 1:2. Övergången skedde i samband med att vi tog av överteckningen. Och båten fick se dagens ljus och så även vi, efter att ha gått som grottmänniskor inne ombord i fyra år. Och detta medan en galen giraff satt på taket och dikterade villkor. Plywood-giraffen som lyssnade till namnet Janne åkte i samband takrivningen till tippen och vi kan väl inte påstå att vi saknat honom så värst. Och med version 1:2 under ett och ett halvt år, där vi byggt styrhyttstak, byggt och plastat reling och inrett matsal och kök för att nämna några så närmar vi oss slutet på denna period. Någonstans måste man bestämma sig för att ”nu är vi klara”. För därefter så fortsätter ju arbetet ständigt, med utveckling och förbättring. Vi har bestämd när den punkten blir. Vi väntar på fläkt och diskbänk till diskavdelningen. När de är monterade – då är båten färdigbyggd. Då avslutar vi 1:2 och går över i 1:3. Som tar vid och den sista versionen är den sista. Den tar aldrig slut..det finns fortfarande en massa att göra. Men vi betecknar båten klar den dagen. Och vi kan sammanställa arbetstimmar, investerade kronor, byggresultat, upplevelser och händelser utmed vår byggresa. Tanken föddes 2004 genom en nattlig dröm. Och när vi kliver in i 2014 så har vi byggt klart. Tio år från tanke till färdigställande. Sex års dagligt arbete, i bland i kyla och mörker med en bygglampa som ända ljuskälla. Ihärdigt kämpande mot ett mål där vi varit övertygade men många omkring oss varit ifrågasättande. Ibland har vi varit totalt utslagna av trötthet men aldrig med sviktande motivation. Klart vi ska klappa oss själva på axlarna och säga -det här gjorde vi bra.
 
Och med vetskap om att de två sista tingen, fläkt och diskbänk, är beställda och snart anländer till båten så behövde vi inhandla en champagne för att kyla. Klart vi ska fira med bubbel. Kanske det skålas över glädjetårar, för visst kommer inte bara drycken att bubbla utan även känslorna, när vi tillsammans sammanfattar och minns vår byggresa. Vi har blivit ett sammansvetsat team, som gjort av pansar vid det här laget. Ja det är inte bara en fråga om ett båtbygge. Det handlar lika mycket om djup vänskap, kärlek och tillit.
 
Och så här ser båten ut idag:
Och såhär såg det ut vid ett tillfälle:
Vi har medveten valt att inte blicka tillbaka för mycket, att ha sitt projekt på sex meters djup kan få den bästa att ge upp. Men vi gav oss inte.
Det har sett ut såhär:
 
Och så här ser det ut:
 
 

 
Och så vänskapen:
 
 
Jo jo, så kan det gå om man bygger en båt i hop. Man har hört otaliga berättelser där en båt har orsakat osämja och separation. Och det är väl så, att aningen så svetsas man ihop eller så motsatsen. Och båt i all ära, men viktigast är hälsa och så gärna ett långt liv tillsammans.
 
Nu till realtid. Vi har haft trädgårdsskötsel på kajen.
Fisketunnans blomsterprakt får ge sig nu efter tre månader. Nu blir det lite höstfägring som för stå för ögonfröjden.
 
Sådär, nu kan fatet ställas på tunnan.
 

De öppningsbara fönstren har underhållits och målats om på nytt. Väder och vind sliter.
 
Fönsterramen på lilla toaletten börjar bli klar och således hela utrymmet. Dags att börja inhandla badrumsporslin och titta på vatten och avlopp.
Här kan man inom kort få sitta på tronen. Undrar just vem som blir först.
 
Detta inlägg blev ju rätt långt, med tillbakablickar och nostalgi. Men det är lite så vi känner oss nu, vi är så väl medvetna om att vi börjar närma oss mål. Vi känner oss ödmjuka, och tacksamma. Och stolta såklart. Men mer om det en annan gång. För nu går solen upp och lägger sina gulvarma strålar över båten och lovar en vacker dag. Det blir en kopp te på relingen.
 
Så länge solen den glittrar på böljan den blå..
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

4 reaktioner på ”Champagnen på kylning

  1. Du lyckades förmedla känslan så bra att även jag som är en riktig landkrabba men som följt bloggen ett par år fick ett par tårar i ögonen…

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s