Vi sov på saken kring våra tänkta investeringar. Solpaneler…generator… Men saken föll sig lätt när vi till slut vägt för och emot. Vi är ju väldigt försiktiga med våra pengar. De ska på ett eller annat sätt betala oss tillbaka. Så när vi handlar ska det samtidigt vara en investering. Vi spenderar inte för att vi har sådana byxor på oss – spenderarbyxor – där shopping blir ett fenomen och nöje i sig. Snålhet kanske..eller ekonomiskt tänkande. Det är stor skillnad på medveten och omedveten konsumtion. Ja nog om detta, ni fattar.

Nu hade vi fattat ett beslut. Vi är båda rörande överens om att det är en bra investering med två nya solpaneler. Ni ska bara veta hur mycket kräm de aktre solpanelerna petar in när solen ligger på från det hållet. Att få upp en solpanel på varsin långsida om båten, som vi fäst i vanten ovanför lanternfästet, kommer att täcka de flesta solvinklarna vi kan tänkas få. Till och med i lite gråväder har vi märkt att med schysst vinkel mot himlen så händer det saker i de där konstiga svarta plattorna. Dessa nya plattor kommer att kunna toppa upp batterierna snabbt och effektivt samt att det ger oss (ytterligare) känslan av frihet. Självförsörjande på ström. Ja smaka på det ordet. Handen upp för den som inte skulle digga att slippa elräkningen för all framtid??

——–

Frågan läses med en barsk myndighetsröst: -Ja ha lille vän..och vem är din elleverantör??

Svaret läses med en barnslig klingande ton: –De är solen, den där stora gula lampan däruppe…)

Halva friheten ligger i att slippa Vattenfall, HEM, Telge Engergi och allt vad de brukar heta. Man fattar aldrig riktigt vad man betala för, omöjlig faktura att förstå sig på och förbrukade kilowatt har ju ingenting med totalkostnaden att göra. Däremot så är räkningen fylld med en massa andra konstigheter. Abonnemangsavgift. Miljöskatt. Energiskatt. Moms. Elnätskostnad. Elhandelskostnad. Mätarställning beräknad. Mätarställning avläst. Utskickstillägg…. Varsågod det blir bara 33.518 kronor. Katching!

——–

Så vart kommer generatorn in i detta sammanhang?

Men först ett litet sidospår; vi har en liten vindsnurra där bak i targabågen som levererar ström när det blåser. Men det ska blåsa rätt så mycket för att det ska fylla på med någon reda,  så vindgeneratorn underhåller mest så inte tappet blir fullt så stort. (Ja om natten så är det väldigt solfattigt you know) Så då backar vi på strömnivåerna under nattetimmarna. Och när solen stiger upp på morgonen så fylls batteribanken på igen med ny energi.

Nu tillbaka till huvudspåret; Generatorn hade vi tänkt att med den kan vi skjuta till ström ifall batterinivåerna sjunker till så låga nivåer att batterierna riskerar ta skada. (Men man kan även starta båtens motor för att få samma effekt, så laddas batterierna snabbt o smidigt på så sätt).

Nu vägde vi den tänkta generatorns inköpskostnad mot vad och hur mycket dess funktion och hur mycket den skulle kunna leverera tillbaka. Och då så kändes inte investeringskostnaden motiverad – i dagsläget. Det är bättre att investera i solpanelerna och utvärdera detta först. Generatorer finns över hela världen, så det måste inte ske i Cherbourg av alla platser. Dessutom så hittade vi ingen bra plats att härbärgera generatorn, den har för stora mått. Allt ska ju få plats någonstans och som ni vet så är vårt hem inte av det större slaget. Och vem vet, vi kanske klarar oss bra med bara solpanelerna. En generator kanske är overkill för vår del.

Så beslutet fattat.

Nya solpaneler: JA  

Ny generator: NEJ

Vi gick tillbaka upp till båttillbehörsaffären. Idag skulle vi kunna prata engelska. Halleluja. Med oss hade vi även den gamla glödlampan till topplanternan som vi ämnade köpa ny i modell LED. Vi klev in och pratade med den för dagen nya killen på plats. Men kunde han bättre engelska…mycket tveksamt. Men vi lyckades beställa vad vi önskat. Gårdagens kille hade dock lovat oss att det bara skulle ta ett par dagar att få hem grejjerna. Men nu blev vi osäkra. Denna kille pratade om ”Jeudi”. Vilket är torsdag. Och då det redan var onsdag så misstänkte vi att leveransen inte skulle ske på bara 24 timmar. Istället frågade vi om hur många dagar det skulle ta. Men killen fattade inte, varken på engelska eller på franska (vilket säkert berodde på Pimpstens bristande förmåga att förklara – hans franska var troligtvis klanderfri). Vi tog fram en kalender…och han pekade ut. Jo, nu skulle leveransen ta mer än en vecka. WHAT??? Gårdagens kille hade lovat att vi skulle få varorna som senast på lördag denna vecka.

Ja ha…och nu var beställningen redan lagd. Skulle det innebära att ifall vi skulle få rätta vindar för att sticka till Alderney. Att vi skulle bli fast här i Cherbourg bara för att invänta en leverans?? När vi började tveka om vår beställning så nämnde han ”express”. Då skulle varorna komma senast lördag MEN detta till en extrakostnad av 15 euro. Vi slog till.

När allt var klart så gick vi ut ur butiken. Vi läste vår lapp över beställningen. På den offert vi hade fått från Christophe så skulle vi få 10 procents rabatt. Men den fanns inte med nu. Vi tror helt enkelt att Christophe hade avsikt att bjuda på såväl express-leverans som att ge oss rabatt på varorna. Det var därför han lämnade en offert till oss för att nästkommande kollega skulle se vad han lovat sin kund. Nu blev vi lite snuvade på konfekten. Så ur det hänseendet så tyckte vi inte att det övervägde att den nya säljaren kunde tio ord fler på engelska. Vi hade gärna hållt oss till Christophe och pratat brum-brum-språk med honom. Det klickade bättre mellan oss kort och gott.

Vi iddes inte gå tillbaka och påtala den utlovade rabatten. Utan vi släppte det, var glada för att våra solpaneler hade blivit beställda. Vi får istället hoppas på många soltimmar och möjlighet till att ankra så har vi snart sparat in den rabatten med råge. Vi hoppas dock bara att leveransen kommer som utlovat. Han fibblade länge med sin dator, försäljaren, och sa upprepande; ”problèmes technique”.

Bredvid båttillbehörsaffären så ligger Capitanerie, hamnkontoret. Vi gick dit och pratade med de trevliga tjejerna där. Vi frågade efter ett brev som vi inväntar från Sverige. Hon visade oss hamnkontorets posthylla. Och vilken grej. På bokstaven ”N” då vi heter Norberg, så kunde vi bläddra bland dagens postskörd. Och där låg det, brevet från Sverige. Här har man byggt upp ett smidigt sätt att ta hand om post som ska till de olika båtägarna. Som på ett schysstare hotell ungefär. Så imponerande. Vi tackade och gick glada ut i vårsolen. Och vilken sol, vi behövde knäppa upp jackorna för att inte förgås i värmen.

Det blev en snabb sväng till affären. Vi är inne på de sista slantarna av vårt månatliga kontantuttag, vår hushållskassa. Så det fanns inte utrymme för storhandling. Vi har ju bunkrat en del redan, så därför har det gått åt lite extra. Men vi fick ihop det till tvättmedel och sköljmedel. Vilket var det viktigaste. Sen blev det en lång solpromenad ner till Wilma igen.

Väl nere så hade det dykt upp några leveransbåtar omkring oss. Någon slags chef på ena båten frågade om vi möjligtvis kunde flytta på Wilma till en annan plats. Ja de betalar tydligen för dessa platser (fast vi hade fått ok från Capitanerie och i sjökortet så står det att brygga ”H” är för gästbåtar. Ja ingen skugga på dem, men inte på oss heller…vi har bara gjort som vi blivit anvisade). Men vi sa att det inte är några problem, men att vi vill kolla med Capitanerie först så vi inte lägger oss någonstans där vi blir bortkörda på nytt. Så återigen en promenad bort till Capitanerie. Och tjejerna där är ju helgulliga. Vi kunde lägga oss på utsidan av brygga ”H” och ligga längs med fick vi till svar. Och de bad om ursäkt för det krångel de orsakade oss. Den lilla tjejens breda leende förlåter allt och alla är vi övertygade om.

Så väl nere på båten så startade vi motorn. Medan motorn varmkördes så pratade vi med ”chefen” igen. Ägaren till den båten han stod på tillhörde en svensk kille fick vi heta. Båten skulle nu till Nederländerna för vidare leverans till Sverige.

Pimpsten tog rodret när vi flyttade Wilma. Såväl utläggning och tilläggning gick fint. Och detta med rätt mycket publik. Jo jo, det tar sig. När vi la till så klättrade apan kapten upp i masten och satte dit den nyinköpta LED-lampan.

Därefter så firade vi med ett glas rosé på däck i kvällssolen. Vi har länge hållt på en flaska rosé för det tillfälle när den första varma kvällen skulle infinna sig. Nu kom den, kvällssolen, och vi njöt. Nu har vi skålat in våren och sommaren.

 Wilma ligger nog lite bättre här på sin nya plats. Starkare internet och bättre kvällsol. Vi summerade dagen, en dag med många turer. Men allt hade löst sig. Som det brukar göra. Undrar bara vilken dag solpanelerna ämnar komma. Den som lever får se.