Vi suger i oss av den vackra svenska hösten. Det har varit en torr och solig september månad. Vi har uträttat en massa ärenden i stort och smått och nu längtar vi tillbaka till Wilma och vår stabila punkt i livet. När man seglar har man hela sitt hem med sig och det är därför din fasta punkt. Det är mer så att utsikten utanför hyttfönstret förändras ständigt. Men som nu när vi är hemma på besök så blir det mer ett kappsäcksliv. Rätt rotlöst och mycket flackande…vi gillar att träffa våra nära och kära. Men på något sätt är alltid ens egen kudde den bästa.
Vi upptäckte en sak under vår segling. I varje hamn gör man nya bekanskaper med andra långseglare, många gånger följs man åt en bit och man blir goda vänner. Man delar information och kunskap med varandra. Brukligt är därför att man växlar kontaktuppgifter med varandra. Vi insåg att nästan alla har gjort fina visitkort inför sin långsegling, som de lämnar över. Och så vi…en handskriven post-it-lapp. Känns sådär. Våra gamla visitkort har blivit inaktuella då de användes i vårt företagande och inte alls syftade på någon segling. Så sagt och gjort så har vi fixat nya fina visitkort nu medan vi varit hemma. I dagarna väntas leverans. Vi lägger upp en blänkare på bloggen när vi fått hem dessa. Känns förväntansfullt.
En vacker bohusländsk brännmanet.
I helgen väntar underbara Öckerö…vi trivs där och med våra vänner. Synd att inte den platsen ligger på samma breddgrad som Lissabon. Men va sjutton…man kan inte få allt.
Skepp o Hoj!
projektsunshine.se 