Dagen D till ända

Så härlig respons vi fått. Dels på bloggen från alla möjliga människor som vi känner och inte känner. Och med det tydliga uppropet: FORTSÄTT SKRIV. Vi har förstått att bloggen är uppskattad och vår resa i livet tar ju inte slut i och med denna dag. Och som någon skrev, en båt blir ju aldrig klar och det är en stor sanning. Så vi skriver lite om båten och vårt liv fortsättningsvis. Men blir det körigt mellan gästerna så kommer kanske inte inläggen så frekvent.
 
Vi har inte hunnit med några bilder idag, faktum är att vår kamera tappades på däcket igår. Det kändes som ett litet omen. Att sista byggdagen så la den av. Många vänner har tagit bilder idag och jag tror säkert att vi får ta del av dem.
 
Allt flöt på jättebra idag. En del smårutin att fila på. Och med oss hade vi Monica, vår kock/kallskänka och servitris som fångade dagen på ett fantastiskt sätt. Sen blev det ju mycket trevligt pratande med våra gäster, säkert mer denna första dag än vad som kommer att bli sen när allt rullar på.
 
Några överraskande och trevliga händelser idag.
 
Inga-Lill kom förbi. Den där Inga-Lill är en bloggföljare som vi förstått att hon finns i vår närhet. Men vi har inte haft en ansikte och som vi undrat vem hon är. Hund har vi förstått och vi har tittat på kajen år ut och år in. Vem är hon?? Och idag stod hon här och önskade oss lycka till. Vi blev så glada att vi skuttade fram och gav henne en stor kram. Inga-Lill med trevlig karl måste vi träffa flera gånger. Tänk att gåtan fick sig sitt slut.
 
Knut och Marianne från Helsingborg kom inglidandes på deras MC. Vänner som följt oss hela vägen och faktum är att de var först att äta skaldjur ombord på vår skuta. En decemberdag för 6,5 år sedan så dukade vi upp en skaldjursmeny i den inköpta båten. Rätt primitivt på den tiden men det är ju människorna som gör festen. Tack för att ni kom, så kul att ni ville överraska oss med er närvaro på dagen D. Tack för presenten.
 
Blomsterbudet, en trevlig grabb fick göra flera utryckningar idag. Dels en fantastisk bukett från Helenas bror med fru. En somrigare och mer romantisk blomma går inte att finna. Tusen tack Anders o Susanne. Kram kram.
 
Och ett fantastisk blomsterarrangemang kom från familjen i Lysekil. Tjoppes familj hade gemensamt skickat en stor kruka fylld med blomsterprakt. Vi saknar dem mycket och vi hoppas kunna åka dit snart igen. Flera av er har säkert förstått att Tjoppes pappa betyder väldigt mycket för honom. Felix är Tjoppes stora idol och förebild och här finns alltid stora kramen och plats för oss hos alla där. Egentligen hade de nog föredragit om vi haft båten i Lysekil och drivit verksamheten där. (Båtar är flyttbara har någon sagt)
 
Stellan, vår store support med kameran på magen, kom förbi med en doftranka. Stellan har skänkt oss en hel del rostfri skruv under åren. Lagret är så gott som tomt nu men å andra sidan är ju båten färdigbyggd. Tack tack Stellan.
 
Eva, vår nya vänskap i form av sömmerska, kom överraskande förbi och lyckönskade oss. Med sig hade hon blomma och två träskulpturer föreställande mamma-matros och pappa-kapten. Riktigt roliga figurer och vi ska ta kort och lägga upp bilderna. Tusen tack Eva.
 
Ann o Claes-Erik, familj på Tjoppes sons sida kom förbi och prövade maten. En lycka till-blomma och de testade laxen. Men annars vet vi att Claes är en stor älskare av sill. Tack för blomma och besök.
 
Mats o Ann-Christine kom med en massa godsaker till oss. Sen slog de sig ned för en god bit mat. Och strax dök Konstruktören upp och gjorde dem sällskap. Världens goaste människor med en härlig vovve.  Det härliga med kvällen var att många med hund kände att de kunde knöa in sig på vår uteservering och slå sig ned på sin hundpromenad. Det är ju lätt att placera hunden så den inte stör andra eller verksamheten då utrymmet är gott.
 
Monica och Christer från båtklubben dök upp igår med en jättefin blomma. Monica har kommit att bli en stor stöttespelare kring det som berör båtklubben och hamnen. Och Christer och Tjoppe snackar gärna med varandra på kajen när de springer på varandra. Och det gör de. Tack tack!
 
En båtgrannes mamma kom förbi med en present, totalt överraskande. Så glada vi blev.
 
Och många har kommit förbi och fikat och ätit. En del för oss kända men även helt nya ansikten. En äldre herre var ombord med sina barnbarn. Han är en före detta kapten på vårt fartyg. Väldigt intressant, hoppas han kommer tillbaka flera gånger.
 
Avseende menyn idag så var det så roligt för vi sålde faktiskt av alla rätterna. Monica stod som en säker stöttespelare i köket. Det lovar gott inför framtiden.
 
Så mycket positiva reaktioner. Vi hoppas vi inte glömt nämna någon idag. Men nu måste vi nog sova. Bilder från dagen kommer.
 
Skepp o Hoj
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 

Målgång

Idag är det målgång för byggprojektet.
 
Vi klappar oss själva på axlarna och säger -Det här gjorde vi bra!
 
Nu börjar nytt äventyr, Restaurang M/S Sunshine.
 
Vi finns på Facebook.
 
Nu kommer det inte hända lika mycket avseende båtbyggandte så vår fråga till våra läsare lyder;
 
-Vill ni att vi ska fortsätta skriva på vår båtbyggarblogg…??
 
Tack för att ni ville följa oss på resan, det har varit ett stort stöd alla de gånger vi slitit i ur och skur.
 
(När ni lämnar kommentarer på bloggen så syns inte ert inlägg med det samma utan det kommer när vi har kvitterat det, så var inte oroliga för att er åsikt inte kommer fram. Den dyker upp.)
 
Var rädda om er och vi hoppas vi syns i sommar!
Stor kram från
 
Tjoppe o Helena

Tusen tack

Ombord på vår skuta finns en svag doft av tjärad hampa. Vi har velat locka våra besökare med bilder från vår natur, gärna med hav o båtar som tema. Vi pryder båten och sjöboden med marina ting, gamla fiskeredskap bland annat. Vi vill att båten ska andas det den en gång var, en fiskebåt.. Vi är nog lite nostalgiska av oss som personer där vi får glittrande barnaögon som tårfylls när vi minns barndomens dagar då man kände doften av en nytjärad brygga.
 
När du som gäst kommer och äter en bit av oss så är det med fisk o skaldjurstemat vi vill ge dig en smakupplevelse. Och givetvis får du din alldeles egna lilla tjärad hampa att dofta på.
Besticken har vi slagit in i servett och knutit en bit tjärad hampa om. Så lägg näsan mot snöret och dofta.
 
Hela dagen idag går åt till att få till det sista. Vi har en hel del att stå i men det verkar på något sätt inte omöjligt. Vi är spända inför morgondagen men nervositeten har inte slagit rot – ännu. Vi kan på något sätt inte göra mer än vi gjort och vi hoppas att alla som kommer hit första dagarna förstår att rutinen – ja den tränar vi på er.
 
Vi skulle vilja tacka så många som har funnits vid vår sida under byggtiden.
 
Vi ska försöka ge oss på det knasiga att namna några..man är rädd att glömma någon viktig i farten. Men ingen är bortglömd.
 
Felix – Vår Konsult af Lysekil. Tjoppes pappa som inte bara stöttar med sin otroliga kunskap kring båtar och annat. Utan Tjoppes stora inspiration och stöd i livet. Aldrig längre bort än telefonen. Hans Lotta vid symaskinen såklart.
 
Erik Konstruktören Persson – Att denne man står ut med oss är en gåta. En adopterad bror till oss båda som går med drömmar om varmare breddgrader på egen köl. Såväl konstruktörsmässig hjälp men även goda råd och ett bra bollplank. Vi bankar rätt bra på Konstruktören, för vi vill gärna se honom segla iväg (ska inte missförstås)
 
Daniel Johansson – Mister Rostfritt – med företaget STAIKA. Där allt det omöjliga inom rostfritt har blivit möjligt. En man som tycker om att fotografera och filma i luften. Daniels bilder pryder vår båt. Trevlig fru också.
 
Sennans Snickerifabrik – Jos, Leif o Kjell – har fått stå ut med konstiga ritningar, sneda vinklar och har för länge sen fått kasta vattenpasset. Yrkesmän i världsklass.
 
Många företag har vi handlat utav och de har varit hjälpsamma och supportande. Flera personer på dessa företag har blivit lite av vänner, där vi ses oftare än vi träffar våra egna barn. Ett axplock av företag:
 
Biltema, Optimera, Ahlsell, IMAB, ByggMax, Hydroscand, ScottBader, Jotun, Halmstad Färghus, Lås & Larm, Ramirent, Lyftab, Rapps Dyktjänst, Båtklubben Najaden, LINAK, Fiskebåtsslipen i Falkenberg, Räddningstjänsten i Halmstad
 
Samt andra företag där vi handlat men kanske inte så frekvent genom åren.
 
Våra arbetsgivare vi haft under åren som på olika sätt supportat vår dröm, Systembolaget, Falkenbergs Kommun och Hylte Kommun.
 
En hel del privatpersoner har också bidragit till framgången. Ibland ett väldigt oskyldigt gott råd har visat sig ha stor betydelse för oss. Även glada hejjarop under åren.
Bengt-Arne Burseheim med sin Brixan samt Kim. (Före detta ägare till båten)
Rolf Isaksson
Stajne (tack för ditt besök när vi stod o plastade i Falkenberg, och idén med golvvärme på ovandäck)
Per på Pråmen
Baggen (norrman som dyker upp som gubben i lådan)
Paje (Per-Arthur Dellgren)
Mikael Kraft (Vår Pann-guru. Utan dig så stannar värmen)
Glenn Andersson
Susanne Larsson
Lots-Thomas med vakthunden Rambo.
Lots-Jimmy -med ett förråd av gamla marina ting
Vaktmästar-Hans med fru i Laxvik
Thomas Björnbråten (en innovatör och stor support)
Tjejerna på Sjömanskyrkan
Cykelmannen (namnlös herre på cykel som följer bygget med stort intresse)
Rullator-ligan (Tjoppes förtjusande damer som promenerar förbi och ger tummen upp)
Martin på Tre Hjärtan
Thomas o Christina – Absorbtech
Mats o Ann-Christine
Gunne på Stor-Erik
Janne-Giraffer (vår trogna vän från tiden med överbyggnad på)
Stellan (god support och gåvor i form av rostfri skruv)
Monica som är en världsmästare i att fotografera
Fler namn kommer…
 
 
 
 
Våra leverantörer av mat o annat.
 
Givetvis alla våra barn, föräldrar, syskon och övriga släktingar o vänner.
 
Alla bloggläsare. Och de bloggare som har varit stor glädje för oss under åren, inte minst Mary af Rövarhamn.
 
Vi fyller på listan vartefter, för det dyker hela tiden upp nya namn – så håll utkik. Fortsättning följer.
 
Skepp o Hoj
 
Tjoppe o Helena
 
 
 
 
 
 
 

Timmar…

Nu pratar vi inte dagar längre, utan timmar. Vi börjar så smått komma i ordning. De frågetecken vi fortfarande har är sådant vi inte riktigt rår på. Rutin, väder, varuflödet, åtgång..vi får lösa saker vartefter.
 
Utomhusbaren är klar. Vår boaorm, eller kokostross som det egentligen är, ville vi inte kapa. Så nu löper den utmed hela uteserveringen och avslutas runt baren.
Många småting har blivit gjorda, handdukshållare, papperskorgar, lister, lås, tavlor….var för sig inget svårt men sammantaget en hel del tid.
Helena slipade och pluggade landgången för ett par år sedan. Nu ville vi göra den fin igen. Tjoppe började slipa och insåg att detta blir sista gången som vi kan göra detta. Träet börjar bli rätt tunt så nästa gång får vi lägga in nytt trä och nåta om. Men det kan vara ett trevligt vinterpyssel. Nu ligger den och torkar sin fernissa så ska ett lager till på innan vi hakar på den. Ett nytt fäste har vi gett landgången också, så nu kan vi ställa landgången utefter hur högt eller lågt vattnet står i Nissan.
 
Alla beställningar inför fredagen är nu lagda. Tidigt i ottan kommer fisk o skaldjur. Strax därefter kommer nästa leverans. Vi kommer att slå upp portarna först på eftermiddagen, då vi behöver tiden för att förbereda oss.
 
I morgon ska vi dekorera upp båten och sjöboden med ännu mer marina detaljer. Det är nu som man blir riktigt själaglad, de gamla tingen sätter prägel och ger en marin känsla åt restaurangen. Roligare än att klä julgranen. Det ser vi fram emot och vi lovar att ta bilder på alltsammans och lägga ut på bloggen.
 
Idag kom ett blomsterbud.
Världens bästa revisor Tranbodarna AB som Helena haft förmånen att samarbeta med sedan femton år tillbaka skickade denna fina blomma. De har en stor del i våran framgång, där de sköter bokföring, moms o skatter med mera åt oss. Vi blev glatt överraskade och vi ska skicka dem ett stort tack. Nu pryder blomman vår bar så våra gäster kan glädjas åt den. Tusen tack våra Tranor från Borlänge <3.
 
Nu behöver vi lite välbehövlig sömn.
 
Snart sparkar vi igång.
 
Mycket snart.
 
Tjoppe o Helena
 
 
 

Ölen på kylning

Nu har vi två helt verksamhetsfria dagar på oss att färdigställa. Samt halva fredagen, som till stor del går åt att ta emot färskvaror på ägna sig åt ”Mice en place” och sätta igång med en del matlagning.
Mice en Place är ett franskt uttryck som betyder ”allt på plats”. Konsten med att få flödet att fungera i ett kök handlar till stor del om förberedelse.
 
Igår kom det mesta av drycken. Helena har förberett drickakylen, ölen är kall vill vi meddela. Kylen är liten, särskilt om vi skulle få ett säljtryck. Så bredvid kylen i ett skåp så finns påfyllningsdryck. Så när vi har plockat en flaska så ska nästa fyllas på. Varje morgon måste vi förutom att fylla kylen, även fylla på skåpet bredvid från huvudlagret.Som förövrigt inte heller får ta slut.
 
Till stöd avseende kyl för andra varor så har vi en 600-liters restaurangkyl ute i sjöboden. Den slukar massor och blir ett gott stöd. Där finns vårat baklager så att säga och endast det vi arbetar med för stunden finns i kylen ombord. Helena får Mice en Placa ordentligt på morgonen så allt finns. Tar något slut under dagen så får hon hämta. Men en tanke är även att den stora mängden mat inte ska vara utsatt för att en kylskåpsdörr åker upp i tid och otid. Maten ska få vila ostörd och då vi har fisk o skaldjur på menyn så står kylarna nedställda på +2 grader och vänder vid +4grader när aggregatet slår till.
 
Kassaapparaten är inkopplad och den fungerar, vi har testat lite. Kassör 7 är träningsläge och igår så lekte vi lite affär igen. Vartefter vår personal dyker upp så kör vi en introduktion på kassan, men den är verkligen busenkel. Säger vi nu i alla fall, vi får väl se när verksamheten drar igång… Man är ju maniskt rädd för att något väsentligt ska lägga av när man har som mest att göra. Tappa kortläsaren i Nissan, Kylen pajjar, Maten tar slut eller kanske det värsta – Drycken tryter! Nu har vi underbar support från våra leverantörer. Från Martin&Servera så har vi två huvudleveransdagar i veckan. Men det går att få tag på varor varje dag om det skulle krisa, utom helgen. Och samma med Falkenbergs Seafood som förser oss med fisk o skaldjur. De har en bil som rullar till Halmstad fem dagar i veckan. Vi får tro på att allt kommer att flyta på.
 
Egentligen är ju verksamheten bara en liten droppe i havet jämfört i de stora verksamheterna Helena har arbetat i förut, så det borde inte vara några bekymmer.
 
Listan över de göromål som återstår är rätt lång fortfarande, men definitiv på detaljnivå. En vardag kvar och här gäller det att tänka till så vi gör rätt sak i rätt tid. En stängd dörr i morgon när det är helgdag kan bli förödande för vår del om vi missar någon idag. Dels ska vi till KBMedia och hämta våra skyltar kl 15. Och vårt kylskåp till matavfallet är även klar för avhämtning. Lite målfoto kan tyckas och så är det nog.
 
Baren ute på kajen börjar bli klar.
Pluggen ska slipas ner. Kokostrossen ska fästas och vi skulle behöva någon regnskydd till den de blöta dagarna. Det blir en stor hjälp att kunna ha tork o diskuppsamling på kajen, även att kunna ställa undan flaskor och sopor i störta allmänhet. Allt för att hålla allt snyggt och i ordning.
 

Ingen tid att förspilla, vi har mycket att stå i. Ännu har inte nervositeten slagit rot i oss, säkert mest för att vi har så mycket att stå i.
 
Nu har de svängt kring vädret igen, inget regn på fredag, först lördag…Helena ska lägga beställningarna idag. Blir till att kolla in Klart.se precis innan.
 
Land i sikte!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 

Det sitter bara i skallen.

Tjoppes son har vid något tillfälle sagt -man kan jobba hur mycket som helst, det sitter bara i skallen. Igår när vi insåg att vi behövde äta middag och tittade på klockan och såg att den var tio på kvällen så kom vi på hans ord. Vi vet inte riktigt vart dagarna tar vägen nu.
 
Helena har fixat handkassa och växelkassa nu. Tjoppe håller på att dra fram el till kassaapparaten. Beställningar av mat och dryck börjar läggas. Ramp till soporna börjar ta form. Anmälan om färdigställande av sjöbod skickas in. Bardel på kaj byggs. Anställningsbevis fixas. Vi efterlyser paket som är på rymmen…
 
Vi såg att vädret inte utlovas som strålande sol på fredag när vi öppnar. De hinner säkert ändra på nytt. Men vi tar det med ro..
 
Bryggkaffe låter rätt så marint så säg. Helena fick texta en massa menyskyltar när hon arbetade på flygplatsen för snart tio år sedan. Nu fick hon plocka fram den gamla rutinen på nytt. Det är trevligt med handskrivna skyltar, men de måste se någotsånär snygga ut. Handstil o raka rader är att föredra.
 
Tjoppe har byggt stommen till bardisken på kajen.
Den ska kläs med klädelbrädor och målas i samma stil som stormskyddet. Boaormen, dvs kokostrossen ska fortsätta sin slingrande bana runt bardisken. Från denne ska inte dryck serveras utan det är en servicestation för personalen där vi kan ha balja med vatten o trasa för att snabbt kunna torka av borden. Samt att vi ska ha backar där vi kan slänga ner skitig disk i, innan vi får in dem i diskavdelningen ombord. Det är viktigt att få undan på borden efter gästerna fort. Inte bara för att det ser trevligt och välkomnande ut för nästa gäst som kommer. Utan för att vi är måna om att hålla fåglar på avstånd, vi vill ogärna locka dem till oss. Sen blir det säkert bra att kunna ställa undan tomma glasflaskor och annat i baren…
 
Vår att-göra-lista är fortfarande lika lång, men nu känner vi att det är på detaljnivå och mycket utav det vi gör börjar handla om bonus. Ännu en dag att arbeta sig igenom från ottan till midnatt. Det sitter bara i skallen.
 
Däcka på däck!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 

Att välja rätt böna

Vi ställde in kaffekvarnen häromdagen med hjälp av Konstruktören. Många espresso blev det innan vi var nöjda. Nu tror vi att vi har funnit rätt böna och rätt malning för ett gott kaffe ombord.
Konstruktören i farten. Han har bott i flertalet länder och vet hur en espresso ska smaka.
 
På uteserveringen så band vi fast kokostrossen i vårt gamla stockankare.
Denne mannen har redan valt rätt böna. Han satte sig och började splitsa en ögla på trossen. Lite lätt stor och otymplig tross, men allt går (utom möjligtvis små barn).
Tjoppe kan kanske inte så mycket om kaffe, men är en fena på det mesta inom båt o bygg.
 
Nedan är en bild taget för ett halvår sedan. Den gången splitsade han en betydligt mindre tross och han fick använda förstoringsglas.
 
Byggresan börjar gå mot sitt slut. Äntligen.
 
För sex år sedan såg det ut såhär.
Båten på botten. Här en bild från bärgningen. Ett stort bakslag minst sagt, men vi kämpade vidare.
Och här en bild från hur hon ser ut idag, vår stora dam.
 
På fredag eftermiddag börjar vi testa vår verksamhet. Vi kan inte riktigt genrepetera innan, räcker kylare, klarar båtens tankar trycket från en verksamhet med vatten och avlopp, hinner vi kyla ölen, kan vi hålla bra service med korta väntetider åt våra gäster, är menyn rätt, kommer betalningen att flyta utan tekniska bekymmer…hinner vi klart?
 
Nu blir ju vår verksamhet betydligt mer blygsam än den som Helena höll i på flygplatsen, så det ska nog inte vara några bekymmer. Men lite rampfeber ska man nog ha ändå trots allt. Och helt perfekt kanske det inte blir första dagen…vi saknar rutinen, den kommer med tiden, och vi kanske är lite förlåtna i så fall. Bra väder är dock utlovat, vi tackar vädergudarna.
 
Skepp o Hoj
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 
 
 

Fem dagar kvar…

Dagen började lite småkyligt, men det artade sig framåt eftermiddagen och det blev idel sol och T-shirtväder.
 
Vi hade uteserveringen på agendan och vår långa kokos-tross åkte fram, som en bättre boaorm ur gömmorna. Stolparna fixerades och vi la upp vår boaorm så området blev vackert inhängdat. Utemöblerna prövade vi att ställa ut och gisses vilken go känsla vi fick.
 
Efter alla dessa år och allt slit så kändes det som vi nått målet, med eller utan en kaffe såld.
Den galna drömmen kanske inte var så galen trots allt. Vi pysslade och fixade och njöt av att det i verkligheten blev som vi tänkt oss.
 
Vi minns ännu hur folk med skepsis nickade förstående åt oss när vi med yviga gester glatt berättade medan vi stod på vårt vrak till båt; -Och här ska vi ha en salong, och här blir det en bar! Den tålmodige höll artigt med, men vi kunde se att det fanns tvivel i blicken.
 
Kanske blev detta en hjälp på traven, hornen växer ut och man ger sig sjutton på att ro projektet i hamn.
Helena fick två supportande barn på besök.
No2. Trivs gott i hamnen.
No4. På spexhumör.
 
Mors dag var det så kanske inte bara M/S Sunshine lockade. No1 och No3 hörde av sig telefonledes då 50 mil placerat sig emellan.
 
Vi har fått upp lite toalettkonst.
Titanicmotiv. Men barnstolarna och kartongerna med parasoller ska inte bo inne på toan.
Härliga motiv som vi hittade på Titanicutställningen. Något vi verkligen rekommenderar.
 
Vi bjuder på flera härliga bilder i morgon när inte ögonlocken är så tunga och datorn krånglar mindre.
 
Full fart framåt!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Tagit pulsen på båten

 

Vi hade sedan en tid tillbaka bestämt att bjuda in vår huvudleverantör Martin&Servera innan vi startar upp verksamheten. Vi ville ge dem möjlighet att visa runt på båten och de kunde få en trevlig stund tillsammans i en annorlunda miljö. Med sig hade de en kock och de släpade med mat så vi behövde inte göra något alls. Däremot fick vi presentera oss och berätta lite om oss och projektet. I solen på fördäck så tog vi emot dem och vi gav dem storyn kring ProjektSunshine. Bättre tur med väder fick man leta efter..

 
Nu fick vi möjligheten att få kommentar på köket, dess utrustning och en titt på meny och priser medmera. Och glada blev vi när vi fick tummen upp. En liten större tro hade Helena kring att köket kanske hade brister i sin utrustning men här gav kocken tvärt om, och allt fanns och fantastiskt lätt var det att bara kunna vända sig om så nådde man det man sökte. I början var det lite trixigt med trösklar och små dörrhål men vartefter tiden gick så for han som en hemmafödd genom våra utrymmen.
 
Vi fick en mycket givande kväll tillsammans o vi känner oss rätt trygga i att dra igång verksamheten nu. Även om vi har frågetecken som vi inte kan få svar på förrän vi är där. Liten diskussion också om vilket säljtryck vi kan klara kontra kylar o frysar o personal. Får vi härliga sommardagar som nu, så kan vi nog få att göra. Angenäma bekymmer i så fall.
 
Vi hade inför vårt besök städat av båten lite, nu när det skulle bli husesyn och Helena passade på att dra fram kameran. Det kommer ideligen nya läsare till vår blogg och med 800 inlägg och 6000 bilder så är det svårt att navigera sig och hitta övergripande bilder på båten. Så här följer ett axplock på hur skutan ser ut i maj 2014.
 
Oj diskarn kom med på bild..
Ja detta var liten rundvandring. Och när vi drar igång verksamheten på fredag eftermiddag så kommer inte undervåningen vara tillgänglig för gästerna. Så det är genom detta nålsöga man får chansen att se hur hela båten ser ut.
 
Som sagt, leveranserna fortsätter att trilla in. Från Loomis kom vårt säkerhetspaket med påsar och slippar för kontantinsättning. Lite barnsligt glad blev Helena av att ha alldeles egna med sitt företagsnamn på blanketten. Denna procedur är hon väl förtrogen med men nu känns det ändå lite annorlunda..
 
Eget kundnummer hos Loomis.
 
Vi fortsätter vårt gedigna arbete med att sätta de sista detaljerna. En hel del att göra men samtidigt så har vi nog landat med det mesta. Och vi fick känna båten lite på pulsen genom vårt besök från leverantören. Go känsla.
 
Alle man på däck!
 
Tjoppe och Helena