Blå blå vindar och vatten..

Det verkar som de dagarna vi var på Anholt skulle bli de enda med riktig sommarvärme. Nu hoppas vi att vi har fel, för vi har hela augisti månad kvar. Här följer lite trevliga bilder på vad vi såg och gjorde under vår fyra dagar långa vistelse på denna ö.
 
Ön består av en hamn, en by, en massa strand och öken. Om det är en öken i vad som man betecknar vara en öken är vi osäkra på. Men den kallas öken och området är enormt där det egentligen inte växer så mycket då det mesta är täckt med sand. En dag gick vi runt med vänner, och vi gick i timmar innan vi kom fram till ett vattenhål (Tuborg).
Här är vi påväg ut från civilisationen, ännu finns det väg. Bil är ett rätt onödigt ting på denna ö.
Sanden på Anholt är av minsta korn vi någonsin skådat. När man tar sanden i handen så känns den som mjöl. Jämfört med sanden på Tylösand så är sanden på svenska sidan att betrakta som grus. Och det sägs att det är härifrån man ska plocka sand när man ska göra timglas. När man går i sanden så gnisslar det betänkligt under fotsulorna, vi blev aldrig riktigt kloka på hur detta gnissel uppstod.
Vi har just svalkat oss i vattnet och ska vidare ut i öknen. Under vårt besök så såg vi flera nakenbadare, men stranden är så vansinnigt lång (och det finns flera stränder att välja på) så man ligger aldrig tätt, tvärtom är det lite exotiskt öde. Att inte denna ö är invaderad av turister med glasstånd och full kommers har sina förklaringar. Dels är ön ett naturreservat, sen måste man från Sverige sett enklast komma hit med egen båt, men det är ju rätt så långt då det är 40-50 distans hit. Annars kan man åka färja från Varberg till Grenå på danska fastlandet och därifrån ta sig färja till Anholt. Men under de dagarna vi var på ön så gick det inte att köpa biljetter då alla var utsålda. Sen kan man flyga hit också, det finns en liten flygplats, en asfalterad remsa utanför byn. Det finns något bed´n´breakfast på ön och en camping, sen kan man säkert hyra någon stuga. Och alla med båtar har sitt eget bohag med. Så därför blir det aldrig trångt på ständerna, särskilt om man orkar att gå någon timme för att få ligga ifred.
 
 
Efter många timmars lång promenad i den 25-26 gradiga värmen så hände det..
 
Aldrig har en öl smakat så gott, en iskall Tuborg efter en lång ökenvandring. Vi beställde ett gäng smörrebröd och så satt vi där i ett par timmar och njöt. Det här med danska smörrebröd är ju en vetenskap i sig, hur man kan få en vanlig jävla macka (ursäkta uttrycket) att bli så komplett som en hel måltid. Vansinnigt gott, danskarna har lite bättre fantasi än svenskarna när vi ska plocka fram smörgåsmat kan vi lugnt konstatera.
 
Därefter fortsatte vi vår promenad genom byn.
 
 
Det finns en kyrka i byn, en liten och gullig som precis rymmer öns befolkning.
 
Jo det fanns även jesusbilder i kyrkan, men även ett gäng båtar var kyrkan smyckad med.
 
Vi fortsatte vår promenad genom byn och sen tillbaka ner till hamnen. Vi såg får som betade nöjt i gräset, och vi gick förbi en handelsträdgård där vi köpte biggaråer och grönsaker. När man säger till tjejen bakom kassan att man önskar lite dill och sallad så lämnar hon kassan och springer ut i landet och skördar direkt från jorden. Strax är hon tillbaka  med de finaste grönsakerna. Tala om nyskördat!
 
Kapten Tjoppe på landbacken!
 
Och tillslut så såg vi hamnen uppe från höjden när man bara har en lång nedförsbacke kvar. Den med skarpa ögon kan skönja vår skuta ute vid fyren vid hamninloppet.
Väl tillbaka vid vår båt så plockade vi på oss lite glas, bestick och tallrikar. Och vin och vitlökssmör och så vandrade vi bort till grillområdet.
Mycket klokt gjort av Anholts hamn är att de startar stora grillar varje kväll klockan 18. Och här kan allt båtfolk grilla och sitta och äta. Ett perfekt sätt att få bort folk från att grilla på bryggor och riskera säkerheten på så sätt. Konstruktören och Tjoppe stod för grillningen, Helena brädde på vitlökssmör och våra goda vänner hade köat vid fiskebåten i arla morgonstund. Så vad grillade vi då? Jo havskräftor, bara en klick vitlökssmör på stjärten och sen 3-4 minuter på vardera sida på grillen så är den klar. Mmmm..så gott!
 
Det var en varm kväll, god mat i glada vänners lag!
När vi kom hem till båten så var solen påväg ner. En otroligt vacker kväll.
Vi hjälpte varandra över stock och sten, en del behövde lite stöttning efter den trevliga kvällen med havskräftor, bröd, vin och sallad.
Vi sov gott och länge och vaknade till en fantastisk morgon..
 
Utsikten från båten. På stenarna satt små vackra duvor av brevduvesort. Vita, smäckra och oblyga. Fast ingen av dem hade någon post med till oss. Vi tog oss iväg för att leta upp en morgonkaffe..
 
Konstruktören hade under dagarna spanat in det enklaste kaffestället på ön. Inte mer än ett hål i väggen kunde man få sitt kaffe och det smakade perfekt när man satt på alla udda stolar och bänkar utanför.
 
Tänk vad bra det kan bli med det enkla ibland.
 
Konstruktören fick sitt efterlängtade kaffe!
Sen blev det helt enkelt för varmt för att stanna på landbacken, vi tog oss till stranden på nytt och badade och sov och åt lunch.
 
Härlig härlig sommardag, denna ska vi aldrig glömma!
 
Vi känner att vi var värda denna semester efter allt hårt arbete med båten. Nu laddar vi batterierna fullt!
Vad som sen följde var ytterligare en dag på denna härliga ö. Men kameran glömdes lite bort och det var ett vilotecken gott om något. Men vi cyklade runt på ön, hittade nya ställen att äta och dricka på och på kvällen åt vi helstekt gris med våra vänner. Därefter släppte vi förtöjningarna och åkte vidare till nästa ställe, Läsö. Men det är en annan historia!
 
Blå blå vindar och vatten, blå blå himlar och hav!
Se lugnet
svepa in i vikens famn
Lägga sig till rätta för natten
(T.Ledin)
 
Tjoppe och Helena
 
 

Vår karamell inför långa mörka och kalla vinterdagar..

Ena dagen på Anholt så gick vi till öns finaste strand, som hos många anses vara den finaste stranden i norden. På vår väg tillbaka till hamnen så gick vi mycket nöjda längs med stranden. Under dagen hade vi badat länge i det långgrunda vattnet, så varmt så man kunde stanna i länge. Och sen torkade vi på stranden, läste, sov och åt grillad kyckling, ölkorv och brieost. På vägen tillbaka så sa vi inte så mycket, utan vi kände oss sådär vansinnigt nöjda med livet att inga ord längre behövdes. Helena tog upp kameran och filmade ett varv runtom. Detta ska bli vår lilla karamell inför kalla och mörka vinternätter.
 
En härlig syn att se Tjoppe och Konstruktören avslappnat vandra längs med stranden med skorna i handen.
 
På Anholts turistsida så varnar man lite för ön, för man riskerar att förälska sig i ön och den kan bli något av ett beroende. Vi tänker inte säga emot.
 
Havets Brus!
 
Tjoppe och Helena

Vår fotomodell till båt..

Nu går det att gå in och titta såväl på musikvideon som på några av fotografierna som togs för någon vecka sedan. Kul med dessa två lite annorlunda projekt. Och vilka duktiga människor som arbetar med bild och ljud.
 
 
Här hittar ni videofilmen. Härligt med det glittrande vattnet bakom och vilken fin båt så säg! Man skulle alltid ha en trevlig och duktig musiker med sin gitarr sittandes på relingen och lira lite.
 
Och här går det att titta på några av Martinas fina bilder, länka in här och klicka er in på hennes blogg.
 
 
Vi tackar för förtroendet att få ställa upp med vår båt som statist.
 
Helena och Tjoppe
 
 

Från hemmahamn till Anholt

Vi hade otroligt härliga dagar på Anholt. Solen sken och riktig högsommarvärme hade infunnit sig. Lite galet var det då vi skulle lägga till. Anholts hamn är inte den största, men ett mer godhjärtat folk får man leta efter. Med 220 båtplatser så tryckte man in 450 båtar, varav vår stora koloss till båt som en. Som en trevlig person vi känner brukar säga; ”det går alltid in ett får till”. Och det är så sant så. Vi valde när vi kom fram till Anholt att släppa fram färjan och själva gå in efteråt. Lite osäker är man ju alltid när man inte varit på platsen förut. Så efter färjan så tuffade vi in. Tjoppe och vår vän konstruktkören vid spakarna och Helena längst fram på däck. Sakta glider vi in genom inloppet och Helena ser då att det är kö hela vägen in för en hamnplats, färjan har lagt till och efter den så väntar 5-6 båtar. Helena vänder sig om mot styrhytten och gestikulerar stort ”BACKA – DET ÄR KÖ!”. Ett stort svart rökmoln ur skorstenen bekräftade att Tjoppe mottagit informationen. Men som underbart är med de danska hamnarna så kommer hamnvakten ut i en liten gummibåt och instruerar oss var vi kan lägga till. Själva ute vid fyren får vi ligga, med en fanstiskt vy ut över havet. Dock utan ström och promenad över stock och sten för att komma in till hamncentrum. Men å andra sidan så slapp vi vara båt nummer 8. För så många båtar låg det utanpå varandra på sina ställen inne i hamnen.
 
 
Anholts hamn på kvällen. Likt plockepinn stod alla masterna upp i skyn. Vår båt finns någonstans bakom alla masterna.
 
Men nu gick vi lite händelser i förväg. Från början alltså. Vi startade från halmstad tidigt på morgonen. Sol och platt vatten. Tjoppe och Helena och Konstruktören.
 
Under resan så turades vi om att njuta av solen på däck, och vi åt ägg och bacon och fikade. Och Konstruktören testade fiskelyckan, men fick ingen napp.
 
Och efter några timmar kunde vi skönja ön långt bort. Med bara hav runtom så sticker den upp, den lilla danska ön.
Och vattnet blev klarare och klarare. Ju närmare vi kom desto mer grönt och turkost blev havet och man kunde se botten.
Det är ju smått otroligt att det ser ut såhär utanför Sverige, i Kattegatt.
 
 Som ett vykort, såsäg!
Och plötsligt så blev allt så kristallklart. Man såg botten, fiskar och maneter. Vi tittade förundrat ner och sen rusade alla upp i styrhytten för att kolla sjökortet. Båten sticker 2,40 och det såg oroväckande grunt ut. Men det var ett djup på 8 meter. När man tar sig till Anholt så måste man ta sig in på baksidan från Sverige sett för ön sticker upp ur denna sandbotten och det är för grunt på nästan alla ställen.
 
 
Nu är det inte långt kvar!
 
Och tillslut kom vi då fram, med det lilla pysslet att hitta ett ställe att lägga till. Men vi låg bra borta vid vår egna kant. Men det tog inte lång tid så hade vi en segelbåt upphängd på baksidan av oss och en på utsidan.
 
Vid denna tidpunkt så gör man ju det som man finner mest naturligt, när man lagt till i en dansk hamn. Man letar upp ett ställe att få sig en bit mat och en Tuborg. Och där satt vi i den ljumma sommarkvällen och svalkade oss medan solen gick ner!
 
Klart Skepp!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 
 
 

Halmstad-Anholt-Läsö-Lysekil

 
Vi har som vi nämnt tidigare haft lite uppkopplingsproblem när vi varit i Danmark. Men förutom detta så har vi hållit lite hemligt att vi varit på väg till Lysekil för att visa upp skutan för Tjoppes pappa, vår konsult Felix af Lysekil. Nu är vi här och för någon timme sedan så lurades han ner till kajen för att med stor förvåning se oss på båten glatt vinkandes. Ett kärt möte då det var länge sedan vi sågs. Vi kommer att lägga upp såväl bilder som filmer och berätta lite kring vår senaste tids bravader. Först ut så bjuder vi på en film från vår resa mellan Halmstad och Anholt. En otrolig resa där båten bokstavligen badade i sol. Lättast avslutar man detta inlägg med Felix berömda kommentar; ”Så lite en har, så gött en mår”.
 
Skepp och Hoj!
 
Tjoppe och Helena

Anhalt Anholt

ViVi är med skutan på Anholt. Kom fram efter en fantastisk resa igår eftermiddag. När vinärmade oss denna nordiska exotiska ö så var vattnetturkosfärgat och vi såg botten kristallklart fast djupet var mer än sju meter. Väl framme så var det lätt kaotiskt för alla båtar som vill in. Vi harfått en plats vid fyren, precis vid inloppet till hamnbassängen. Här har vi ingen el så batterier, elverk och motorn förser oss med ström när vi behöver. Hamnen rymmer 220 båtplatser och igår bedömde hamnkontoret att här var 450 båtar. Alla hänger upp sig på varandra. Själva vaknade vi med två tyska segelbåtar på utsidan. Vi har vissa bekymmer med internet och mobiluppkoppling här på ön så vi vill härmed meddela att vi påbesättningenmår alla bra. Vi lägger upp våra otroligt fina fotografier när vi har tillgång till en riktig dator. Nä här, nu har vi inte tid med er. Vi ska iväg på utflykt på ön. Detta är Nordens paradis. 
 
Skepp o hoj
 
Tjoppe o Helena

Cykeldäck!!

Nu är det bara vår egna enkla kamera som huserar ombord, filmare, fotografer, musiker och fotomodeller har packat ihop. Iallafall för denna gång. Och nästan med det samma alla förvann runt husknuten så gjorde vi det vi känner till bäst..fortsätta bygga båt. Vi plockade fram målar-lådan och vår berömda glada färg – GRÅ! Men först slipade vi av däcket, dammsög (!) och torkade av hela däcket med rödsprit och tejpade kanten som gränsar grått mot vitt. Vilken fröjd för ögat nu när hela båten känns nymålad. Förvisso inte helt sant då vi har styrbordssidans skrov kvar några meter där fendrarna hänger och dinglar samt att det inte är måla-vitt-år i år, det var det förra året dock!
 
 
Nymålat däck. Under tiden när det torkade så hoppade vi mellan reling och dörröppning utan att sätta ner foten på däcket. Precis som leken från barndomen ”inte nudda mark”.
 
 
Och ännu en bild, från babordssidan så alla kan se att vi inte fuskat (smile). Fotona är tagna klockan sex på morgonen när däcket torkat klart och dagen lovar strålande solsken och en bra bit varmare än tjugo kvicksilver.
 
Sen en bild som stärker personligheten  hos Tjoppe. Han skulle ställa upp Helenas cykel på styrhyttstaket. Och givetvis så började han cykla fram och tillbaka på däckstaket. Helena stod nedanför på kajen och hoppade och skrek och bad att han skulle kliva av cykeln.
 
Om man cyklar på ett däck då måste ju däcket vara ett cykeldäck, eller hur!?
 
Till slut så plockade Tjoppe upp cykeln på taket och surrade den säkert.
 
 
Ett par livbojsfästen har kommit på plats. Livbojarna är under uppsnyggning. Det ska på med nya reflex och snören och text inom kort.
 
 
Här bjuder vi på ett bildbevis på att solen faktiskt sken även denna sommaren. Och vår fina pollare med förtöjningstross runtom. Vi går fortfarande och klappar och beundrar våra pollare.
 
En hyggligt sommarsvensk bild. Men bäst gör den sig tillsammans med nära och kära. Vi fick besök av ett par av Tjoppes barnbarn med föräldrar. Och vi satt i aktern och åt goda bullar och drack läsk och te.
Barnen tycker det är spännande med farfar och Helenas båt.
Och medan vi satt där så gled segelfartyget Tre Hjärtan förbi, med dunka-dunka musik och festande ungdomar ombord. Det var Måndagsklubben som var ute och kollade in det glittrande vattnet. Tänk så fort vårt mörka och kalla vinterland livar upp på sommaren bara solen och värmen visar sig. Och vi är med raska steg påväg dit, mot vintern. Men det glömmer vi nu..för nu skiner solen och de har lovat sol och värme i flera dagar i sträck. Och vi tackar!!
 
Ur den marina ordboken:
 
Koj!   (Undermålig sovplats i båt där förut friska människor blir vanskapta, kan med viss svårighet användas till att göra nya männsikor i).
 
Detta gäller dock inte på vår skuta!
 
Tjoppe och Helena

Vår båt som fotomodell för en dag

Ännu en dag har vi haft med jippo på båten. Denna gång var det ett reklamfotouppdrag. För oss var det otroligt spännande att se hur fotomodeller och fotografer arbetar och det verkar inget lätt yrke. Allt tar tid och det är många detaljer som ska till och modellen får tålmodigt följa instruktionerna..huvudet lite bakåt..ut med höften..fram med handen..sug i blicken..osv. Det var intensivt arbete på båten i tre timmar och alla var synnerligen trevliga och fast vi två båtbyggare hade kunnat hålla på med annat då sällskapet klarade sig på egen hand, så var det svårt att inte fångas av stunden. Det blev därför att vi stod med och tittade, studerade och förundrades över hur man arbetar fram bilder som ska fånga en härlig sailor-känsla. Vi fick hela tiden beröm för vår fina båt, att den var som klippt och skuren för ändamålet och vi tyckte det samma åt andra hållet. Fotomodellerna kändes som en naturlig rekvisita ombord. Med vår lätt enkla kamera så fotade vi lite från dagen, och vi kommer i framtiden att kunna presentera en del av de bilder som togs, fast då tagna av Martina, en otroligt proffsig fotograf. Synd att man inte kan förmedla i bilderna hur hon arbetar med sina modeller.
 
Martina ger instruktioner till modellerna..
 
Att kunna koncentrera sig och koppla bort alla människor som står och tittar på en måste vara en konst. Denna tjej kunde sin sak!
 
Roligt var det att höra alla fackuttryck, det är litet speciellt språk när fotografer och modeller kommunicerar med varandra.
 
 
Nya kläder på!
 
 
En reflektor användes för att förstärka solljuset. Annars hade vi en hel del sol som tittade fram mellan molnen. Och dagen blev bättre och bättre vädermässigt.
 
 
Den här bilden fångar alla som arbetar med fototagningen.
 
Utav många hundra bilder så blir det tillslut inte så många som väljs ut. Men vi fick en liten förhandstitt i Martinas kamera och konstaterar att det inte kan vara lätt att välja ut..det är väl här man skiljer mellan proffs och andra, när fotografering blir en konstart.
 
Flera bilder kändes som tagna ur en film, där man kan ana ett triangeldrama, två sjömän som slåss om den vackra flickan.
 
 
En trevlig bild, nu är vår båt en fotomodell den med..
 
Om någon är nyfiken på Martinas arbete som fotograf så kan man gå in på hennes hemsida  http://www.martinawallin.com/ .
 
Och reklamkampanjen, ja den är för ett mexikanskt skoföretag som gör en speciell typ av seglarskor. Skorna finner man med fördel på modemedvetna fransmän i St Tropez och dyligt.
 
Skepp och Hoj!
 
Tjoppe och Helena

Tystnad – Tagning!

Idag har vi haft musikvideoinspelning på båten. En riktigt trevlig dag och vi hade tur med vädret även om det låg oroväckande mörka moln i kanten. Visst problem med ljudet då det blåste rätt så bra, men tillslut så satt allt. Lägger upp några bilder från inspelningen och sen kan man gå in på poolsessions hemsida och hålla koll på när videon blir upplagd. Tills vidare kan man titta på poolsessions tidigare material. Årets inspelningar är från olika halländska miljöer. Kolla in på http://poolsessions.se/ .
 
 
Allt ska riggas innan det är dags för tagning.
 
 
Det var svårt att få till ljudet till en början, eftermiddagsbrisen låg i.
 
 
Kamera och ljud testas..
 
Dags för tagning..
 
 
Tre kameravinklar, varav en kom uppefrån biltaket.
 
 
Klapp!
 
 
Under inspelning
 
 
Idel blå himmel men faktum är det tornar upp sig kolsvarta moln innefrån land.
 
 
Musikern Parker Lewis
 
 
En välförtjänt fika med eftersnack!
 
Som sagt, håll koll på poolsessions hemsida så får ni se resultatet av denna mycket trevliga och intressanta dag. Det är duktiga killar som arbetar med detta projekt.
 
Skepp och Hoj!
 
Tjoppe och Helena