Ibland kan man ju undra hur man kommer in på nya spår. Men plötsligt sprang vi på en lärare på stan som frågade om vi ville gästspela på någon av hans lektioner. Något avvaktande men nyfikna lät vi läraren Brahim förklara närmare. Snart kunde vi pusta ut, när det visade sig vara varken på franska eller arabiska vi skulle undervisa i…

Nästan alla tunisier pratar något som heter darija, en slags tunisisk arabiska med många låneord från såväl berbernas språk ”shelha” samt franska, italienska men även turkiska. Språket har flera likheter med maltesiskan (det andra officiella språket på Malta vid sidan om engelskan). I den tunisiska skolan är det standardarabiska och franska som lärs ut. På senare år har dock engelska vunnit allt mer mark och ovanligt är därför inte, att ungdomar går iväg och lär sig engelska på helger och kvällar. Det är här läraren Brahim kommer in. Han bedriver engelskaundervisning här i Monastir och det händer också att han bjuder in människor till sin undervisning, sådana som oss för att spela något som heter Kahoot.

Vi hade aldrig hört talas om Kahoot. Det är en spelbaserad inlärningsplattform och det går ut på att man spelar ett slags quiz där man inte bara lär sig engelska språket, utan även annat som kan vara bra att veta. Som att Sveriges huvudstad heter Stockholm.

Så här i coronatider blev det en liten grupp på tre elever vi träffade. Vi hade förberett frågorna och nu låg de i lärarens dator redo att användas. Tio frågor dök därefter upp på den stora bildskärmen och på snabbast möjliga tid skulle de besvaras. Men man behövde inte gissa vilt för man får fyra alternativ att välja emellan. Vi tyckte det var både intressant och spännande, inte minst var det roligt att träffa så motiverade elever. De svarade dessutom förvånansvärt ofta rätt. Som på den frågan om det finns isbjörnar i Sverige. Det visste alla tre, att så inte är fallet. Medan samma fråga bland vuxna seglare här i marinan (vi brukar köra quiz när vi ses på BBQ om söndagarna) långt ifrån alla gånger kunde besvara frågan korrekt.

Så nu gott folk, finns det tre elever här i Monastir som kan rätt mycket om Sverige. Vem vet, kanske väckte vi deras nyfikenhet så de väljer någon framtida utbildning som kommer gagna svensk arbetsmarknad. En av tjejerna ville studera vidare inom teknik och sådan arbetskraft skriker vi ju efter uppe i norr. Vi önskar dem lycka till.

Skepp o Hoj!

Over and Out