Sprickan

(…vi helst velat vara utan…)

Kalamaria, Thessaloniki, Grekland (with a film in English below)

Efter sjösättningen ägnade vi resten av dagen åt att hålla koll på båten. Vi visste ju att vi haft propelleraxeln isärplockad, likaså hade vi servat sjövattenintaget som går till kyl och frys samt gett ekolodsgivaren lite kärlek och omsorg. För att underlätta
kollen höll vi durkar och lock öppna, i vart fall under närmaste dygnet eller så. Kvällen var trevlig och vi firade med lite extra god mat, nu när vi äntligen var tillbaka i vattnet. Frid och fröjd.

 Vi firade att vi var tillbaka i vattnet…

 Dagen därpå gjorde vi ytterligare en koll och döm om förvåning när Kapten såg lite fukt på en av genomföringarna. Han torkade bort det blöta och efter en halvtimme gick han tillbaka. Blött igen. Vi torkade och studerade och torkade och studerade.
Varje gång vi torkat av den plastgjutna kanten så kom det snart lite ny fukt. Inte så att det blev till en droppe, men dock fukt och detta från havet. Gaaaah! Med förstoringsglas lyckades vi upptäcka en mikroskopisk liten spricka. Det var inget annat
att göra än att fatta beslut om att lyfta Wilma igen. Även om mängden vatten inte ens gör att kölsvinet fylls så vill vi ju inte segla runt med en spricka i en av båtens skrov-ventiler, det ger ingen bra maggropskänsla helt enkelt. Snart var det bestämt
att lyftet skulle ske dagen därpå. Planen var byta till en ny ventil under blott en timme och sen sjösätta igen.

 Som tur var stod kranen bara ett par meter från Wilma…
 
Alla berörda företag och människor ställde upp utan att tveka en sekund, trots att det var lördag. På morgonen stod alla beredda och snabbare än vi anat så lyftes Wilma på nytt. Inte helt utan bekymmer lyckades vi sen byta ventil. Den nya hade förvisso
rätt dimension, men omfånget var bredare. Innan vi var klara hade vår timme löpt ut och vi hade sågat rejält i Wilmas inredning. Frågan var om vi kunde sjösätta igen, eller om vi skulle bli kvar på landbacken. Svaret får ni i filmen…
 

The crack we would rather have been without, the film is in English;

Skepp o Hoj!

4 reaktioner på ”Sprickan

  1. Hej hopp
    Kul att ni äntligen kom i vattnet. Ja en ventil som är 99,9 % vill man inte ha det bara maler i holken.
    Själv ligger vi på backen sen slutet på september sjösättning inte fastställd ännu men brukar va april eller maj vilket man känner för. Vill passa på o tacka för all trevlig läsning och alla fina filmer ni försätt oss med under 2020.
    Själv tycker jag 2020 har varit ett konstigt år med pandemin o vänner som man inte kunnat träffa även släktingar och vänner som gott bort tycker den svarta kostymen har varit framme för många gånger i år.
    Inte ens minicykeln har varit framme 🤔 beror kanske på att jag skaffat en elcykel ja något får man unna sig när man inte kan träffa alla man vill träffa.
    Nu ser vi framemot 2021 🤣 med förhoppningar att det ska bli bättre för alla.
    Önskar er en riktig GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR
    Ta hand om er 🎅🎅
    Kram Kenneth

    Gilla

  2. Tror att kapten betong är värd en GT efter det uppdraget! Ser kallt ut, ni har mössor! Vad har ni för temperatur?
    Soliga hälsningar från Florida!

    Gilla

    • Jo en GT hade suttit fint…men det blev en lite whisky i allafall. Soliga dagar har vi kring femton grader på eftermiddagen, mulna dagar är det 12-13 grader. De nätter som är klara kryper kvicksilvret ner till fem grader. Vi klär oss rätt bra på förmiddagarna innan solen värmt upp oss, vi står ju ofta utomhus i timmavis. Grekland är inte särskilt varmt under vintern men vi trivs här i Kalamaria, för här undviker vi en hel del blåsoväder. Florida låter varmt och soligt, hur är vädret där en tid som denna på året?!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s