(…en plats med stora kontraster, här verkar allt vara högt eller lågt…eller stort eller litet…)

Campulongu, Sardinien, Italien

 

Vi ligger nu i en bukt i Campulongu vilket sannolikt inte säger dig ett skvatt. Men det är så långt sydost på Sardinien som man kan komma. På vägen hit rundande vi udden Capo Carbonara. Vi firade inte detta med att äta Pasta Carbonara som man kanske skulle kunna tro. Men dock med Tortellini och pesto. Lite som att passera en plats som heter Pannkake-udden men fira detta med att äta plättar!

 

 

Vi har blivit välkomnade med fyrverkerier här i bukten. Fast det var inte sant. Det var inte för vår skull de sköt av det vackraste (och dyraste) fyrverkeriet i mannaminne. Nä här har italienarna firat ”Ferragosto”. Ferragosto är firandet av Maria Himmelsfärd och från den 15 augusti och ett par veckor framåt så fylls Italien av sommarfestivaler och utomhuskonserter. Det är även tidpunkten för när skolorna slår igen och folk stänger affärer och butiker och går på semester. De stora städerna töms på folk för att ta sig till stränder och upp i bergen. Viva Italia! Vi tackar för det fina fyrverkeriet, gratis är gott!

 

Vi har rengjort Wilmas skrov. Det där var också en lögn (fake-news ligger lite i tiden nu…) För förvisso är skrovet skinande vitt igen. Men ”vi” i det här fallet är Kapten Betong. Medan skrovet blev rent så tog Styrman Pimpsten sig en tupplur. Ja, som ni hör så fördelar vi arbetsuppgifterna mellan oss rättvist.

 

Här i bukten finns en gästhamn. Dit kan man gå om man vill bli av med 86 euro per natt. Vi avstår. Nog för att vi sett andra dyrare hamnar, men här tar de dessutom betalt varje gång du ska duscha. 2 euro per person och dusch, förutom att du redan betalat närmare en tusenlapp. Hur tänkte de nu??? Som att ta in på ett svindyrt hotell men så ska du ner i lobbyn och lösa en pollett varje gång du ska ta dig en dusch på hotellrummet… Är hamnen superbillig kan vi förstå, men det här sticker ju bara folk i ögonen. Inte undra på att hamnen har fått dåliga recensioner på flertalet seglingsforum. Att ligga på ankare kostar 0 kr, fast då får man ingen dusch oavsett…men vad gör väl lite skit mellan tårna…

 

Positivt är att vi har hittat ett ställe att lägga jollen. Inne hörnet av hamnen mot en allmänning så kan man hänga upp jollen. Intill ett staket. Som står i vattnet. Så får man vada några meter (för andra jollar hade tagit bästa platsen). Fördelen är att vi kan lassa av och på matkassar, cyklar och soppåsar på bryggan intill. Så vi ger därför hamnen ett gott betyg trots allt…fast de vet inte om att vi lånar bryggan för på- och avstigning…vi tänker inte fråga om lov heller…

Här i bukten så finns det en sjömack! Toppen, för detta är sista anhalten på Sardinien innan vi seglar över till Sicilien. Vi tänkte därför tanka lite diesel och fylla vatten. Tänkte! För här tar de 1,90 euro för en liter diesel…20 spänn per liter! Vi behöver egentligen bara fylla vatten men det ses inte riktigt med blida ögon att glida in till en tankstation och bara fylla vatten och tacka nej till diesel. Som att gå in på en restaurang och låna toaletten utan att äta eller dricka… Vilken fantastisk kassako det måste vara för hamnområdets företagare där de mjölkar turisterna på pengar till maxgräns. Vi tycker dock denna kassako har lite sur mjölksmak. Vi tycker de lika gärna kan ta 40 kronor för dieseln för vi tänker inte tanka oavsett. Nu jävlar ska vi segla, om det så inte är någon vind alls…Nä vi är inte alls arga, däremot sporrade. Det fanns ju inte ens några motorer på vikingarnas tid så tids nog kommer vi fram till Sicilien. Nåt år eller två bara…nu börjar det bli sport på riktigt!

 

Ja så vi kan därför inte komma åt vatten på macken. Men det gör inget. Vi har funnit en public-kran på ett annat ställe i hamnen. Nu ska vi smyga dit med våra kannor. Vattnet smakade gott dessutom, bättre än på länge. Vi gillar att gå på vattenjakt…det är lite som en skattgömma-lek för vuxna…och vem vill inte leka?!

 

Vi har plockat fram cyklarna. Vi slängde i cyklarna i jollen, sopor och shoppingbagar. Det fanns inte mycket plats över i jollen när vi själva knölade oss ner i båten. De gamla takterna satt i när vi trampade till den närbelägna byn Villasimius. En pittoresk liten by med bättre utbud på mat och andra tjänster. Vi fann en matbutik med fantastiskt humana priser, snudd på Spanien-priser. Fräscha grönsaker, bra kött, storpack på stapelvaror för inga pengar. Den småländska ådran gjorde små glädjeskutt mellan vener och artärer! Cykelturen tillbaka gick också galant, som två packåsnor av stål på de Sardinska vägarna. Den ena från BILTEMA! Hej vad det går…

 

Susan har anslutit sig till oss. När vi kommit tillbaka med cyklar och matkassar så tog det inte lång stund förrän vi hörde hennes båt Iseans fina motorljud. Bomb-bomp-bomp-bomp…som en gammal fiskebåt som tryggt glider in i bukten. Allt var inte bättre förr men i vart fall ljudet från båtmotorer! Vi paddlade över med en kall öl som välkomstpresent och så det blev kramkalas. Nu är vi åter samlade här i bukten båtarna Isean (Susan), Goodvibes, Vaare och Wilma.

På söndag ser vi ut att kunna sticka till Sicilien…om vädret står sig som sagt!

 

Ja detta var lite smått och gott från bukten…vi får se om det skrivs något mer innan vi kastar oss iväg 150 distans mot Sicilien. I vanlig ordning så kan vi inte säga när vi kommer fram, en sjöman kommer när han kan. Men ni kan alltid följa oss på marinetraffic.com. Länk HÄR. Sidan är dock lite intermittent, det vill säga ryckvist återkommande likt en fyr som slår på och av hela tiden. Men syns vi inte så flyter vi garanterat. I vart fall Kapten som har sitt fläsk att flyta på…det lilla som ännu finns kvar! Häpp!

 

Skepp o Hoj!