(…Black Friday till ära, här kommer ett inlägg på temat konsumtion…)

WWF har tagit fram beräkningar på hur mycket biologisk produktiv yta på jorden som krävs för att ta fram allt det vi konsumerar och att absorbera det avfall som bildas. Om man delar upp jordens produktiva yta på antalet människor på jorden så skulle var och en av oss få 1,7 globala hektar till vårt förfogande.

Vi svenskar förbrukar motsvarande 7,3 globala hektar och är med bland de 10 länderna i världen med största globala fotavtrycket per person. Om alla på jorden konsumerade som vi svenskar gör så skulle vi behöva 4,2 jordklot istället för det enda vi har!

Vi svenskar vet snart inte hur man spenderar tid utan att det på samma gång på något sätt ska konsumeras pengar. Och det är rätt frustrerande, för på samma gång som vi lägger enorma pengar och tid på konsumtion så innebär det att vi i andra änden måste arbeta mer (eller i vart fall måste upprätthålla en hög arbetstakt och inkomstnivå). Något som kostar såväl tid som pengar (ja det kostar att arbeta, det finns alltid omkostnader knutna till arbete). Och brist på tid verkar vi alla lida av. Och så där håller vi spiralen igång…

Vi får aldrig glömma att det ALLTID är vi konsumenter som betalar hela kalaset för en produktion och för de företag som distribuerar och säljer varor. Det är alltid kunden som i slutänden ser till att företag hålls lönsamma. Och så ska det vara, vi behöver företag som tillverkar mat, kläder och annat som gör livet funktionellt för oss. Men det verkar inte finnas några gränser för hur långt vi är beredda att gå. Vi ska tydligen handla oss ända in i kaklet.

En klok man vid namn Tim Jackson har sagt;

”Många av oss är fast i en cirkel där vi spenderar pengar som vi inte har, på prylar vi inte behöver, för att göra intryck som inte är bestående, på människor vi inte bryr oss om!

OCH…företagen vill ha merförsäljning. Och då tar de hjälp av lockelser (reklam o rabatter och bygger attraktiva köpcentran). De drar nytta av att vi människor har ett nedärvt beteende av att vilja samla (vi samlade förr tex mat inför vintern för att överleva) och att vi människor har ett belöningssystem som lätt triggas (det ska vara värt mödan att jaga och fälla ett djur, för när vi gjort det och fått mat så får vi vår belöning i form av mättnad…detta för att människan av naturen är lat!).

Så våra beteenden har vi nedärvda för att vi ska överleva som varelser. Det är bra! Annars hade vi inte kommit där vi står idag, utan vi hade kanske tillhört en utdöd ras på planeten jorden.

I alla tider så har vi människor fått slita hårt för att skaffa mat och hålla oss varma. Det har upptagit den mesta tiden av dygnets 24 timmar. Sova, skaffa mat, tillreda mat och äta, ordna tak över huvudet och kläder på vår kropp så vi inte fryser. Och till det sörjt för god hygien och vårda det vi har. Den lilla tid vi haft över har vi sannolikt älskat, dansat och skrattat ihop…

Idag ser det inte riktigt lika dant ut. Vi har överlevnaden på många sätt tryggad. Men våra beteenden ligger djupt nedärvda och finns kvar. Vilket gör att vi kunnat sätta en norm på konsumtion som inte vet några gränser alls. Mycket av det vi handlar och konsumerar är rent nonsens…mycket av det vi konsumerar fyller bara ett fiktivt behov, om ens något behov alls. Och företagen gnuggar händer och politiker uppmanar oss att konsumera oss ur ekonomiska kriser (vilket är väldigt kortsiktigt, du skjuter bara problemet på framtiden). Är det bara vi som ser orimligheten i ekvationen???…fortfarande har vi bara ett jordklot. Sannolikt skulle våra liv inte alls behöva vara så mycket tråkigare och sämre för att vi la oss på en rimligare konsumtionsnivå.

Tvärtom så skulle vi må bra av att i större grad återanvända, dela, reparera och hyra istället för att köpa nytt. Och att vårda det vi redan äger och en gång har inhandlat.

För vår del så hade vi aldrig kommit dithän där vi är idag om det inte vore för att vi dragit ner på onödiga kostnader. Vi ställde om våra liv redan för mer än tio år sedan. Vi äger färre saker, men de få saker vi äger vårdar vi desto bättre. Vi måste vårda vår båt (vårt hem), det har med såväl säkerhet som ekonomi att göra (det är dyrare i längden att inte underhålla). Men därutöver så sker inga inköp som verkligen inte behövs…så vi måste vara alla butikers stora skräck. Vi är värdelösa konsumenter som aldrig lockas av merköp och rabatter.

Och för oss är ekvationen enkel.

Det är av ekonomiska skäl vi håller igen på konsumtionen. Det gör att vi kan segla längre och samtidigt blir vi miljöhjältar (även om inte det är primära målet – utan en bonus!) När vi räknar på konsumtion så räknar vi även in avskrivningstid och totala kostnader för att utifrån det fatta ett för oss korrekt beslut.

Som exempel.

Om vi skulle vilja ha en köksmaskin som hjälper oss att hacka och strimla grönsaker och annan mat, så ska detta ställas i paritet till att vi idag redan äger en skärbräda och kniv (och denna gör ju samma jobb). Köksmaskinen ska inhandlas och vårdas och den måste framför allt användas frekvent för att på någon sätt vara försvarbar att äga. Säg att maskinen kostar ett par tusen kronor och den ska skiva potatis. Du får först och främst en jäkla massa potatis för ett par tusen kronor. Och priset på maskinen borde du ju i ärlighetens namn räknas in i matkostnaden då också. Det blir dyra potatisgratänger det. Sen spar den kanske tid, men den ska plockas isär och diskas, det glömmer man gärna. Och är man exempelvis bara två personer i hushållet så är tidsvinsten noll och intet, utan det tyder i det närmaste på att du lider av någon form av allvarligt handikapp. Att du saknar två händer eller nåt (det faller dessutom ut mindre stärkelse ur potatis skivad för hand vilket gör gratängen godare, än om du använt maskin – häpp!) Sen ska din sak stå och ta plats någonstans, den kan bli omodern och du kan ledsna på din pryl.

Nu kan det absolut vara trevligt med en köksmaskin, vi säger inte det. Men i vårt hem så värderas den hela vägen innan in införskaffas.

Vi får ibland höra ”vad dum du är nu så som du resonerar”. Ja det kan man få tycka. Men å andra sidan så är det vi som är ute och seglar och inte de som är hemma och betalar av en hushållsmaskin som ska göra fina potatisgratänger. Det är upp till var och en hur vi prioriterar.

Ibland får vi också höra att ”ni har ju bara haft en massa tur”. Skitsnack. Möjligtvis kan bra tajming vara en aspekt. Vi har designat vårt liv högst medvetet som vi vill ha det. Och det börjar alltid hos oss själva, kring och med allt som vi gör. Framför allt genom de små mikrovalen vi gör dagligen. Vi har i mångt inte bara haft tur, vi har haft en massa otur också. Men utifrån temat som rörde konsumtion. Så ligger en stor del i att lyckas, i att vi hållit ner våra kostnader genom åren. Ni anar inte hur mycket man kan spara om man lägger om sitt liv fullt ut. Nu kanske vi är extremt tjockskalliga. Men vill man nå ett mål så får man göra det som krävs för att ta sig dit.

Så tillbaka där vi började. Black Friday. Är det rimligen det bästa sättet vi kan ägna en fin fredagkväll åt? Att springa i affärer?! Där vi bidrar till överkonsumtion och lurar oss själva till att arbeta mer och få mindre tid över till annat? För oss är svaret givet.

Vår tid och våra pengar är alldeles för värdefulla för att slänga iväg dem på något så urbota korkat.

Men det är såklart upp till var och en…

(Ha en trevlig fredagkväll!)

Skepp o Hoj!