Just nu ligger vi i vår ankarvik med rejäl blåst. Vi har nog en 15-18 sekundmeter i byarna när det trycker till. Vi är otroligt tacksam för vårt Rocna-ankare, det bästa på marknaden, 33 kilo tungt. Det är genom denna vi fortfarande ligger på plats utan att driva iväg i blåsten.
Vi har ankarlarmet på för säkerhetsskull, för börjar vi dragga så går larmet och då måste vi fort starta motorn och styra upp mot vind så vi inte driver in mot land. Men vi känner oss trygga trots allt.
Våra snälla danska vänner såväl på båten Sunrise och Gipsy hörde av sig och frågade hur det går för oss. Gipsy ligger också för ankare i viken medan den andra båten ligger inne i trygga hamn. Så skönt att ha omtanke ändå. Även om det inte går att göra något för varandra annat än att vänta på att ovädret drar förbi.
De häftiga kastvindarna beror på bergen och värmen här. Idag har vi haft närmare trettio grader och luften blir turbulent framåt eftermiddagen och kvällen. Luften rusar ner för bergssidorna och sanden från stranden yr över hela hamnområdet.
Innan vinden tog tag i Wilma och oss så var vi in till byn. Vi gick promenad i den vackra staden, som inhyser en gammal stadsdel med stadsmur från långt-bak-i-tiden. Dels satt vi på torget som har gratis internet och vi löste lite administrativa beting. Och så tog vi en promenad runt husen. Små smala gränder, små caféer och gamla byggnader inramade denna stad till något vackert och välkomnande.
Under gårdagen så tog vi jollen in till stranden och vi badade och satt och njöt i eftermiddagsdiset. Ja det blir lätt disigt här, men vad gör väl det när kvicksilvret står högt som en högsommardag.
Men nu tillbringar vi helst vår tid ombord tills vi sett att vinden bedarrat. Allt är inte sol och lata dagar. Det är även ett visst ansvar att ha sitt hem på köl, arton ton tung. Man vill ju ogärna se att ens hem flyter iväg i från oss. Men så fort vinden lagt sig så blir det just så…sol och lata dagar. Hårt liv. Och någon måste ju leva det.
Skepp o Hoj! Med lite bilder här nedan…
projektsunshine.se 
29 grader i skuggan! Inte illa. Men är Tjoppe så brun som på bilden, eller har Du "färgat" honom Helena? Trevliga bilder i alla fall. Mysig stad verkar det som. Jag ser fram emot filmen.
Som vanligt önskar jag Er en fortsatt trevlig resa. Ni tycks ha läget under kontroll.
GillaGilla
Vi ser nog ut som pepparkakor båda två…i ansiktena och på armarna. Dock ska du se kaptens fötter. Vita som albyl, kritvita. Det går en tydlig linje där hans strumpa har slutat. Ska försöka lägga upp en bild, men ha solglasögonen på då. För hans fötter bländar då. Kram kram
GillaGilla
Tack för snabbt svar Helena!
Ja, Ni är säkert solbrända o fina, och det kommer nog att sätta sina spår i framtiden. Lite rynkiga i hyn, men ett tecken på att Ni har levt livet! Charmigt!
Beträffande Kaptens vita fötter, så får jag väl ta fram de sotade glasen som jag tar fram vid solförmörkelse…
GillaGilla