Dubbelkollen

Vi har tyckt oss känna en konstig doft ombord på Wilma. Lite avloppsdoft, men med en metallisk touch. Vi har sniffat runt som två små detektiv-illrar och sökt efter svaret. Och till slut så fann vi det. Våra batterier. Vi lyfte på durken och la handen på dem och kände…glödheta. Så vi plockade bort dem och lyfte ut dem på däck. Och istället så kopplade vi på landströmmen direkt på vår batteriladdare så vi kunde fortsätta ha alla elektriska bekvämligheter som vi ju är vana vid.

Vid närmare inspektion så visade det sig att en cell i batteriet hade kortslutits och batteriet hade kokat torrt. Vi har ju den senaste månaden upplevt en någon försämring av batterikapaciteten. Vi har ju inte vetat hur gamla våra batterier ombord är. Men detta var kanske förklaringen, de var på gång att ge upp, kasta in handduken och lägga sina batteriskor på hyllan.

 Kapten synar de gamla batterierna…

Det kändes ändå skönt att vi innan detta faktum hade tagit beslutet om att köpa nya batterier och dessutom utöka banken från 460 ampere till 690. Så nu väntar vi leverans av dessa, sannolikt i morgon. Och det ska bli spännande att testa den nya banken. Vi behöver bygga om lite för att få plats med ett till batteri. Vi behöver flytta på ett sjövattenfilter och kapten har idag tillverkat en liten hylla, vid namn Dino som sjövattenfiltret ska bo på. Ja för där vi vill ha sjövattenfiltret, finns ingenting idag, och det går ju gärna inte att hänga ett filter i luften, bara si så där. Nog för att kapten är händig men vissa begränsningar har han dock. (Nog för att det finns luftfilter, luftgitarr och luftsott. Men lufthyllan är ännu inte uppfunnen)

Idag hände något annat märkligt. Vi har inte haft någon kontroll från myndigheterna sedan vi var i Belgien. Men så idag så stod fyra herrar utanför Wilma och frågade efter våra papper. De ville inte kliva ombord och inspektera. Men de tittade noga på Wilmas papper och på våra pass och frågade om vilken vår nästa hamn blir och om vår framtida tänkta rutt. Vi berättade glatt. De var mycket trevliga men de skrev ingen rapport så vi fick ingen kopia på kontrollen att lägga till våra handlingar. De verkade nöjda ändå, och så var vi.

Sen gick det tre timmar så stod det ett annat myndighetsgäng utanför Wilma. Tre herrar och en tjej. Och så frågade de efter våra papper. De ville inte heller kliva ombord och inspektera. Men frågade oss vilken vår nästa hamn var och om vår framtida tänkta rutt. Vi sa att nästa hamn blir nog Royan. Och då sken ena killen upp och sa –Där är det vackert, det är min hemstad! Sen frågade de om vi varit upp till centrum och tittat något. Han gav tips på en del sevärdheter här. En kille frågade om vi legat med båten i L´Aber Wrach när vi var i Bretagne. –Ja ja mänsan, bekräftade vi. –Ja det är också vackert, och det är MIN hemstad, svarade inspektör nummer två. Sen så önskade de oss en fortsatt trevlig dag och lommade iväg på bryggan. Denna gång fick vi inte heller någon rapport.

Båda kontrollgängen för dagen hade pistoler och hela försvarskittet med sig i byxlinningen. Det skramlade rejält när de rörde sig. Som den franska marseljäsen självt. Man muckar inte direkt gräl med människor som ser som ut en bunt sammanbitna Bruce Willis-kopior från Die Hard-filmerna.

Det var dock lite synd att gäng nummer två inte ville komma ombord. För det var nystädat och på spisen stod mat och puttrade och doftade gudomligt.

Vi kan konstatera att man som svensk och EU-medborgare får det enkelt att långsegla, särskilt när det kommer till myndighetskontrollerna. Att segla runt så långsamt och kringelikrokigt som vi gör, är något som inga knarkhandlare eller människosmugglare ägnar sig åt.

Jo och så avslutningsvis. Här ligger vi tre betongbåtar vid vår brygga. Wilma och två engelskflaggade. Det hör inte till vanligheterna. Eventuellt blir det en fika ombord på ena betongbåten någon dag. Om vi hinner mellan allt meck och fix.

Ja och om någon undrar över staden Royan, som ju ligger i Frankrike. Vi har ju skrivit att vi ska gå över Biscaya nu. Vi kommer nog gå till en hamn söder om oss innan vi sticker över till Spanien. Vädret har blivit mer ostadigt och vi behöver ett säkert väderfönster för en 4-5 dagar för att gå över. Så fram tills dess så kan vi ju ta kortare dagsturer där vädret åtminstone lovar gott över dagen. Och det kan vara lite strategiskt att gå en hamn till, samt att Royan lär vara en trevlig plats att besöka. Ja vi tror att vi gör så…men det är nog vädret som bestämmer mer än vi.

Skepp o Hoj!

 

 

 

2 reaktioner på ”Dubbelkollen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s