Plats: Halmstad, Sverige.
Först och främst måste vi få tacka er alla som på olika sätt hört av sig. Det värmer våra hjärtan i en svår tid. Här kommer en liten rapport och uppdatering om läget…
Helt överväldigade är vi, att ni är så många som delat länken till Wilmas försäljnings-annons. Fantastiskt många har delat länken direkt från vår sida. Folk har därefter delat den på nytt. Därefter har dessa delningar delat sig i ytterligare led, många gånger om. Annonsen har spridits över hela världen och vi hoppas innerligt att det finns någon som vill köpa Wilma. Marknaden för betongbåtar är inte så stor, men det finns människor som efterfrågar just denna typ av båt. Och Wilma vill vi tro är en av de bäst underhållna ferrocementbåtarna – med en standard som motsvarar dagens förväntningar, med nya segel, ny stående rigg, litiumbatterier, watermaker, coppercoat och andra tekniska hjälpmedel.
Det finns något helt underbart med seglare. Emellan oss knyts kontakter och vi släpper inte kontakten med varandra så snart vi lämnat ankarviken. Långt hemifrån blir andra seglare, i brist på ens egna nära och kära, ett alternativt socialt nätverk. Vi upplever att vi tillhör en enda stor seglarfamilj. Efter sju år på havet har vår kurs korsat andras vägar många, många gånger. Och idag känner vi seglare från hela världen. Vilket har visat sig vara positivt nu när vi (utan förvarning) hamnat i en situation som är riktigt svår. Flera av er har erbjudit sig att åka ner till Wilma för att hjälpa till med praktiska bestyr. Andra har erbjudit sig att segla henne någonstans, om vi så önskat. Vi har fått råd och förslag på bra mäklare och transportföretag. Och vi har erbjudits sovplats, både på andras båtar och på landbacken. Våra uppbackande föreningar har engagerat sig i vårt öde. Och sen såklart utanför våra stora familj av seglare, har enormt många hört av sig med omtanke och kärlek. Vi är överväldigade. Tack!
Vi försöker rätta in oss i någon slags vardag, så gott det går. En liten lägenhet är funnen och inom kort är vi inte längre bostadslösa. Cancern är tyvärr aggressiv och på några få veckor, har Kapten gått från att ha varit en stark karl full av energi, till att idag vara helt orkeslös. Det finns knappt krafter att ta sig utanför dörren. Som ni förstår behövs inga djupare förklaringar för att förstå att vår nyuppkomna situation, på snudd är övermäktig. Några närmare detaljer kring Kaptens tillstånd lämnar vi därhän. För här finns inte bara en Styrman och Kapten. Utan en hel familj bestående av barn, barnbarn och syskon med flera.
Tack igen alla och vi återkommer med nya uppdateringar när vi orkar. Glöm inte att gå ut i solen när den tittar fram! Bilden ovan, var en av de sista som togs medan vi ännu var kvar i Amora i Lissabon. Vår bästa kompis Konstruktören hjälpte till att färdigställa Wilma medan Kapten satt på en stol bredvid. Vi är vår kompis evigt tacksam. Lägger även upp en bild från kvällen innan vi lämnade Wilma för gott (fotot nedan). En sundowner med våra vänner där – och det blev en fin och minnesvärd kväll med såväl skratt som gråt.
Skepp o Hoj!
projektsunshine.se 
Helena cara sei un mito!hai tanta forza 💪 nell’affrontare questo brutto momento!ti auguro che la situazione migliori!finché c’è vita 🌱 c’è speranza?!🤞un grande abbraccio a tutti e due ✌
GillaGilla
Ciao mamma Rosa. Grazie per le gentili parole. Sfortunatamente, la prognosi per mio marito è infausta. Ma tutti i bei ricordi delle persone che abbiamo incontrato, non ultimi te, Alessio e Patrizia, ci scaldano il cuore. Grazie per avermi permesso di praticare il mio italiano. Ha il potenziale per essere migliore. Un abbraccio a tutti voi.
GillaGilla
Tack för uppdatering. Fint att du orkar skriva Helena. O är det nåt ni behöver hjälp med så tveka inte att höra av er. Kram
GillaGilla
Thanks for the update Helena. Frederik was indeed strong before this terrible disease. He lifted 4 x 60kg batteries into our boat by himself!! I remember how surprised I was!!! Will always remember him that way – strong, happy and kind….
GillaGilla
HA! I remember the day he lifted the heavy batteries. He was strong as a bear!!! We had happy days in La Linea and we appreciated spending time with you. A nice memory we are grateful for.
GillaGilla
Tack Susanne för din omtänksamhet. Jag vet att du finns där, du är en av de personer jag känner som jag skulle våga be om något extra. Kram!
GillaGilla
För en annan som inte kan ett skvatt om båtar ,så blir jag ändå helt varm inombords när ja lösert. Så otroligt fint de möter de liv ni levt tillsamtmed eran Wilma . Alla kontakter ni knytit o alla ni hamnar/hav ni förgyllt genom åren . En sak jag med säkerhet kan skriva . I Monastir har ni lämnat ett avtryck och inspiration 🪬
Alla styrka till er
GillaGilla
Tack och ja, Monastir har en särskild plats i våra hjärtan. Så många vi träffade och lärde känna, såväl ortsbor som seglare från hela världen och en och en annan svensk familj på promenad längs med vattnet. Hälsa din kusin så mycket för all hjälp, hennes lagningar fungerar fortfarande fint (så jag kan le likt en fotomodell). Ibland längtar vi tillbaka… Tack Leila och det är så kul att du läser och följer våra äventyr (även om denna resa vi just nu är inne på, inte alls är så lustfylld).
GillaGilla
Vill bara skicka en stor varm kram till er båda. Kämpa på och låt era underbara seglarminnen ge er styrka i svåra stunder!
Er ”gamla fröken” Ingrid
GillaGilla
Hej Ingrid och tack för din omtanke. Jag framför din hälsning med varm kram till Tjoppe också. Och från mig, ett extra stort tack för att du under min uppväxt så fint bidrog med de kunskaper jag idag besitter i svenska språket. Min förmåga att uttrycka mig i skrift har kommit att bli en viktig del av mitt liv, för mitt välmående. Jag finner ordskapandet såväl lustfyllt som nödvändigt. Och nu, i dessa dagar, har skrivandet kommit att bli den ventil jag behöver – för att inte förgås av oro och sorg. Just nu skriver jag om tankar, som inte publiceras någonstans. Tack!
GillaGilla