Ett riktigt kap

Något smått osannolikt har hänt. Kapten Betong är, som ni vet, en praktisk grabb. Allra helst går han runt i sina byxor av snickarmodell. Slitstarka med knäskydd och en massa fickor avsedda för verktyg, bär han dem så gott som dagligen. Att kunna få fram en skruvmejsel eller tumstock med en enkel handrörelse är precis lika självklart som för Styrman att bära trosor. Fast såklart händer det att Kapten byter om till något mer presentabelt. Om till exempel han och fru Styrman Pimpsten ska ut på nöjen. Men på det stora hela är Kapten en helt vanlig kille (dagligen iklädd i arbetskläder) som helst meckar själv, framför att ringa någon när något går sönder.

På nya platser vi kommer till, händer det att lokalbefolkningen (företrädesvis kroppsarbetarna och hantverkarna på orten) tilltalar Kapten med ”Sir” eller ”Mister”. ”No, no, no” responderar Kapten och lägger till ”call me Fredrik” för att visa att de är jämlikar. Snart förstår de, att den där svensken är en ”skitgris” precis som dem (positivt menat) och då börjar något intressant att inträffa. Kapten blir snart inkluderad i gemenskapen – det samtalas, växlas erfarenheter och Kapten får såklart den bästa hjälp och information som tänkas kan när han behöver få fatt i något specifikt till båten. När det sen på våren är dags att segla iväg igen, har snudd på varenda hantverkare koll på vem den där ägaren till betongbåten är. Detta gäller även folket i båttillbehörsbutiken.

I båttillbehörsbutiken har Kapten numera så högt förtroende att han själv får gå in bakom disken och vidare ut på lagret, för att leta efter det han söker. Det skojas friskt när Kapten kommer in och stämningen är vad man skulle kunna säga, ”familjär”. Ägaren till butiken är en man av lite äldre snitt och där arbetar även hans två döttrar. Den äldsta dottern är uppskattningsvis i åldern mellan trettio och fyrtio. För ett par veckor sedan när Kapten kom in i butiken så upplevde Kapten att döttrarna för dagen var lite extra pratsamma. Nyfiket ställdes frågor om Kaptens civilstånd, om han hade barn och hur länge han tänkt stanna i Tunisien. Stämningen var som vanligt munter och Kapten svarade snällt. Jo, barn finns och barnbarn likaså. Och frun seglar han med, fick döttrarna veta. Döttrarna hummade eftertänksamt vartefter svaren kom.

Kapten tänkte väl inte mer på det utan fortsatte leta efter det han sökte. Snart dök pappan upp bredvid Kapten och frågade: ”VILL DU GIFTA DIG MED MIN DOTTER??? ”Ooops”, hann Kapten tänka, både lite roat och oroat. Plötsligt insåg Kapten varför döttrarna varit så frågvisa, de ville helt enkelt ta reda på om något hindrade ett eventuellt giftermål. Som att Kapten redan var gift. Men det visste inte pappan som plötsligt dykt upp, att döttrarna redan frågat. Nu önskades ett svar från den ”potentielle svärsonen i snickarbyxor”. Pappan hade samtidigt med frågan pekat mot den äldsta dottern. Det var alltså henne pappan ämnade gifta bort.

Att byta ut Styrman skulle Kapten aldrig göra. Men samtidigt kunde han inte låta bli att känna sig lite smickrad över erbjudandet. Det måste ju rimligtvis betyda att pappan (eller dottern, kanske båda) fattat tycke för Kapten. Att pappan ansåg Kapten god nog åt hans dotter ingav en viss respekt. Det snurrade till i huvudet på Kapten, hur skulle han svara på detta med anseendet i behåll? Innan Kapten hann svara inflikade dottern; ”Pappa, han är redan gift!” Jo, så är det bekräftade Kapten och höll upp sitt finger med vigselringen. Som tur var verkade pappan ta beskedet med jämnmod.

Sedan den dagen går pappan under det inofficiella namnet ”svärfar”. Varje gång Kapten har ett ärende dit så säger han till Styrman ”Jag sticker bort till svärfar och ser om han har en bit slang”…(eller vad det nu är Kapten behöver köpa). Tack och lov är stämningen lika uppsluppen och gemytlig som innan den ödesmättade frågan om giftermål kom på tal. Utom möjligtvis den gången häromsistens då Styrman valde att följa med in i butiken. Det var inte alls Styrmans avsikt att lägga sordin på stämningen. Men i samma stund hon klev över tröskeln så blev det vääääldigt tyst.

Häpp och Skoj!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s