Igår inträffade något intressant. När Styrman var upp till matbutiken så fanns ingen couscous. Som vi tidigare berättat gapar hyllorna tomma på ris, eftersom landet har ont om euro. Men couscous?! Det som är deras nationalrätt, hur kunde detta hända? Inte heller fanns det mycket pasta kvar. Vi misstänker att människor här har börjat bunkra till följd av det som nu sker i Europa. Och vi gör ju likadant, bunkrar – men kanske mest för den anledningen att vi håller på att göra oss klara för segling…

Hur som helst, när man inte finner det man primärt söker så får man börja leta utanför boxen efter annat. Plötsligt fann Styrman ett paket med ”roasted crushed green wheat”. Som undertext återfanns rubriken översatt till såväl arabiska, franska och tyska…SAMT SVENSKA! Rostat krossat grönt vete som ett alternativ till ris, gick att läsa. Genast slank paketet ner i korgen för vem vet vad man finner nästa gång man går till affären, kanske bara luft? Vi är dock inte så oroliga över tillgången på mat i Tunisien – för även om importvarorna tryter så finns det gott om annat. Potatisen är sjukt god och billig och löken likaså. Morötterna är just nu stora som batonger, det går nätt och jämt två stycken på ett kilo. Man kan ju alltid göra morotslåda som finnarna.

En rolig sak med Tunisien är att allt är väldigt sandigt, vilket även påverkar skörden. Potatisen är så att säga sandig och inte jordig som hemmavid. Emellanåt får man en viss oönskad textur i maten för de små kornen kan vara rackarns svåra att få bort, även om man sköljer väl. Framför allt salladen är en utmaning och så verkar det inte bara vara för oss, för lite knaster i maten brukar man även få på restaurangerna. Särskilt efter dagar med sydliga vindar märker vi av sanden. Vi skrattar lite åt detta kulinariska fenomen.

För den seglare (eller annan person gudbevars) som önskar att resa hit, kan det vara bra att veta hur man får tag på alkohol. Det finns särskilda butiker och restauranger som får sälja detta. En sådan butik ligger precis i anslutning till hamnen (kanske för att vi seglare är extra törstiga). Nästan all alkohol är inhemsk och en vinflaska kostar kring 30 svenska kronor, vilket vi tycker är lite dyrt (ja, vi vet vad ni tänker, att vi e ena bortskämda rackare). I Grekland gick det att finna ännu billigare. Hur som helst, tunisiskt vin smakar helt ok och vissa sorter imponerar till och med. Däremot är det ingen idé att handla vin på en fredag, för då är det stängt. Fredagar är lite heligare än andra dagar. Men på lördagen är det fritt fram igen. Det kan också vara bra att veta när ramadan infaller, för då säljs ingen alkohol alls. I år inträder fastemånaden den 2 april och de flera seglarna verkar planera lämna före dess, eller strax efter. Vill man stanna längre och ha tillgång till alkohol så får man bunkra. Förutom alkohol, går även andra verksamheter ner på sparlåga. Till exempel bommar många caféer och restauranger igen. Vilket känns lite trist.

Annat som är bra att veta är, att när man handlar vin i Monastir så ska man se upp för killen som sitter i kassan. Han lurar en på pengar. Särskilt oss turister som inte talar franska för då slipper han argumentera. Vi har nu genomskådat beteendet så numera ber vi alltid att få titta på skärmen och så betalar vi med kort och kollar kvittot. För vid kontant betalning ”förlorar man” eftersom killen trixar med cashen. Han är slug som ni förstår.

Häromdagen tog vi beslutet att fixa en till sak på Wilma innan vi seglar härifrån. En modifiering, förbättring och förändring skulle man kunna säga. Ni kan fritt få gissa men vi tror ingen kommer på vad det är. Så vi kommer behöva ett par veckor till innan vi kastar loss. Det passar bra för just nu är Styrman degvakt. Ja ni läser rätt, hon passar alltså en surdeg åt ett par vänner som rest hem. Degen ska emellanåt matas så den inte dör (den består av levande organismer). Det känns nästan lika ansvarsfullt som att passa någons husdjur. Om degklumpen skulle råka avlida så funderar Styrman på att dra en lögn. Kanske att degen tog tåget till Sousse. Eller att kölsvinet åt upp den…

Skepp o Hoj!

Over and Out