Ett gammalt kokboksställ grävdes fram ur lådorna senast vi var hemma i Sverige. Det härrör från vårt tidigare liv som landkrabbor och stället håller Styrman Pimpsten kär. Vi är petiga kring vilka prylar som får finnas ombord, det är trångt nog ändå. Allt ska ju härbärgeras och risken finns, att ju fler saker – desto mer måste man vända upp och ner på båten när man letar efter sin pryl. Men kokboksstället har nu kvalat in och sitter permanent på väggen i båtköket. Nu läser kocken sina recept lätt och smidigt för kokboken sitter placerad i ögonhöjd.

 

Det tog inte lång tid förrän kokboksstället blev invigt. Varje vinter lagas det kroppkakor (minst en gång om året) och rätten bär starka minnen från barndomen. Härliga dofter av stekt lök, fläsk och kryddpeppar och första laddningen kroppkakor serveras nykokta med skirat smör och rårörda lingon. Resten kyls till senare tillfälle där de delas och steks i smör. Kroppkakor ska vara på småländskt vis, hemmagjorda och på kokt potatis (om vi själva får välja).

 

Stadig och mättande mat har Kapten Betong verkligen behövt, för han har hängt i masten många timmar. Vi har nu bytt stående rigg och många stag och vant blev det. De nya vajrarna är i dimension 10 mm rostfri, nittontrådig – precis som den förra som suttit där i trettiofem år. Det var inget fel på den vi hade, men tiden sa oss att det var dags. Som tur är så beställde vi och hämtade riggen precis innan Grekland slog igen på grund av pandemin, ibland ska man ha lite tur. Vi behåller den gamla riggen som reserv tills vidare.

Vi hann även införskaffa en ny skorstensdel med hatt. Heter det så, den översta delen, hatt?! Hela vintern har vi eldat i kaminen ombord och inte behövt betala för dyr el för att hålla varmt. Något många av er kanske inte har koll på, är att elen i Sverige är betydligt billigare än på de flesta andra håll i världen. Tidigare knorrade dieselkaminen lite, för skorstensröret ovan däck var lite i kortaste laget. Det var dåligt drag. Vi testade då med att förlänga röret. Bekymret försvann och nu har vi fixat skorstenen permanent med enkom nya delar. När vi seglar så plockar vi bort skorstenen så den inte är i vägen för seglet. Så sommartid stuvas skorstenen undan och numera finns det en liten förvaringsväska som Kapten Betong sytt för ändamålet. Skorstenen ska sen förvaras i helveteshålet, tillsammans med den gamla riggen. I helveteshålet bor ingen djävul även om namnet antyder så. Den har fått heta helveteshål, eftersom man svär och stönar när man ska in där. En gång knäckte Kapten ett par revben där och därför gömmer vi saker i hålet som vi inte behöver så ofta.

 

Inte en tråkig stund ombord. Vi lovordar vår verkstad, vår symaskin och vår oömma båt som erbjuder oss så mycket. Vi gillar att göra saker, som ni förstår. Tänk om allt vore modernt och helt…vilken mardröm!

 

Skepp och Hoj!

 

Fler bilder;