(…fann Styrman en vän…)
Kalamaria, Thessaloniki, Grekiska Fastlandet
Som avtalat dök Lina upp på stranden med sopsäck och kratta i handen. Hon visste först inte vart hon skulle börja, för när hon sökte med blicken såg hon uttjänta förpackningsmaterial precis överallt. Enkelt var det kring de mest uppenbara föremålen såsom petflaskor, engångsmuggar och plastpåsar – det lättplockade. Men alla de mindre objekten som först visat sig efter ögat tränats likt svampplockarens, var desto svårare.
Plastkorkar, sugrör, glasspapper, snörstumpar, fiskelinor, tändare. Listan kan göras oändligt lång. Vid ett tillfälle ser Lina hörnet på (vad hon tror är) en chipspåse. Hon tar tag i fliken och upp följer en hel presenning. Mycket av plasten på stranden ligger halvt begraven mellan de olika sandlagren. Lina uttryckte gång på gång sin förskräckelse över situationen, på såväl grekiska, tyska som engelska – med en imponerande vokabulär som roade Styrman.
Sopsäckarna fylls fort…
Att plocka skräp tillsammans visade sig vara skoj, som två sakletare på bästa Pippi-vis. Till vår barnsliga glädje hittades en vacker julgransdekoration med glitter på, precis rätt i tid med tanke på adventstider. Men den hade legat ute för länge för att kunna återanvändas. Desto mer stack det till i bröstet när en matförpackningen som en gång innehållit svenska köttbullar dök upp. Med svensk text på. Hmm…
Medan städandet pågick berättade Lina om sin uppväxt. Hur hon under några år bodde i Tyskland dit hennes föräldrar sökt sig för att finna jobb. Åren i Tyskland har präglat Lina, även om hon idag lever högst traditionellt grekiskt med man och barn, boendes nära sina föräldrar. ”Min mamma lagar all mat åt familjen och vi äter måltiderna tillsammans” berättar Lina. I svenska öron låter det väldigt exotiskt, för Lina är ju trots allt en fullvuxen kvinna med sina 52 år på nacken. Men så tillägger Lina att hon faktiskt KAN laga mat, men att hon inte får, för mamma blir så ledsen då. Onekligen så måste det vara lyx att varje dag kunna sätta sig vid dukat bord och bli serverad grekisk mat lagad av kärlek. Vilken support för en yrkesarbetande kvinna och vilken sammanhållning familjen måste ha.
Allt medan skratten avlöste varandra så fylldes sopsäckarna, och först vid solnedgången gav vi upp. Den nya bekantskapen med grekiska Lina hade under timmarnas gång skiftat över i förtrolighet. I bakvattnet av bråte och skräp kan en fin vänskap oväntat börja blomstra. Rätt vackert och allt borde kännas toppen. Men hos Styrman skavde orden som några förbipasserande greker sagt till Lina. Om att de inte gillar att vi plockar stranden ren, särskilt inte en turist från Sverige – för det får dem att skämmas.
I ett vacklande ögonblick övervägde Styrman att sluta städa stranden, men efter lite övervägande så bestämmer hon sig för att fortsätta. Tanken är ju inte att stöta sig med någon, det är egentligen det sista hon vill. Men att projektera över olustkänslor till den som ändå försöker göra något åt problemet, är en enkel väg för den som känner skuld. Om någon ska må dåligt, så är det väl inte Styrman.
Får man inte med stranden på bild med all nedskräpad plast, så är Grekland fantastiskt vackert…
Kanske den bästa lösningen ändå är att låta greker känna skam inför de brister som finns kring frågan. Man kan såklart inte anklaga grekerna på individnivå, men att slita bort skygglapparna för ögonen och få folket att reagera är nog inte fel. Till faktum hör att Grekland intar en av de absoluta bottenplaceringarna inom EU, avseende sopavfallshantering och Grekland har flera gånger fått böta för sin dåliga hantering av sopor. Endast 16 procent av allt avfall återvinns, i EU ligger snittet på 44 procent. Resten hamnar på soptippar – vilket är det sämsta sättet att hantera avfall på – eller som osorterat och löst ute i naturen.
Efteråt kände sig Styrman lite moloken över incidenten med de förbipasserande och hon visste inte hur Lina kände inför ett fortsatt städande. Kanske Lina inte längre ville, hon hamnade ju lite i skarven i samtalet som uppstod. Styrman skickade över ett textmeddelande med frågan, och snart kom svaret från Lina.
”Självklart ska vi fortsätta städa”
Och så får det bli. Mot ett renare Grekland.
Skepp o Hoj!
Mer läsning om Greklands situation kring sophantering och nedskräpning går att läsa på;
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/greklands-hav-fulla-av-plast
projektsunshine.se 