(…och så upplevde vi den fantastiska ön Ilha da Culatra…)

Vi vaknade till en helt makalös soluppgång här i Rio Formosa. Vi hade ställt klockan tidigt för att vi hade ett avtalat videomöte. Detta är nog helt nytt för er läsare. Men vi har faktiskt varit lite flitiga här på vår kant. Inte bara vältrat oss i sol och lathet.

 

Vi samarbetar för tillfället med en skola, där vi kopplar upp oss live i klassrummet. Ämnet är engelska och de har ett tema på schemat som kallas Shipwrecked. De får vara med om en seglats (ja i klassrummet då) där de råkar ut för en rad ting, som de också får lösa. Nu har vi och S/Y Wilma blivit invävda som en del i detta roliga arbete.

 

Så nu har vi varit uppkopplade live och berättat om vår resa (halva resan så här långt) där vi berättat om vårt äventyr. På engelska så klart och där vi använder många av de ord vi dagligen rör oss med i vår maritima värld. Det handlar ju mycket om tidvatten, strömmar, farleder…och namn på alla de saker som finns ombord.

 

Fantastiskt trevliga elever har vi träffat, nyfikna och de har ställt så många kloka frågor. Vi hoppas att de nu lärt sig mer vilka ord en seglare använder i sin vardag. Och att de fått en insyn i hur ett långseglarliv ter sig.

 

Tack alla fina elever i åk 7 Castello Järla Sjö och till deras lärare Erik. Vilket trevligt samarbete och vi ser fram emot en fortsättning. Men nu går eleverna på ett välförtjänt sportlov. Och vi får vila oss lite. Det här med att gå i skolan verkar onekligen lite jobbigt. Vi gillar sommarlovet bättre (smile).

 

 

Ja elevernas lektioner var denna morgon rätt tidigt och de hade därför skrämt upp oss båda i arla stund. Men när vi var klara så var klockan inte så mycket. Så vi sjösatte dingyn och vi tog oss in till ön Ilha da Culatra.

 Det visade sig vara en helt fantastiskt bedårande ö. Full kommers bland fiskegubbarna i hamnen och en helt makalös vacker natur. Ön består av sand och liknar på många sätt ön Anholt i Kattegatt med sitt ökenlandskap. För att slippa snava runt i den svårforcerade sanden så har de på ön byggt promenadvänliga gångstigar av trä. Ön saknar bilvägar. Största delen av ön är obebyggd och ön ingår i naturparken Parque Natural da Ria Formosa. Miljoner fåglar besöker området varje år, inte sällan flyttfåglarna där de tar sig en välbehövlig rast under sin resa mellan Europa och Afrika. Det finns två byar på ön och husen är små och låga där de smälter in i detta fantastiska sandlandskap på ett mycket harmoniskt sätt.

Ön känns lite oborstad och vild. Fridfull. Exotisk. En underbar plats som absolut är värd att ta en omväg för att få se. Vi slog oss ner för en var sin kopp kaffe i den varma eftermiddagssolen. Kvicksilvret hade orkat sig upp ovanför tjugo-strecket. Och det blev den enda kostnaden för dagen, totalt två euro för kaffe. Det är så det är, när livet är som bäst. Enkelt. Gott. Och man känner sig ovanligt rik…på allt det där som är gratis. Att få sitta och betrakta och uppleva något nytt och spännande.

 

Och det är allt vi behöver just nu…

 

Skepp o Hoj!