(…ja utan smör, om vi får välja…)

You will find the text in English further down the page…Vårt glada, knasiga gäng…hela dagarna bara skrattar och skojar vi. Och fördelar arbetet rättvist mellan oss. Ja ni ser ju på bilden själva!

 

Vårt akterstag har inte dykt upp än. Och i väntan på detta så ägnar vi oss åt lite annat trevligt. Bland annat har Kapten hjälpt vår vän John med lite spackling. John har en betongbåt, precis som vi. I gengäld så får vi hjälp med att lyfta på rodret på Wilma, när det så blir dags. Tjänster och gentjänster. Men framför allt söker vi umgänge med våra goda vänner.

När vi som bäst höll på att arbeta så dök vår vän Hamish upp också. Och lite så har det blivit, att flera gånger om dagen så går vi förbi varandras båtar. Småpratar och skojar med varandra. Stämningen är munter och skratten haglar i jämn ström. Lyckohormonerna är nog på topp just nu i våra liv.

John passade på att ta en selfie av oss alla. Vi skrattade gott, främst åt arbetsfördelningen där Kapten nog var den ende av oss som arbetade. Pimpsten var mycket upptagen med att läsa en fängslande bok, hon hävdade att hennes roll var att övervaka arbetet. Och John supportade Kapten med nytt spackel emellanåt. Och Hamish…ja han var bara glad i sin röda overall med sin ständigt trasiga gylf blottad på framsidan. Vilken tur för Pimpsten att han bar mer kläder på sig därunder.

Strax åkte kaffekopparna fram och Hamish sprang i väg och hämtade en bit fruktkaka ombord på sin båt. Den brukar han äta med smör minsann, vilket låter högst suspekt i våra svenska öron. Vi åt den dock som den nog är avsedd att göras. Kakan greppad av solbrända handen och förd till glada munnen.

Kanske att vi njuter lite extra just nu, när vi vet att vi snart ska sjösätta och lämna våra vänner. Och vi pratade medan vi lät kaffet och kakan glida ner för strupen. Om vi tror att vi kommer att ses i framtiden? Jo Hamish har tänkt att segla till Grekland innan han seglar båten hem till Nya Zeeland.

Och John, ja hans ögon lyser när vi pratar om att vi ska segla till Grekland. Han har ingen spikad plan. Men nog drömmer han allt. Och det gör vi med. Om att vi alla tre en dag ska ligga ankrade i samma vik någonstans i den Grekiska övärlden. Där vi ombord på någon av våra båtar inmundigar lite kaffe allt medan vi skojar och pratar. Och kanske äta en bit fruktkaka. Fast utan smör då.

 

 In English;

Our backstay has not appeared yet. And while we are waiting for it, we are doing other nice things. Such helping our friend John with some plastering. John has a concrete boat, just like us. In return, we will be helped to lift the rudder back on Wilma, when it is time. Quid pro quo. But mostly we want to spend some time with our good friends.

When we were working the best, our friend Hamish showed up too. Lately, we have several times a day passed each other´s boats for some small chat. The atmosphere is cheerful and the laughs shake in the air. The lucky hormones are probably on top right now in our lives.

John took a selfie of us . We laughed a lot, mainly because Captain was probably the only one of us who worked. Pimpsten was very busy reading a captivating book, claiming that her role was to supervise the work. And John supported Captain with a new set of filler occasionally. And Hamish … yes he was just standing there in his red overall with the zipper as usual opened. What luck for Pimpsten that he wore more clothes underneath.

Soon the coffee cups were picked up and Hamish ran away to his boat for a piece of fruitcake. He usually eats the fruitcake with butter, which sounds the most suspicious into some Swedish ears. We ate it as it is intended to be done. The cake was grabbed by the tanned hand and led to the happy mouth.

Perhaps we’re enjoying a little extra right now, when we know that we will soon leave our friends. And we talked while we let the coffee and the cake slid down the throat. If we think we will see eachother in the future? Well, Hamish has planned to sail to Greece before sailing the boat home to New Zealand.

And John, yes, his eyes shine when we talk about Greece. He has no nailed plan. But of course he has dreames. And we two also have dreams. That we all one day can meet up in some bay somewhere in Greece. Where we onboard of one of our boats are playful teasing and having fun while we are drinking coffee. And maybe eating a piece of fruit cake. But without butter of course.

 

Skepp o Hoj!