Madrassbrottning

(…vi konstaterar fördelarna med fullstor dörröppning. Men inser att vi ändå föredrar små nedgångsluckor)

 
Amora, Portugal

Kapten har drabbats av portugisisk influensa. Den liknar i mångt och mycket en svensk influensa. Värk i kroppen, lite småfebrig och så hosta på det. Av den där sorten som sitter långt ner i bröstet, så man låter lungsjuk.

Faktum är att vi varit högst förskonade från förkylningar och influensor sedan vi började segla på heltid. Kanske för att vi inte träffar lika mycket folk, vi nöter ju mest bara på varandras bakterier (förutom vi två så finns det ju bara ett kölsvin ombord). Men nu står vi på land och träffar betydligt många fler än annars. Och inte bara Kapten går runt här på varvet som en hålögd vålnad med ett mystiskt väsande ljud i bröstet. Även varvsägaren beter sig likadant. Så det är väl något som går får vi väl anta.

Detta hindrade inte Kapten från att arbeta. Han vill gärna få saker och ting klart, motorn inte minst. Motorbäddens nya järn var nu färdigsvetsade och målade, så dessa skruvades fast och så kunde vi på nytt ställa ner motorn och måtta in denna i korrekt läge. Vi fick dock lyfta på allt i akterskeppet, alla durkar, trappor och luckor. Tungt och trångt. Madrasserna baxade vi ut och det blev ett väldigt kånkande och slitande. Jo ni ska bara veta hur lätt det är att bära madrasser ut och in genom en fullstor dörröppning, det är ju som en walk-in-the-park mot att få ut en tung tempuramadrass genom en liten nedgångslucka. Kanske inte riktigt av samma kaliber som när Fordmotorn skulle ut. Men är man lite småfebrig och man ska brottas med en madrass lik en jättestor teddybjörn, så sprutar svetten och musklerna skakar. Som att ni andra som bor i vanliga hem, skulle använda badrumsfönstret varje gång ni varit på IKEA och ska baxa in era möbler och madrasser den vägen. Nu är detta ju självvalt…men ni kan ju förstå hur dum man känner sig när man hållit på i en kvart med en madrass som inte vill. Ett tag funderade vi på om madrassen försökte våldta oss…men det vore i sådana fall den första gången i världshistorien…

Vi kontrollerade motorns placering med hjälp av ett lånat lasermått. Glädjen hos besättningen gick inte att ta miste på när placeringen visade sig vara nästan hundraprocentig. Några små justeringar och därefter drog vi fast motortassarna ordentligt. Och nu står hon där, Fröken Vetus, vår nya motor.

 Nästa steg har varit att förlänga propelleraxeln…och det är detta vi arbetar med just nu. Det kommer sannolikt en film kring detta. Så vi vill inte spoliera spänningen med att berätta i förväg.

Trots Kaptens krassliga tillstånd så tog vi oss ut på stan. Vi behövde handla lite mer svetselektroder. Nu blev det att gå i uppförsbackarna med cyklarna. Och göra små strategiska stopp längs med vägen. Vi stannade först och sa hej till åsnan. Och senare, efter våra ärenden, stannade vi till på ett fik, för Kapten behövde få i sig lite kaffe för att samla kraft till hemfärden (nu har de väldigt gott kaffe där, så det kanske inte bara var för sjukdomen som han ville stanna).

 Hej Åsnan!
 En fattig riddare och en kopp kaffe åt krasslig Kapten…
 Vårkänslor i den portugisiska vintersolen…

Och när vi sitter där och smuttar på kaffe och äter en portugisisk fattig riddare – så upplever vi våren. Det är betydligt svalare temperatur nu, sådär en 14-15 grader. Luften är hög och syrerik. Allt har blivit betydligt grönare och vårfåglarna kvittrar. Vi frågade oss vilken månad detta mest kändes som…vi svängde mellan en fin höstdag i september eller vårens tidiga solstrålar i april med fåglars drill. Vi blundade och kände efter…jo april månad. Det kändes som vår där vi satt. Lite september kanske. Men definitivt inte den 2:a december.

 Ett grönt portugal…

Och vi njöt länge nog så Kapten skulle få krafterna tillbaka för att orka cykla vidare. Vi ställde oss frågan om vi skulle vilja segla hem, för att bosätta oss mer som vanligt folk. För att få fullstor dörröppning som vi kan få madrasser in och ut igenom. Kapten tittade upp med skräckfylld blick och utbrast;

-Är du galen eller??? Om jag så skulle behöva suga madrasserna genom ett sugrör, hade jag hellre gjort det än åkt hem till vintermörkret med väta och ständig kyla.

Så med en nedgångslucka som ännu inte krympt sig smalare än ett sugrör, så tog vi beslutet att stanna kvar.

Så ni därhemma behöver inte sätta på kaffe, vi dyker inte upp…

Vad ni däremot kan göra är att känna glädje över hur lätt paraplyer, snöskyfflar och vinteroveraller går att få ut och in genom ytterdörren där hemma!

Ja, vi har alla olika saker att glädjas över. HÄPP!

 

Skepp o Hoj!

6 reaktioner på ”Madrassbrottning

  1. Era tokar …😉😃
    Ni är så pillimariska med era inlägg…. känns som jag sitter i luftintaget å studerar er vardag 😉🤗….. Gör en go stark toddy till kapten spetsad med några droppar wisky , det gör susen 😘😘😘😘😘😃

    Gilla

  2. Halloj!
    Jag är övertygad om att Kapten Betong behöver lite sport dryck, det vill säga en GT med mycket citron.
    När vi har pratat om kostnader för att leva kan jag trösta med att här i Florida så köper man en flaska Gordons gin i en praktisk plast flaska på 1.75 liter för ca 13 USD.
    Detta gör att man planar ut hushållskassan! Synd att man inte bara kan leva på GT!!!!
    Apropå att leva så som min fru Karin sa här om dagen, gud vad jag är trött på alla dessa feta tatuerade mäniskor!
    Det är tragiskt att se dessa mäniskor som inte bryr om sin kropp, de verkar inte se orsak och verkan.
    Om du lastar in en massa så måste du motionera och röra dig en massa.
    Men det kan man inte göra för att det är jobbigt och man har ont av sin övervikt.
    Jag är rädd för att detta problem även finns i Sverige, och ju äldre man blir ju värre blir det.
    En skillnad här i Florida där vi bor är tyvärr att samhället anpassat sig till dessa mäniskor, genom att erbjuda eldrivna shoppingvagnar som de kan kliva upp på och shoppa utan ansträgning.
    De som verkligen behöver röra på sig gör allt för att undvika det.
    Åter till kapten Betong, ta det lugnt och försök att inte överbelasta, det brukar straffa sig.
    Jag vet lättare sagt än gjort.
    Lycka till med installationen av den lilla gula.

    Soliga hälsningar från Florida ( + 27 )
    Erik

    Gilla

    • Ha ha ha…älskar din formulering….att när ginen är billig så "planar det ut hushållskassan". Men det finns nog folk som vill hävda att man kan leva på GT. Men för att inte försätta sig i risken att inte käken får tugga rejält med tandavlossning som följd, så vågar vi inte ta risken. Er betraktelse över hur människor i er del av världen fungerar och hur man förändrats i och med nya modeflugor och matindustriell påverkan, är ju lite tragiskt att se. Att antalet människor som blivit storväxta och sjukligt feta är så många så att man numera erbjuder eldrivna shoppingvagnar. Vi tycker oss se svenskar börjat se smalare ut, efter en lång tid med en utveckling åt det amerikanska hållet. Det är inte alls lika ofta som man ser riktigt feta personer…det beror gissningsvis på vår medvetenhet kring mat och motion. Att vi lärt oss att det inte är fet mat som är boven – utan raffinerat socker. Däremot så har tatueringsflugan varit stark i Sverige. Inte alls lika många är tatuerade i Portugal, kanske en kostnadsfråga. Vår inställning till tatueringar är att vi personligen vill ha så rena kroppar som möjligt…hela livet har man ju dessa kroppsmålningar…och vi tror att människan ständigt förändras värderingsmässigt. Och då vill vi i vart fall inte ha några oåterkalleliga bilder i huden som minner om något som vi tyckte vid ett visst skede i livet. Dessutom blir tatueringar fula med tiden, om man nu tänkte leva länge… Ja det är vår syn på saken. Intressant med att höra om skillnaderna…skulle vara intressant med ett besök vid tillfälle….ja och tills dess så får vi peta i Kapten Betong en apelsin eller två så han blir frisk och kanske stötta honom med en GT. Det som inte dödar, det härdar…eller vad säger man? Kram

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s