Fishingboat Graveyard

Skeppsvraken i Camaret sur Mer.
 
En sevärdhet här i Camaret är de gamla fiskebåtarna som man bevarat genom att man lagt upp dem på stranden där de minner om de gamla goda fisketiderna här. På 50-talet så kulminerade en fiskekris här. Officiellt så hävdar man att det berodde på att det saknades köpare till de sardiner och havskräftor som man tog upp. Så fiskegubbarna kunde inte längre leva på sin inkomst.
 
Men här berättar lokalbefolkningen om den egentliga anledningen. Vilken var att fiskegubbarna ägnade sig åt utfiske. Först försvann havskräftor och annan fisk här närmast i Brestbukten. Fiskebåtarna fick börja ge sig ut än längre bort, för att finna sin fångst. Så småningom dog fisket ut även där. Och då åkte fiskebåtarna ännu längre ut för att finna sina skaldjur och fisk till att sälja. Och slutligen, på 50-talet, gick det inte längre att uppbringa någon fisk alls, avstånden hade blivit för långa och de hade tömt havet på sardiner och havskräftor. Det krävdes på slutet alldeles för långa resor och priset blev därför alldeles för högt. Så visst fanns det nog köpare allt…
 
Så resultatet blev utfiske, arbetslösa fiskare och fiskebåtarna blev därmed liggandes. Idag har man samlat fiskeflottan där de nu ligger på sin gravplats och påminner människor om de svunna tiderna då det fanns gott om fisk här. Men även om vad utfisket gjorde åt Camaret, som då det var den viktigaste näringen på orten. Fiskebåtarna är idag museeföremål där de lockar turister till orten.
 
När vi tittar i fiskaffären här så säljer de en massa fisk och skaldjur. Helt underbart. Bestånden har sannolikt återhämtat sig till viss del. Men fornstora dagar är förbi och kommer kanske aldrig tillbaka. Vi har reagerat på att deras Langostines, dvs havskräftor, är så små – så små. Hemma i nordiska vatten får vi inte ta upp fisk och skaldjur som är för små, de måste släppas tillbaka i vattnet för att säkra beståndet. Och till skillnad mot tex en skogsägare så måste han alltid ägna sig åt återplantering. Fiskegubbarna har bara åkt ut och hämtat sin fångst, gratis, utan krav på att ge något tillbaka till havet. Ingen annan bransch fungerar så. Så att utfiske är ett bekymmer idag på många platser är inte konstigt. Något att fundera över…
 
Ja men vackra är de, skutorna där de ligger på stranden. Man kan köpa fotografier och tavlor av dem. Så den enes död, den andres bröd kan man nog säga.
 
Skepp o Hoj!

2 reaktioner på ”Fishingboat Graveyard

  1. Att se och höra och förstå hur vi behandlar våra naturresuser är för mig obegripligt.Skogar åkrar betesmarker håller på att försvinna och vi vuxna kan inte göra något åt det. Nu gäller det att Ni ungdommar slår näven i bordet och ser till att vi hopiosapiens kan överleva på vårt klot och göra rätt för oss så att vi överlever. Kram på Er båda

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s