Fire

Ahhh….mysteriet med ”ärturna” är löst. Pimpsten hade suttit på bibliotetet ett par timmar och kom ner till kapten på båten. Och vem satt i vår sittbrunn och drack kaffe med kapten. Jo vår hemlige kock. Eller Mr Kees som han egentligen heter. Vi hade ju misstänkt att det var han som viftat med träsleven i kastrullen.

Kapten och Kees hade suttit länge och haft trevligt i höstsolen över kaffekoppen. Diverse kartor och annat låg utspritt runtomkring dem. Vi hade frågat honom om lite praktiska saker och han verkar vara mannen som fixar och löser saker. Som med ärturna. Peas-a-cake (katjing…hängde ni med på ordvitsen där).

Vi hade dels frågat honom hur man tar buss eller tåg till IKEA i Breda. Men se…det finns tydligare ett IKEA närmare än så. Ett på cykelavstånd. Och därav så låg det kartor i sittbrunnen. Nu hittar vi dit, till IKEA. Mr Kees och hans fru kallar IKEA för ”Svenska Ambassaden” och IKEA-katalog för ”bibeln”. Jo jo…det tål att grunnas på. Men faktum är att IKEA-katalogen tillhör en av världens största upplagor. I tassemarken med Bibeln. Lite smått himmelskt och fantastiskt är det ju nog. Som ett litet småländskt paradis. 

Mr Kees kunde också hjälpa oss med att beställa ankarkätting. Vi påbörjar operation ”fixa ankarspel” medan vi ligger här. Och med ankarkättingen kan vi kolla att den gillar sin blivande ankarbox. Se, det är inte bara att ha en låda si så där. Utan en lång kedja eller kätting kan kalva över och krångla i sin box om det vill sig illa. Som regel innebär det inga bekymmer att lägga ner den, men när den ska upp, ja då kan den trassla helt enkelt. Det finns nog ingen riktig skola på detta. Det finns lite olika lösningar om det skulle visa sig vara problemet. Men nu tror vi att det kommer att fungera jättebra. Vi har pratat med Kapten Flyg o Fläng som ankrat mycket och som byggt egen ankarbox. Och stärkta av att han delar vår uppfattning så börjar vi nu ta tag i saken.

Efter ett par koppar kaffe så drog Kees vidare till sitt. Och vi cyklade iväg med ett par dieseldunkar till macken. Vi behövde bunkra lite diesel till kaminen så vi kan ha fortsatt varmt och gött ombord.  När vi trampade iväg så såg vi en stor svart pelare, en hemsk rök, resa sig bortifrån en dunge på andra sidan floden. Röken färgade hela himlen gråsvart, men som tur var så blåste det inte åt vårt håll. Efter en stund så ringde det på Kaptens telefon. Mr Kees var i andra ändan. Som en slags tankeläsare är han. Och han ville ringa och berätta att det brinner. I Albasserdam, ungefär på det förra stället vi låg innan vi kom till Dordrecht. En fabrik som sysslar med svetsgaser stod i fullan lågor och alla brandkårer var inkommenderade från grannkommunerna för att hjälpa till med släckningsarbetet. En stor nyhet i Holland och allmänheten varnades. Så därför ville Mr Kees ringa och informera oss. För han vet hur rysligt illa det står till med våra holländska språkkunskaper. De fick nog bukt på branden för röken avtog framåt kvällen.

 Väl hemma så tände vi några värmeljus, en helt klart kontrollerad liten låga. Dagen hade gått i rykande fart. Och vi njöt av en god middag, mat utan hetta bör tilläggas. Därefter kröp kapten och hans flamma ner i bingen för en god natts sömn.
 
Skepp o Hoj!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s