En längeseglares betraktelse del III

 Nu har vi kommit betydligt längre söder ut i Holland. Det är intressant att färdas långsamt genom ett land. Man hinner notera hur naturen förändras varteftersom. Nu har vi gått genom kanaler där vi färdas högst, nedanför oss finns åkrar, betesmarker och bilvägar. Man tänker till både en och två gånger vad som skulle kunna hända om kanalen rämnade. Slurp skulle det säga, bondens kor skulle böra få simma, bilarna skulle få åka vattenrushkana och Wilma skulle stå torr i kanalen som ett vackert monument uppe på kullen.

När man tittar på ett sjökort så inser man att vi nu färdas genom ett delta av vatten, förunderligt många små vattendrag täcker hela landytor och vi imponeras av holländaren att man fått till landytor mellan allt vatten. Tittar man ut på verkligheten så ser man land, tittar man i kanalkortet så tycker man landskapet mest består av vatten.

Nu ligger vi på en upphängningsplats tillsammans med några andra båtar, dessa gratisplatser glesar ut nu ju mer söderöver vi kommer. Och det blir mer sjöar och stora kanaler som vi kommer att färdas på. Vi ligger precis norr om oststaden Gouda, nära Rotterdam. Så framöver så blir det hamnar eller ankring som vi blir hänvisade gissar vi.

Igår när vi gick genom kanalerna så hade vi ett fantastiskt väder, vackert vädermoln och en knallblå himmel. Kvicksilvret stod på 25 grader. Runtomkring oss så såg vi växthus på växthus och en massa odlingar, som stora industrier. Och det kan man ju förstå. När man går i en mataffär i Sverige så är ju ursprungslandet på mycket av våra grönsaker märkta med just Holland. Särskilt tomater och paprikor.

Förr i tiden i Sverige så kunde man inte drömma om att hitta färska jordgubbar, exotisk frukt och sommargrönsaker i affärshyllorna om vintern. Nä det var säsongsvaror och vår matlagning har historiskt varit årstidsbestämd. Sommarsoppa på späda nyskördade grönsaker om sommaren och ärtsoppa på vintern då man med fördel kunnat torka de gula ärtorna. Potatis förvarade man i lårar i rätt temperatur för att ha året om. Lök och morötter och andra rotfrukter var vår bas vad det gäller grönsaker, vinteräpplen och en del frukt kunde vi bunkra en tid. Man saltade, gjorde inläggningar och rökte mat för att kunna bevara den. Kyl och frys är förhållandevis rätt moderna uppfinningar.

Idag ser det annorlunda ut. Vi har ständig tillgång på mat året om. Med för- och nackdelar. Aldrig har väl jordgubbarna varit tråkigare. Man vet inte som konsument om gubbarna är vuxna på friland eller i växthus. Men smakmässigt så blir man som regel besviken. Barndomens jordgubbar (och även från bondmoretiden som vuxen) så var dessa söta och goda. De var mjuka och utan hård kärna och röd rakt igenom. Genuin jordgubbssmak där man gubbarna i en tallrik med mjölk var det närmaste himmelriket man kunde komma som en liten grabb eller tös.

Så vad har hänt. Ja vad har hänt egentligen. Jo storproduktioner och industrier och efterfrågan ser annorlunda ut. Vi har också möjligheter. Våra grönsaksdiskar skulle se tråkiga ut med gårdagens produktion. Men det har sitt pris. Något vi sällan tänker på eller är medvetna om när vi går där och väljer färg bland paprikorna.

Man pratar gärna om energitjuvar bland vänner, de som kanske kostar en mer än de ger tillbaka. Men tittar man på matproduktion så kan vi jäklar anåda prata om energitjuvar. Och den största boven bland dem alla är just den Holländska paprikan.

I Sverige så köper vi mer än 100 miljoner paprikor från Holland varje år, fyra gånger mer än vi gjorde år 1980. Den holländska produktionen kräver extremt mycket fossil energi och står för stora utsläpp, trots detta stöttas industrin av hundratals miljoner kronor i EU-subventioner.

Holland är om vintern inte alls ett särskilt varmt land ur odlingsperpektiv sett. Och här så odlas inte paprikorna i jord utan i fiberull som liknar det vi isolerar våra hus med. Plastslangar sitter nedstuckna i ullen och förser plantorna med exakt mängd konstgödsel och vatten och i taket hänger fullt med lampor. Med hjälp av lamporna så kan man skörda paprikorna en månad tidigare än vad som annars skulle kunna vara möjligt.

Växthusodlingen är så gott som helt skild från naturen och är väldigt energiberoende. För att kunna värma upp de stora växthusen som kan vara 10.000 kvadratmeter stora så använder man nästan alltid naturgas. Det går åt 37 gånger så mycket energi att driva upp papriken som man får ut när man äter den. Med andra ord så för att få samma energimängd som det går åt att odla ett kilo paprika så kan man odla och skörda 85 kilo potatis.

Den holländska växthusindustrin släpper ut lika mycket koldioxid som en miljoner svenskar gör på ett år.

Det blir liksom som att satsa tio för att kunna få ut en. När nästan all annan produktion strävar efter att satsa en för att få ut tio. Hade det gällt pengaplacering så hade den banken inte haft några kunder. Men matindustrin är stor och snårig där vi konsumenter inte har en aning om hur det går till. Och i slutändan så handlar vi själva och bidrar till underhållet med efterfrågan på varan. För oss har det blivit helt naturligt att handla paprika på vintern, och jordgubbar och annat färglatt.

Så här, fast inte fullt lika illa ser det ut för tomaterna. De smaklösa tomaterna vi hittar i butikshyllorna på Ica om vintern är hårt framdrivna i en artificiell miljö med lampor och konstgödsel.

Men det går att odla paprika och tomater på vintern utan en massa fossil energi. I Spanien till exempel används inte ens en tiondel så mycket.

Som liten konsument i Sverige så kan vi använda vårt kloka huvud om vi vill bidra till en sundare matproduktion. Att i större utsträckning använde de grödor som är naturliga för vår vinter, mer rotsaker och lök, bönor och ärtor. Och laga mat efter årstiden och njuta av grytor och soppor när vintermörkret lagt sig utanför fönstret. Att koka egen ärtsoppa hemma är busenkelt, busgott och busbilligt, den blir lika god utan kött om man inte vill ha det.

Man kan även försöka välja spanska produkter framför holländska i ett steg att påverka miljön positivt. Men framför allt, se över din egen energitjuv.

Hur mycket mat kastar du? Har du väl köpt en holländsk paprika så skulle man ju tametusan även nästan äta skjälken och kärnorna också. Och här igenom är vi alla bovar i stort och smått. Och det är kanske ok att vi har växthusodlingar i Holland som förser våra mathyllor med brett sortiment. Men vi kanske inte ska handla fullt lika mycket av den dyrproducerade produkten.

Att kasta en paprika som vi glömt bort i vårt kylskåp som är växthusodlad i Holland är ju som att satsa tio och få ut noll. Eller minus tre, för du tog bilen till affären för att handla en dyr paprika som du skulle slänga.

Så släng inte maten.

Nä, plocka fram uppfinnarjocken i dig och ta rätt på alla rester. Den lilla skvätten köttfärssås som blev över blir lätt en chili con carne; en burk vita bönor, paprikapulver och chilipulver så blev det en ny middag. Har du en skvätt tacosås kvar sedan i fredags så släng i den också, och någon halv lök och för guds skull den där paprikan som håller på att säga upp sig inne i kylen. Låt puttra länge och få smakerna att gifta sig med varandra.

Och pizza gott folk, fixa pizzan hemma. Världens bästa restmats-rätt. Och inga ostkanter behövs slängas. Riv ner ost vartefter och lägg i frysen så finns det alltid riven ost till hands. Allt går att lägga ovanpå sen, maträttens egna hela-havet-stormar.

 

Brödkanter som man slänger, skalken. Torka dessa på ett torrt ställe, ex långpanna i undre facket av spisen om du har en gammal spis. När du fått ihop några torkade brödbitar så mixa dem och VIPS så har du ströbröd. Häll i en burk med lock och förvara i skafferiet.

Pasta över? In i ugnen med äggstanning och fräst lök samt resterna från korv, kött och häpp…kanske även en bit paprika om du mot förmodan äger en. Vem älskar inte makaronipudding. Va fasen, det stod ju på tio-i-topp-listan när man var barn. Bästa rätten.

Att inte slänga mat kan vara det första steget man bidrar med själv. Det är roligt att inte slänga mat, en sport som stimulerar såväl fantasin som plånboken.

Ombord på Wilma slänger vi ingen mat. Det är hundrakoll. Blir det så bara en färsbiff över så sparas den. Den åker ner i omelletten eller blir fikabröd till eftermiddagskaffet. Kaffe med biff är en höjdare.

Har vi köpt oliver i olja så används oljan som blivit kvar i burken som bas till salladsdressing. Exemplena är tusenfaldiga. Brister din fantasi, kolla vilken mat du står med över och googla på idéer.

Så populärt som det är att rensa ut energitjuvarna ur sitt liv avseende relationer, så gäller det i allra högsta grad även dig själv genom ditt kylskåp och dina mat- och handlingsvaror. Glöm kokbokens alla fullfjädrade recept som kräver lång inköpslista. Den har sin plats på helgen. Bli din egen Cajsa Warg eller Ria Wägner (Cajsa Warg levde på 1700-talet och blev känd genom sin bok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber. Ria Wägner var en tant som fanns i tv-rutan förr och som vinkade barnsligt med handen åt fel håll. Men som var en jäkel på att ta tillvara på det man har. Vi gamlingar minns henne, ni unga kan säkert hitta henne på you-tube).

 Ria Wägners vinkning, hon ledde tv-programmet Hemma under många år.

Så vår hårda värld med kall fakta om växthusgaser och konstgödsel och långa mattransporter behöver inte ligga tungt på vårt samvete. Gör istället kunskapen till en morot för att få en smartare hushållning hemma. Och lägg pengarna du sparade under ett år på något roligt, en resa eller en lyxig spabehandling.

Industrin kommer att anpassa sig efter sina kunders efterfrågan, var så säker.

Frågan är bara vad du och jag efterfrågar.

2 reaktioner på ”En längeseglares betraktelse del III

  1. Hej ungdommar. Kanske en oblat på ett fat gör oss mätta och glada. Men kyrkan vet inget om livet där god mat är givet.För att förstå vad kroppen behöver gäller inte bara en massa klöver. Lev väl FELIX

    Gilla

Lämna ett svar till felix norberg Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s