Vi har haft en härlig midsommarhelg i Lysekil. Ett fantastiskt väder har vi haft, förutom en dag som började lite mulet, men som slutade i strålande sol.

Tjoppes pappa håller liksom vi på att renovera en båt, fast han har en betydligt mindre träbåt. Vi har haft hans motor i Halmstad en längre tid, då vi renoverat den åt honom. Innan avfärd så målade vi den.

Vi hade hyrt ett släp från Statoil en vecka, och med oss på släpet till Lysekil så hade vi vår lilla triss med mast och segel medmera samt Tjoppes pappas motor. Vi startade därefter i ett vansinnigt soligt väder med kurs norrut mot Bohusläns snyggaste klippor.

Lysekils Kyrka syns från alla håll då den är byggt på högsta höjden.

Tjoppes pappa har en verkstad där vi baxade av motorn och båten. Det härliga med Lysekil är att det är en levande marin stad där det fortfarande finns en industri kring havet och fisket. Alla håller på och det är mer praktiskt än vackert överallt. Som skitgrisar känner vi oss riktigt hemma här. Och vackert, ja det beror på hur man ser det. Naturen är magiskt och vi tycker själva att en levande stad är betydligt vackrare än en tillrättalagd där man inte ser människor hålla på.

Utsikten från verkstan, den duger…

Härlig miljö, och extra glada blev vi när vi spanade in en fiskebåt, även den danskbyggd som vår i trä OCH plastad.

Vi pratade lite med ägaren, en genuin fiskare, och han berättade att han hade plastat sin båt för åtta år sedan och att det var det bästa han gjort. Inga problem alls trots att han har trål och andra redskap på båten som sliter hårt.

Vi hade med oss vår lilla båt. Dels så passade vi på att malla av den för att få till ett kapell till den. Men ena dagen så mastade vi på den och seglade ut till havs. Goda vindar och vi hade med oss en gammal transistor radio och rattade in P1 och sommarpratarna. Vi bara njöt. När vi blev hungriga så seglade vi in till Lysekil och sprang bort och köpte oss varsin hamburgare, sen gav vi oss ut igen.

Den andra dagen så hoppade vi mast och segel och slängde på motorn i stället. Det började mulet denna dagen, men vi hade med lunch och varsin durj för att kunna få fisk.

Vi la till vid en kobbe och åt lunchen ute i klorofyllen.

Helena plockar fram lunchen, sill och potatis, en bit paj och en tomatsallad.

På vägen tillbaka hade molnen börjat skingra sig och solen började titta fram. Vi provade fiskelyckan. Och vi fick napp, om än bara en och en liten liten rackare. En liten vittling..

Men vi var glada ändå trots att fiskelyckan blev skral. Väl tillbaka inne i Lysekil så blev den en härlig varm och solig kväll och vi åt och drack i glada vänners lag hela kvällen.

Som alltid när man har trevligt så måste man bege sig hem vad det lider. Vi kom hem på måndagen och vi gick då stenhårt in för planering av vår arbetsvecka.

Nu har vi mat på båten för en hel vecka. Sen kastade vi i vår trissjolle och mastade på den och gav oss ut med papper och penna. Vi hade planeringsmöte ute till havs. Vi stannade ute tills solen började gå ner bakom horisonten och då åkte vi hem för lite god sömn.

Tjoppe räknar upp vad vi behöver handla i materialväg..

Och Helena antecknar..

Godnatt underbara Sommar-Sverige. Vi syns i morgon och då har vi blivit lovade blå himmel och sol igen.

På böljorna blå!

Tjoppe och Helena

Vi har unnat oss en ledig helg från båtbyggeri. Mycket skönt och välbehövligt. På programmet för helgen så stod främst ett bröllop, Tjoppes son har nu stadgat sig på riktigt.

Det är roligt att klä upp sig. Och visst gör sig Tjoppe bra i hatt!!

Nu sticker vi iväg till kyrkan, konstaterade vi.  På vägen hade vi fått uppdraget att hämta upp en eskimå vid tåget. Hon var bjuden på bröllopet och när vi frågade sonen innan hur vi känner igen henne så svarade han självklart att -hon ser ut som en eskimå. Väl framme vid stationen så såg vi henne på en gång, en eskimå i halmstad! Mycket trevlig tjej och vi fick en liten inblick från den sidan av världen. Kul kul!

Bröllopet avlöpte som det skulle, och båda sa ja. Därefter var det middag och fest och vi åkte nöjda hem sent på kvällen…eller om det var tidigt på morgonen.

På söndagen så tog vi det lugnt och på eftermiddagen åkte vi iväg och tävlade med glada vänner i gokart. På en hedrande tredjeplats kom Tjoppe. Därefter blev det glass och melon. Nä det har inte gått någon nöd på oss!

Killar med fart i. Helena kom femma, en hygglig placering (och det var faktiskt fler än fem tävlande..)

Tidig och slapp söndagkväll hemma. Nu väntar en båtbyggarvecka – JIPPIE!!!!!!

Ta ut kurs!

Tjoppe och Helena

Tillbaka på båten så fortsatte vi där vi lagt ifrån oss verktygen senast. Penseln hos Helena och skruvdragaren i högsta hugg hos Tjoppe. Det bästa med båten är kanske inte trots allt det vi skapar, även om det hör till själva syftet och är hårdvaran i projektet. Utan att på båten så får vi tid att vara tillsammans och förenas kring ett gemensamt mål och intresse. När Helena avslutat med tredje lagret vit färg så hoppade hon upp ett par steg för att ge Tjoppe ett handtag.

Medan Tjoppe avslutade med sista biten plywood på däcket så skruvade Helena bort det gamla sprinklersystemet. På gamla träbåtar så ”vattnade” man däcket för att hålla det fuktigt och på så sätt tätt. Det kommer inte vi att behöva.

Därefter gav vi oss på att göra mallar. Här ska vi såga till plywood till insidan av brädgången..

För att kunna spänna upp plywooden efter formen på brädgången så använder vi oss av tunnare plywood, 7 mm och så limmar vi ihop flera till önskad tjocklek. Konstruktionen blir otroligt stark.

Tjoppe limmar och skruvar..

Det tar sin tid att malla, såga och skruva och allt i tre lager. Men sakta och säkert så går arbetet framåt. Och under tiden så pratar vi och busar som två barn i bollhavet på McDonalds.

Rätt som det var när vi höll på så hörde vi en båt komma förbi på utsidan. Vi hoppade ut på kajen för att titta vad det var. En otroligt stor och fin båt med en ägare som är hyggligt stadd i kassan.

När vi tittat klart på detta fina fartyg så hoppade vi in igen på våran helt plötsligt ganska lilla båt. Trots att vi annars har den längsta båten i hamnen. Våran är nog inte riktigt i samma skick heller. Men den kommer bli fin vad det lider.

Mat och sovklockan ringde några timmar senare och vi åkte hem. Tiden går fort när man har roligt.

Alle man på däck!

Tjoppe och Helena

Vad har vi gjort för att förtjäna detta regnande? Vi visste inte att det kunde regna så mycket. Men som på barns vis så tänker vi att nu finns det nog inte många regndroppar kvar, så snart kommer solen. Och då blir det lagom till semestern!! Nu kan man tro att Tjoppe svurit massor över regnet, han som bär på en allergigen mot nederbörd. Men icke, humöret har varit på topp och när vi hållit på på båten, med regnet öronbedövande smattrande mot taket så har vi fått skruva upp volymen på radion till max.

Det är mycket bröllop i dessa tider, det närmaste äktenskap som florerar på våran båt är Helena som i det närmaste gift sig med målarpenseln. Just nu är det danskinpirerade färger som råder. Den röda färgen är klar och den vita har fått ta plats.

Ena sidan..

Och andra sidan..

Fördelen med att måla mycket mycket mycket är att man blir något av en expert med tiden. Men tack och lov att det behövs torktider (ja det kan behövas i detta eviga regnande*ler*). Torkstunden ger möjlighet till lite annat arbete på båten. Vi går upp en våning och tittar vad Timmerman Tjoppe ägnar sig åt.

Har Tjoppe fallit på knä för att frenetiskt leta efter Mekka?? nej nej, han friar – till skruvdragaren. 250 skruv så här långt på en dag. Vad som sker här är att vi skruvar plywood på däcket för att få det jämnt och främst stabilt inför kommande plastning.

Liksom tidigare så kommer det vara en upphöjning längs med ytterkanten. Det ger en marin känsla och däcket ska vad det lider målas i två nyanser. Det blir snyggt!

Däcket får inte svikta något nämvärt så det går åt många och långa skruv.

När klockan slog mycket så åkte vi hem och inmundigade en fantastisk måltid, svensk färskpotatis kokt i dill med Wallenbergare gjord på kalvfärs och till det ärtor och lingon. Dryck?!? Vin såklart.

Land i sikte!

Tjoppe och Helena

En trevlig byggardag har vi haft som började lite lugnt med långfrukost hemma och lite kontor och ärenden. Väl nere på båten så fortsatte vi där vi tidigare lämnat arbetet, för Helenas del penseln och Tjoppes del borren.

För att matcha övriga färger i maskinrummet så blir alla väggar som vätter styrbord och babord röda. Mot aktern och fören samt tak så blir det vitmålat. Här är ena facket, där bland annat batterierna ska förvaras, där det nu blivit röd vägg. Första strykningen dock bara så det behövs ett andra lager innan vi är nöjda.

Här är facket som ska rymma pannan och tvättmaskin. Medan Helena målade så var det ett fasansfullt liv på Tjoppe som höll på att borra de sista hålen och därefter arbetade han hårdhänt bord akterbänken..

Nu är bara hydraullådan kvar, den ska vi snygga till och bygga in i en snygg trälåda. I övrigt ska det bli rent och fint runtomkring. Kanske plats så man kan ställa dit ett par solstolar en vacker dag…

Alla styrningsreglage ligger här, allt för att få rodret att röra sig antingen genom att vrida ratten eller när vi använder joysticken. Mycket smuts och damm och Helena gjorde rent innan hon la locket på igen.

Alla onödiga detaljer togs bort..saker som inte längre har någon funktion.

Nu börjar det likna något, rent och snyggt..

Och när vi börjar med att plasta brädgången och däcket så kommer vi att börja i aktern och arbeta oss föröver.

Klockan var närmare tio när vi bröt upp. Vi hade arbetat flitigt men fått några trevliga besök under eftermiddagen och kvällen också. Nu satt det fint att åka hem och vila oss lite. Vi somnade bums!

Full steam ahead!

Tjoppe och Helena

Vi tog en promenad ner till båten för vi hade redan bilen på plats. Vi gick vår vackra smala kullerstensgata i riktning mot hamnen. Nästan framme vid slottsbron så hörde vi ett väldans pipande. Ingen siren eller något sådant ljud utan ett litet litet pip som om någon ropade på hjälp. Vi tittade ut bland buskar och träd för att se vad det var. Och där stod han, alldeles ensam och luden och lurvig och ropade på mamma.

Den lille rackaren måste ha trillat ur boet. Han pep och pep och mamman svarade. Vi stannade kvar för att se hur det skulle gå och så diskuterade vi hur det går med fågelungar som trillar ur boet. Kan mamman få upp sin unge igen månne? Medan vi stod där och tittade på detta familjeöde så lyckades de tu få kontakt med varandra och mamman kom ner på gräsmattan och Lille Lurv sprang fram till mamma..

Mamman lyckades därefter få lille Lurv att följa efter henne och de försvann in i ett buskage. Hur det gick sen vet vi inte. Vi fortsatte vår promenad ner mot båten, utan några fler livsöden längs vägen.

Väl nere på båten så började vi med sedvanligt snack kring upplägget av dagen. Tjoppe har för stunden kommit så långt att han klivit upp ur maskinrummet, nu är det Helenas tur att bosätta sig där ett tag.

Helena målar grundfärg för glatta livet. Det är inte på alla ställen man kan sitta ner och samtidigt rolla taket..

Helena målade och sjöng..”ska vi byta, ska vi byta grejjer, ska vi byta grejjer med varann..” Hade vi möjlighet att förmedla ljud på bloggen så skulle det bli en salig kakafoni av sång, radio, maskiner som väsnas, fiskmåsar som skriker, surr från batteriladdaren och en hel del galet snack. Ofta pratar vi om det som sägs på radion, så det kan bli ett fasligt samhällsdebatterande om det mest konstiga sakerna…senast var det nog om paprikor och hur energikrävande de är att framställa och hur många kilo potatis man kunde framställa på ett kilo paprika, det var ofantligt mycket potatis. (Paprikor odlas i växthus och kräver otroligt mycket energi enligt devisen, satsa tio och vinn en..)

Men ibland är vi faktiskt tysta och bara jobbar, det är skön terapi att till exempel stå (eller sitta) och måla. Men inte nu då det skrålades ”cykelpump mot en morakniv, morakniv mot en basfiol..ska vi byta, ska vi byta grejjer..”

Uppe höll Tjoppe på med håligheter.

Tjoppe borrar hål för ventilationsrör. Mellan spanten ska vi ha hål där luft kommer att sugas ner för ventilering nere i båten. Det är viktigt med god miljö, det är fuktigt på en båt då de av någon anledning ligger i vatten, och har man som vi valt att isolera så kan inte båten andas själv. Det skulle bli väldigt instängt och bygget skulle riskera bli mögelangripet om man inte sörjer för god ventilation.

Otroligt att däcket som ser lite skamfilat ut, att träet är så fantastiskt friskt och hårt bara man kommer ner någon millimeter. Det tar sin tid att borra i ek och det luktar lite speciellt. Man kan förstå att man använder ekfat för lagring av vin..

Så är kommer det att bli, ett ventilationsrör kommer upp ur hålet. Men detta kommer vad det lider inte att synnas då vi ska plasta brädgången såväl på utsidan som insidan. Det enda som kommer att avslöja är ventilationsgallrena som kommer att sitta på insidan..

Tjoppe kämpade vidare med sina hål, här har han att göra ett tag..

Tjoppe rätar på ryggen. – Nu har jag gjort fem hål, konstaterar han glatt.

I maskinrummet har vårt lilla patent på hydraulkoppling kommit på plats..

Klockan blev mycket innan vi var hemma, efter tio på kvällen. Tur att det är sommar och ljust nu.

Vi tände ett ljus på terassen hemma och satte oss och drack något kallt och läskande en stund..en bra byggardag, den gick lite fort bara. Och undrar hur det gick för Lille Lurv, men han hittade iallafall sin mamma.

På styva linan!

Tjoppe och Helena

Ibland hinner man inte mycket, men lite. En kväll blev det bara ett par skivor i taket ditsatta och så lite silikon i hörn och kanter innan vi kan måla.

Fina sommardagar har vi nu. Hemma prunkar det i krukorna på terassen.

Vi hoppas på bra byggdagar i helgen och trevlig tillvaro på kajen.

Kasta loss!

Tjoppe och Helena

Vi hade en fin kväll när vi åkte ner till båten efter att ha ätit middag hemma. På dagordningen stod maskinrummet. I det facket där batterierna ska rymmas reglade vi taket, isolerade och satte upp takskiva.

Vi använder oss av brandsäker isolering och takskivor i maskinrummet. Här håller vi på att rita ut skivans mått.

Skivan är otroligt tung, så vi har delat upp den på två bitar för att lättare kunna hantera den.

Vi har behövt att flytta på hydraulslangarna i maskinrummet för att ge plats åt nya väggar, tak och durk på sidorna. Här har vi ett eget patent på en genomföring till akterskottet, där hydraulslangarna kommer att skruvas på. Slangarna går på så sätt att dela upp i kortare längder, kan vara bra om man behöver renovera eller inspektera att inte ha hela hydraulsystemet i en enda lång slang.

Och innan vi packade ihop och åkte hem så tog vi lite möte och snack kring vattenkopplingarna och hur vi ska leda rören mellan pannan och in i salongen och det tilltänkta badrummet. Om en båt bara ska bestå av skrovsidor, durk och tak så vore det ingen konst att renovera om ett fartyg. Men med fungerande vatten, avlopp och el så får man lägga pannan i veck och tänka till. Vi fick en sinnrik idé och åkte därefter glada hem och drack en kopp stärkande te innan vi kröp ner i bingen för lite sömn.

Nu har vi kommit in i juni månad, underbart!!! Vi hoppas på många fina byggkvällar.

Skepp och hoj!

Tjoppe och Helena