Ytterligare en dag närmare målet.

projektsunshineLämna en kommentar
Vi fortsätter vårt idoga arbete ombord..rätt så fantastiskt är det att kunna börja använda och njuta av vårt bygge. Lite skördetider skulle man kunna säga, men ännu saknar vi matlagningsmöjligheter. Detta är såklart lite knöligt i längden, vår bäste kompis står dock ständigt beredd – grillen. Under gångna veckan har vi grillat två gånger. Vi längtar efter att få ordning på köket först och främst. Efter planeringsmötet vi hade så kan vi nu säga när vi är klara med båten. Vi vet tidsåtgång och kostnad..och med stora poster som köket innebär så är det faktiskt pengarna som styr byggtakten nu. Vi har haft en otroligt förmåga att alltid rulla penningpungen på långt avstånd framför oss. Tiotusen kronor i form av virke kan man bygga länge för. Men att inhandla diskmaskiner, kyl och frys medmera till ett kök går på stora pengar – men slukar ju bara någon timme i tid. Den nuvarande ekvationen är inte alls lika rolig, men vi har ju alltid vetat att den skulle komma på slutet. Prioriteringslistan är vårt vassaste och viktigaste vapen nu.
 
Baren börjar bli rätt så klar. Vi lekte lite, testade lördagsraggning i baren, se filmen nedan. Ja vad säger man, man har inte roligare än man gör sig. Och mycket av glädje är ju något man inte får, utan något man väljer. Så vi bjuder därför på filmen, två fullvuxna och urbarnsliga 46-åringar. De ska va gött å leva – annars kan de kvetta!
 
Förutom att ragga upp varandra (kanske inte det vanligaste att människor som redan är ihop raggar upp varandra och dessutom i sin egen bar) så har vi koncentrerat bygget till baren.
 
Målarmästare Kludd med rätt att stryka! Grundfärg på, rätt schysst liten hylla, vi syftar på den i trä.
Och ett lager färg på det. Nu är hyllan på torken ett dygn.
 
Och med posten kom vår Vaxholmstavla..riktigt fin kan den bli i en väl vald ram på framsidan av baren.
 
Inte dåligt ritad karta från 1805..det var expeditioner som åkte runt och mätte och ritade. Man lodade djup och avstånd. Bebyggelsen var rätt så skral på den här tiden kan vi lugnt påstå.
 
Titta Titta! Här växte vi upp. Helena på Rindö och Tjoppe på Stegesund. Och så gick vi sida vid sida i nio år och snorade på varandra, spelade kula och gympade på isflak med mera. Helena har satt sitt ena finger på där hon bodde och det andra fingret på Tjoppes barndomshem. Att växa upp med vattnet, skärgården och båtar som ett naturligt inslag är rätt så fantastiskt på många sätt. Och det har säkert präglat oss till de personer vi är idag.
 
Tjoppe har arbetat med eldragning, en del svordomar blev det innan allt fungerade. Vi kan konstatera att det är lite olika kvalitet på saker beroende på märke och butik. Men tillslut fick han till det, även om Tjoppe övervägde att lämna tillbaka kontakterna för ett ögonblick.
På plats, härifrån sköts all belysning. När det blir dags att måla så plockar vi ner kontakterna igen..men det sker inte idag.
Och barhyllorna börjar få sina ekkanter och eklister. Hålen ska pluggas och sen så ska de slipas ner och oljas.
Det är ju egentligen rätt så svårt att förstå att det oftast vid husbyggen inte kommer upp lister på slutet, då det ju är dessa som gör hela finishen på saker och ting. Många tycker det är tråkigt med lister, men dessa har inte gått i Tjoppes skola. Ett bra recept på en listar-dag är följande.
 
1. Börja med sovmorgon
2. Ät en lång frukost i lugn och ro
3. Titta över så du har allt hemma (om inte så åk till bygghandeln)
4. Sätt på radion med trevlig musik eller kanske P1.
5. Stressa inte, ta en list i taget och var noggrann och njut av tiden.
6. Bryt för fika ett par gånger.
7. Skruva fint och gärna med snygg skruv, mässing tex
 
Saken är att sätta lister tar ofantligt lång tid när man är noggrann. Därför blir det nog ett tråkigt moment och man tycker aldrig att man forcerar och blir klar. Därför ska man ”mingla” runt med sina lister medan man lyssnar på lite radio och dricker kaffe, så blir det mycket roligare.
 
När vi hade stökat runt hela dagen så städade vi undan och dukade bordet inför en god middag. Grillad fläskkarré med ugnsrostad blomkål. Vi testade vår belysning i prismorna. Ett fantastiskt sken när det är lite dunkelt och nedsläkt ombord. Vi får återkomma med lite sådana bilder vad det lider. Ja och detta var innan vi raggade upp varandra i baren.
 
Däcksman dukar!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 

En trevlig kväll..

projektsunshine2 kommentarer
Lämpligt vald dag, Alla Hjärtans Dag, så åkte vi båda iväg till Räddningstjänsten/Brandkårens lokaler där Livräddningssällskapet hade årsmöte. Och där fick vi alla samtidigt träffa de fyra killarna som räddade Tjoppe ur det iskalla vattnet för några veckor sedan. Det kändes att det var uppskattat att få möjligheten att träffas, Tjoppe och de fyra, för att summera och prata om händelsen. Och för Helena att också få tacka. Tjoppe berättade tillsammans med de andra för publiken om kvällen, och Tjoppe besitter en fantastisk berättarförmåga, så vi åhörare fick en trevlig stunds underhållning även om innehållet var både fyllt med glädje och allvar. Det delades ut medaljer och Diplom och Blommor. Applåderna dundrade tätt! Och Tjoppe har även lovat bjuda ombord alla när vi kommit lite längre fram i vår.
 
Vi är vaninnigt tacksamma och glada för dessa killars agerande.
 
Livräddningssällskapet har nollvision vad det gäller drunkning. Föreningen har funnits sedan slutet på 1800-talet och ideellt arbetar de med att rädda människor från att drunkna. De uppvaktar stat, kommun och företag för att förbättra och förebygga, bland annat genom att simundervisningen ska finnas kvar i skolorna, att livbojar och räddningsstegar ska finnas tillräckligt av och att undervisa i vattenkunskap. Kika gärna in på deras hemsida.
 
 
Och till avtackningskvällen;
 
Tjoppe och hans hjältar! Bilden är hämtad från Hallandsposten.
 
 
Numera måste man ha inloggning för att kunna läsa tidningen i sin helhet på nätet, så vi vet inte om hela är tillgänglig för våra blogg-följare.
 
Tusen tack! Tjoppe tackar sina livräddare.
 
Sen åkte vi hem, det blev inget båtbygge den dagen alls, utan vi skålade lite i äkta champagne. Vi firade kärleken, livräddarna och Tjoppes mammas födelsedag. Hon finns tyvärr inte med oss men hon hade gillat denna dagen.
 
I världen är du bara någon, men för någon är du hela världen!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 

Räkmacka De Lux i Göteborg

projektsunshineLämna en kommentar
En skön helg i ryggen med ett årligt besök på Båtmässan i Göteborg. Vi passade på att ha ett lunchmöte när vi ändå hade brutit båtbygget för en dag.
Tjoppe väntar spänt på maten..
En räkmacka De Lux med Löjrom. Löjligt gott..under fanns en bit bröd någonstans.
 
Efter lunch och möte så gick vi en sväng på mässområdet, och det mesta var sig likt. En hel del matnyttigt fick vi med oss, nya produkter på marknaden och andra smarta lösningar, så en kasse full med broschyrer fick göra oss sällskap hem till Halland efteråt.
 
Vi kom hem rätt så sent och vi fortsatte att fira vår lediga dag..vi hade handlat med oss lite godsaker från Göteborg. Vi dukade trevligt och avnjöt en middag i matsalen..en rätt så schysst båt har vi konstaterade vi glatt.
Så lite en har – så gött en mår!
 
Ja som ni säkert förstår så blev det inget byggande alls denna dagen. Och nästkommande dag började lite trevande, sovmorgon krävdes efter gårdagens ansträngning. Framåt lunch var det full rulle som vanligt.
Helena tog bort tejpen runt de svartmålade ramarna runt prismorna.
 
Därefter hämtade Helena upp soffborden från undervåningen. Beslutet att fernissa dem ovan däck var taget för vi glömde hela tiden bort det. Kväll efter kväll efter avslutad arbetsdag som kom vi ner för trappan och såg att -aj attans, nu glömde vi de små soffborden igen!! Nu får de stå brevid annat som fernissas ovan däck.
Ja och bokhyllan som är färdig sedan länge men som vi inte visat upp, går här att beskådas.
 
Och allt detta medan Tjoppe jobbade på vår lilla bänk vid baren.
Han är en hejare på att få till det.
Rätt nöjd. Lite färg, skåpsluckor, handtag och såklart..vinhyllan som ska till.
Och så när man håller på som bäst så tar virket slut. Denna gång lite av eget självförvållande..Tjoppe sågade en ekskiva fel. Och detta sker med någon konstig lag alltid på en söndag då bygghandeln är stängd.
Med iallafall en bit på väg så sprang Tjoppe och hämtade några flaskor som vi hade på andra ställen i båten..(inte i tvättkorgen lovar vi!). Och så ställde han upp några flaskor och ropade på Helena. Efter liten stunds betraktande så konstaterade Helena att det kändes rätt så hemvant med att ha sprit och vinflaskor på en hylla framför sig. Detta pga hennes yrkesval bör tilläggas för den ovetande.
 
Och med virket slut (trävirket – ej groggvirket) så fanns det bara till uppgift att fernissa bardisken, och denna gång kom vi ihåg att fernissa soffborden också, tänka sig.
 
Landgång för matvrak!
 
Tjoppe och Helena
 
 

Morfars älsklingar!

projektsunshine2 kommentarer
 

-Riiiinng! Riiinng!

Det ringer på Helenas mobil.
-Helena
-Hej, jag ringer från VÖBAM, du hade kontaktat oss angående gamla kartor över Vaxholm
-Ja, jo hej, det stämmer
-Jo jag tänkte, att det är ju en fantastisk karta ni är intresserad av. Ett nytryck från äldre handritad karta från 1805. Kartorna har varit gömda, mycket för att ryssarna inte skulle komma över dem, för de var såpass exakta kartorna och då kan du ju tänka dig hur lätt det hade varit för ryssarna att slå till. Och därefter blev kartorna bortglömda. Så kartan har inte varit tidigare utgiven utan vi har tryckt upp den efter originalet.
-Så intressant, jo vi har funderat lite här då vi har ett fartyg där vi ska driva liten caféverksamhet vad det lider, att i fronten på vår bardisk, att vi skulle vilja ha något som pryder framsidan. En kompassros eller ett ankare i bild men så gled vi in på gamla kartor och googlade. Och Vaxholm kändes ju naturligt, då det är vår uppväxts stad.
-Ja men så intressant. För att kartan ska kunna göra sig rätta så måste ni få se den på riktigt. Jag föreslår en handkolorerad karta. Jag skickar ner den så ni får se den på riktigt och vill ni inte ha den så skicka bara upp den igen.
 
Den äldre herren på VÖBAM, som är leverantör av äldre bilder och kartor åt myndigheter, företag och privatpersoner, var sådär vansinnigt trevlig och social att ha på tråden. Han var nyfiken på vår båt och Helena berättade i korta drag. -Ja jävlar! Kom det spontant från mannen i luren, då han fick höra om vår båts öde. På härlig stockholmska, som så många i synnerhet i Halland har svårt för. Men som vi själva förknippar med vår barndom och uppväxt. Vi kom överens om att han skulle skicka kartan till oss och efter samtalet så sa Helena glatt till Tjoppe.
 
-Han lät sådär familjär och skön i sättet, precis som mammas kusin Lasse.
 
Tjoppe sken upp, ja en man med Lasse-stil, då är det en skön snubbe. En del gör livet så enkelt och samtidigt intressant..lyfta luren, hej och så på ett väldigt otvunget sätt berätta och förklara utan känslan av köptvång. Här var det inte försäljningen som var viktig utan kartans utformning, innehåll och bakgrund, ett stycke historia först och främst. Och efter samtalet så har man en känsla av att man pratat med en kär gammal släkting.
 
Så nu väntar vi på att posten ska leverera vår handkolorerade karta över Vaxholm och dess öar och så får vi se sen.
 
Ombord har vi arbetat med baren först och främst. Och vi hade ett soligt väder med dagsmeja, så trots minusgrader i luften så smälte en hel del snö av solens starka strålar. Ordet meja kommer från fornsvenskans mäghin som betyder ”kraft” och ”styrka” och som är besläktat med ord som makt och förmåga. Och det måste ju vara solens makt som syftas på. Vi kunde arbeta på kajen och låta solen inte bara värma snön, utan även våra vinterbleka ansikten.
Solen har smält partierna på däcksbyggnaden där reglarna går..rätt rolig syn.
En annan rätt rolig syn är märkena efter denna någon som varit ute och gått på vår reling. Någon tvåbent varelse har promenerat runt på relingen och lämnat djupa spår efter sig.
 
Andra lämnar också spår efter sig..
I form av sågspån på kajen. Vi bar skivan fram och tillbaka över relingen och mätte och sågade.
Ett smalt skåp och bänk kommer rymma väggen mot byssan, vid ingången till baren.
Hyllor i skåpen för att kunna stuva saker i och ovanför bänken fortsätter det på babordssidan av midskeppslinjen en vinhylla upp till tak, är tanken.
 
Frisk luft i lungorna..vårkänslor, båten badar i sol.
Helena har fernissat klart borden.
Nu väntar vi på några mässingslampor.
 
Och i baren har Tjoppe dragit en silikonsträng.
Här har vi tejpat mellan bardisk och väggen bakom, springan ska täckas igen.
Resultatet efteråt..finishen på saker och ting gör mycket för det totala intrycket. Innan vi bestämde oss för vår båt så var vi runt och letade längs med Sveriges kuster efter det rätta fartyget för oss. Upp en bit längs med ostkusten, halvvägs mot Norrland så tittade vi på en gammal fiskebåt där den förre ägaren hade påbörjat en del inredningsarbeten ombord. Men mannen var Tjoppes motsats, slarvigt byggt med skarvade bitar, synligt ändträ och inga lister osv, liknade arbetena i vår träslöjdssal på mellanstadiet. Inte undra på att byggåren går när man vill göra arbetet grundligt.
Ett vackert sken har vi nu under bardiskkanten. Nu blir det lätt att se och arbeta på bänken nedanför.
Och Helena har målat ramarna svarta runt de gamla prismorna i däcksgolvet. Här sitter det en grön lampa på styrbordssidan och en röd på babord. Allt är kopplat så när färgen torkat så ska vi visa prov.
Och våra två soffbord nere i salongen har vi börjat olja, för att de ska därefter ska fernissas.
 
När solen började gå ner så packade vi ihop och bytte om. Vi skulle iväg.
Den nya familjemedlemmen skulle inspekteras. Morfars betyg blev det bästa tänkbara..en perfekt liten gosse. Men han verkade inte så snickarkunnig…ännu. Och morfars stora tös busades det med rejält. En fantastisk liten familj, som vi gratulerar det varmaste och tackar för go-fikat!
 
Tillbaka ner på båten för lite middag och sömn..nya äventyr väntar på dagordningen.
 
On board!
 
Tjoppe och Helena
 
 

En svunnen tid!

projektsunshineLämna en kommentar
Vi hade ett praktbråk utanför båten..en skarv hade lyckats fånga en fisk som var alldeles för stor för att svälja hel innan andra fåglar kom och gjorde anspråk på bytet. Skarven hade en brottningsmatch med fisken och som vanligt när man är framme med kameran så syns det inte så bra och så väl som man hoppats. Att vistas mitt i plurret är på många sätt fantastiskt då man har naturen rätt inpå näsan. Ibland kan det hoppa upp en jättstor lax mitt framför ögonen och så utbrister man -TITTA! Och när andra tittar dit, så är det bara stora ringar på vattnet kvar. Laxens språng var över på ett ögonblick.
 
Till höger pågår en kamp mellan fågel och fisk, tittar man noga så ser man en fena sticka upp på den rätt så stora fisken. Skarven har nästan hamnat under vattnet själv. Vem som vann..skarven. Två andra fåglar avvaktar tills skarven gjort grovjobbet med firren.
 
Annat som hänt är att vi har babylycka ombord. Kapten ombord har blivit morfar för andra gången, fyra barnbarn totalt och ytterligare tre bonusbarnbarn har han. Kanske vi skulle ha köpt en stor tanker istället. Ett gossebarn kom till världen under söndagen, dryga 4 kilo stadig. Vi gratulerar föräldrarna och Tjoppe såklart!
 
Ombord så har fernissaburken gjort entré.
Alla borden har fått en omgång stryk. Vi njuter av att se resultatet.
 
Diskussioner har vi haft om vad vi vill pryda väggarna med..vi är lite rädda för att det ska bli lite honkytonk-krimskrams-billig-känsla med alla de marina prylar som branschen erbjuder. Heminredning i all ära men när man kommer till marina artiklar så är det mesta inte tillverkat för att ha en funktion, utan det blir lätt lite taiwan-känsla över sakerna. Riktiga block, ankare och andra gamla ting tycker vi om. Och på väggarna vill vi ju inte att det ska sticka ut för mycket. Svartvita foton har vi fastnat för – givetvis med fantastiska motiv som är kopplat till hav, fiske och båtar. Vi för diskussioner med en fotograf som rör sig ute i klorofyllen med sin kamera så fort han har möjlighet. Gamla foton är fina..det finns underbara bilder inte minst från vår hamn tagna från förr som minner om svunnen tid. Men upplösningen på dessa blir för dålig tyvärr.
 
Halmstad hamn med en av de gamla kranarna. Alla gamla fotona är plockade från http://www.hallandskonstmuseum.se/ där man kan söka och se gamla foton.
 
Men titta, här ligger ju våran båt idag. Tullhuset känns igen och kranen var ju flyttbar då rälsen ännu fanns och användes. Den sista biten räls togs bort häromåret till Tall Ships Races.
 
Skolskeppet Najaden kommer till Halmstad 1946. Det ska dröja ytterligar tio år innan man bygger slottsbron. Intresset var enormt och människor packade sig längs med kajkanterna för att vara med i festligheterna. Nu väntar dystert öde för skolskeppet som kommunen bestämt sig för att avyttra. Bristande kunskap och intresse hos styrande som inte förstått vikten av skötsel och underhåll har bidragit till den tråkiga utvecklingen av fartyget. Det hela är rätt sorgligt, en kommun är nog inte lämpad att äga en sådan här skatt. Iallafall inte Halmstad.
 
Förr så låg fartygen packade längs med Nissan. Liv och rörelse där man lossade och lastade, och i staden fanns många som livnärde sig som fiskare. En svunnen tid.
Längs med dragvägen så arbetade man med att lossa lasten. Namnet dragvägen kommer från att man drog fartygen från landbacken..för riktigt länge sedan så tog man ju sig fram med enkom segel. Och så drog man kärror med last längs med vägen också..det är därför dragvägen ligger precis utmed kajkanten. Någon har skickat bilden på Tjoppes födelsedag 19/6-04..fast året 1904. Själva bilden är tagen år 1902 då det var en julstorm som översvämmade Nissan och skadade många byggnader. Så Gudrun-stormar är inte ett nytt fenomen.
Dragvägen år 1879.
Även detta dragvägen men betydligt senare, kan det vara 40-50-talet?
 
Ja visst är det intressant med alla dessa gamla foton. Idag kan vi räkna fartygen längs med Nissan på bara en hand, fler är de inte. En stor eloge till alla människor som kämpar på med sina gamla fartyg..ett bevara ett fartyg för framtiden är otroligt tidsödande och kostsamt. Och draghjälp finns det ingen..trots namnet på vägen längs med Nissan, Dragvägen.
 
Från förr i tiden till dags datum så har Tjoppe ägnat sig åt baren.
Här målas det.
 
Och med en gammal båt renoverad för att oss med in i framtiden så ska vi förmedla känslan av hav och båtar med hjälp av bilder på väggarna ombord. Vi minns båda vår barndom i Vaxholm med fiskare Jansson, dit vi gick för att köpa en nyrökt böckling att dela på. En del saker var inte så dåliga förr..tiden gick långsammare och allt var inte så forcerat. Människor var ute på ett annat sätt. Idag sitter vi inne. Det var därför vi gav oss på detta projekt..för att bryta ekorrhjulet. Det bästa vi gjort!
 
En svunnen tid!
 
Tjoppe och Helena
 
 

Ägg och Bäjkon

projektsunshineLämna en kommentar
Vi prickade in en dag med solsken..båda lediga, som förvisso kanske inte var så revolutionerande då det var en helgdag och med en fantastisk bygglust. Stadig frukost i form av ägg och bäjkon. En något ny stavning på den saltrökta grisen. Och så satte vi på radion ombord och började. Sida vid sida medan småsnacket pågick. Och med solen som skiner in så det blir rejält ljust ombord och att luften är klar och lite värmande när man ska upp på kajen och såga. Då är det lätt att leva!
 
Bar-Bord-El har varit på agendan.
Tjoppes barbygge. Häromdagen så fick Tjoppe en stark känsla av att NU..nu ser vi ljuset i tunneln, slutet på bygget och att vi håller på att knyta säcken. Vi är inte alls klara..men nu blev allt greppbart och återstående arbete väldigt lätt att överblicka.
När Tjoppe höll på att slipa bardiskens ekskiva på den övre liggaren så tog han dammsugaren till hjälp för att suga upp det värsta dammet så gick strömmen. Poff..och så blev det tyst. Tjoppe hoppar ut och får igång strömmen igen och när han står där ute så hör han inne från båten..kaboom, duns..dunk dunk! Jävlar, hann han tänka och ströp strömmen på nytt. Han hade lämnat slipmaskinen kvar ovanpå disken med strömläget på och så började den slipa och studsa runt själv. Detta hade Tjoppe insett när han hörde oväsendet och han sprang in och tittade. Jodå..maskinen hade farit som en visp runt omkring och ner på en av bänkarna och ner på däcket. Och längs med hela vägen så hade slipmaskinen skadat den fernissade ytan. Ja har man inte jobb så skaffar man sig lite extra..men det kändes onödigt. När senare konstruktören kom förbi och vi visade skadan som slipmaskinen orsakat så skrattade han gott och utbrister -var glada att det var slipmaskinen och inte cirkelsågen!
Helena ägnade sig åt att slipa ner pluggarna och därefter städades matsalen ren från allt slipdamm.
                                                                                 

Tjoppe drog el. Han hade tidigare fått en lysande idé om var och hur han skulle placera alla elkontakter. Sladd drogs hit och dit..och även till den röda och gröna belysningen som sitter i golvet, bakom de gamla prismorna. Där ramen ska målas först..men det får ni se en annan dag.
Helena började på att olja borden. Genast så mörknade träet i samma nyans som övriga möblemanget. Nästkommande dag ska det på med fernissa.
Grundmålning av baren.
Vi hade tidigare under dagen haft besök av två mycket trevliga äldre herrar. De var mäkta imponerade även om de var en smula besvikna på att caféet inte var öppet ännu. De påtalade flertalet gånger att ”hit kommer vi och fikar”. De slog sig ner och ville inte riktigt lämna sin behagliga plats..utan de satt och tittade och njöt av känslan ombord. Mycket trevligt tyckte vi och Tjoppe sa efteråt till Helena. -Du kommer få många härliga gubbar att serva med kaffe vad det lider! Jo gärna..alla i allmänhet men äldre män i synnerhet tycker om den marina miljön.
 
Tjoppe avslutade med att tillverka och måla en skateboard till baren.
Ja och vad ska man då med en skateboard till? Jo till våra ölfat, två till antalet ska stå härpå och som ska skjutas in i ett skåp så de blir surrade då vi ju håller till på flytande mark. Allt måste klara sjögång och ölfaten väger fulla 30 kg styck och då fixade vi hjul under plattan och så när man ska byta ölfaten, ja då släpper man på spärren, drar fram plattan och faten och byter och så vips så har man nya öl att kunna servera. De kommer med andra ord att bo i en låda så de både döljs och skyddas från att ramla omkull. För säkerhetsskull så provåkte Tjoppe sin skapelse..skateboard backen ner, ner, ner..nerför backen ner! Den höll för tyngden..men han kommer inte ansluta sig till något gäng och vända kepsen bak och fram. Nä vill man leva farligt så kan man ju alltid bada.
 
En vacker skymning och med att bra dagsverke i ryggen så njöt vi av en kväll i soffan med tända ljus och lite trevlig tv-underhållning.
 
Tut Tut Tut – Min maskin går back!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 

 

Nu och Då

projektsunshine1 kommentar
På den nuvarande platsen där vår båt ligger så har vi dragvägen på andra sidan som utsikt. Vi har under det senaste året tagit några foton med samma motiv men med växlande årstid. Och som lite grädde på moset har vi hittat ett gammalt foto på lasarettet.
 
En sommardag..till höger i bild syns det gamla lasarettet.
Höstens färger har tagit över..snart faller löven.
Utsikten från båten för några veckor sedan. Isen har lagt sig och endast en liten ränna finns på mitten.
 
Och så en riktigt gammal bild.
Bilden är från Hallands Konstmuseums samlingar. Gamla lasarettet stod färdigt 1869.
 
Ja då väntar vi väl in våren så vi kan göra bildserien komplett med alla fyra årstiderna.
 
Flaggan i topp!
 
Tjoppe och Helena

Rörigt ombord!!

projektsunshineLämna en kommentar
Efter ett dygn med klass-2 varning på vattennivån så kan vi konstatera att det var rätt så lugnt för vår del. Många förtöjningar där vi surrat för storm och med uppbyggd kajsida så sov vi gott medan ovädret drog över. Och när vi vaknade så hade isen knäckts på sina ställen. Tjoppe ville hjälpa våren lite på traven och fick bort ett LITET isflak. Närmare hundra meter långt isflak som legat intill kajen och hållit vår båt bom fast på aktersidan blev nu befriat och fick glida iväg i riktning mot Danmark. Och i händelse av nya vinterdopp så kommer man numera åt räddningsstegarna som sitter på sidorna av kajen.
 
-Hej då vintern, hejdå isen. Fast det är utlovat lite minusgrader om nätterna inom några dagar..men nu hoppas vi att inte isen får fäste något mer.
 
Glada i hågen har vi haft det rörigt värre ombord. Rostfria rör har kapats och skruvats och bordskivorna har måttats in. Oavsett om det nu är för sjögång eller fylla som man är rund under fötterna så finns det gott om stänger att hålla sig i.
Inte lätt att kolla om bordet är i våg när man bor på en våg.
En nöjd vinterbadare poserar.
De främre borden klara, nu ska här oljas och fernissas..
Här provsitter vi.
 
I sommar spelar Gyllene Tider i Halmstad på Marknadesplatsen. Denna plats är bara på andra sidan av Tullhuset som vi har som närmaste byggnad. Så lite gratiskonstert blir det säker för oss som förvisso inte kan se Gessle och Co men dock höra. Och då kan man ju sitta här i en av sittgrupperna eller så kan vi sitta uppe på soldäck. Vi kan gissa redan nu att det säkert dyker upp några vänner som saknar biljett men som gärna smuttar rosé med oss ombord till tonerna av ”flickorna på tv 2 – åh åh åh”. Låter som ett trevligt sommarinslag..bäst vi bygger vidare då så vi blir klara med båten någon gång. Heja heja!!
 
Rorsman och Båtsman!
 
Tjoppe och Helena