Det är midsommar och jag har tagit tåget till Nyköping för att besöka min syster. För det är så att medans sorgens fåglar flugit över mitt huvud så har där funnits en annan slags oro och ängslan. Den att min systers man blev diagnostiserad med cancer bara några veckor före Tjoppe. Cancern visade sig vara långt framskriden och prognosen var oviss. Detta har såklart påverkat vårt systerskap. Stundom har det varit svårt att stötta, eftersom våra egna behov av att bli stöttade har varit enorma. Lyckligtvis har min svåger svarat bra på behandlingen som syftat till att krympa tumören – och läkarna har denna vecka lyckats avlägsna cancertumören. Operationen tog tio timmar och medan vi nu ser tiden an, har vi valt att göra det tillsammans. För midsommar är ju en tid som vi gärna spenderar med familj och vänner. Min syster och hennes man genomgår just nu en svår tid och jag vill väl tro, att jag förstår vad hon går igenom…