Vi mjukstartade morgonen med toast, te och marmelad. Mmm..gott! Och därefter skötte vi lite kontor och la upp dagens planer.

Men vi lämnade snabbt vår trevliga hemmamiljö. Hoppade i våra arbetskläder så man på nytt såg ut som en luffare och stack iväg till skutan.

Glada blev vi trots att kylan håller i sig att faktiskt Nissans is höll på att brytas upp. Det blåste snålblåst och så strömmade det bra och till hjälp hade den röda fiskebåten mitt emot oss gått ut en sväng och lekt isbrytare. Vi ville inte vara sämre vi. Vi skuttade ner på isen och bände bort den isen som gick.

Resultatet blev att vår båt blev helt fri från is på utsidan medan den ligger packad kvar in mot kaj. Lite vårkänsla dock!

Nere i vårt krypin så fortsatte vi med lägga ut kassetterna. Och den långa slangen. Och när vi var klara så fanns det två kassetter över och ca fyra meter slang. Perfekt uträknat!

Det ser ut som vi har glömt en kassett. Men det är medvetet. -Här blir det en liten vinkällare, visar Helena. Perfekt temperatur, svalt och jämn temperatur från havet. Och det lagrade vinet kan dessutom bli lite extra intressant då det gungar en aning på en båt. Vi har några viner hemma som vi lagrar redan nu men de har tyvärr inte optimal miljö. Extraarbete och knäppt? javisst! Men vansinnigt trevligt att kunna plocka fram sitt vin efter fem år eller så och njuta av resultatet till en god bit mat ihop med vänner.

Vi stack sen iväg för att få något i magen och värma upp oss en aning. En 90 grams burgare var och därefter en tripp till verkstan för att hämta papp. Vi klippte till en mall i fören.

Och ritade av mallen på våra golvskivor. Och sågade.

Och skruvade därefter dit golvet på plats..

Därefter mätte vi ut var rörledningarna går.

Och tejpade. Där tejpen går ska man INTE dra i några skruvar. Då blir det en fontän istället och det ska vi inte ha.

Och det var ungefär så långt vi hann denna dagen. Hemma blev det lax till middag. Fina fisken! Och ett gott glas vin till, tyvärr inte ett lagrat. Men det kommer….

På plankan!

Tjoppe och Helena

Veckan har rusat fram, vi jobbade på under helgen och har under veckan inte hunnit mycket annat än våra andra jobb och hämtat virke så vi har att bygga för under stundande helg. Nissan har börjat öppna sig igen och man ser vatten. Men mellan båten och kajen ligger isen tjock. Än dröjer våren.. 

Vi har börjat lägga in golvvärme i båten nu.

Här i fören så blir det lite av ett pussel för att få dit golvvärmekassetterna. Mäta och såga och springa upp för stegen och ner och upp och ner. Vi får starka ben utan att dricka mjölk. Men det går undan ändå tycker vi..

Här är etthundratjugometer slang som ska leda varmvattnet i golvet. Rören leder i sin tur värmen till plåtarna och man får en jämn värme och slipper kalla och varma zoner. Det kostar på att lägga slangen, tummarna blir ömma när de trycks på plats. (Tjoppes tummar bör tilläggas, Helena får hålla reda på slanghärvan så den inte trasslar sig).

Vi har inhandlat några skivor som vi ska lägga som ett första golv ovanpå golvvärmen. Därefter kan vi välja ett annat golv eller heltäckningsmatta till exempel på dessa skivor som ett sista lager. Vi har våra idéer och tankar..(som vi inte avslöjar nu..).

Nu har vi ett par riktigt härliga byggardagar framför oss och vi hoppas på en blå himmel och lite vintersol på näsan och fågelsång i öronen. Tvn får stå avstängd i helgen, underbart skönt!

Kasta loss!

Tjoppe och Helena

En vacker vinterbild tagen från vår kajplats..en härlig marin bild med alla bildäck som väntar på att få skydda båtarna så inte bryggan skaver mot skrovet.

Snö snö snö, och vi har skottat för att komma fram till båten. Men ljuset börjar komma tillbaka och det lovar vår även om det är svårt att tro när snön faller tung på vår båt.

Här håller Tjoppe på att regla upp mot stävern..

Helena har smort Roslagssmörja på samtliga reglar nu..

Framme i skansen har vi satt dit en matta som ”andas”, en Bison-matta, innan vi lagt på isolering. Helena fick först krypa in bakom reglarna och skruva dit mattan. Trångt men ganska mysigt konstaterade hon. Med nöd och näppe lirkade hon sig ut igen och Tjoppe skruvade dit den sista biten från utsidan.

Tjoppe isolerar och Helena skruvar matta, hej och hå vad det går..

Nu kan vi snart börja lägga golvvärmen, konstaterar Tjoppe glatt!

Vi tycker att vi har bra fart på bygget nu, utan att stressa. Eller som Tjoppe lite fyndigt säger;     -Man får ta det med ro, som gubben sa i ekan.

Och vi har det väldigt mysigt när vi jobbar, med lite radio och trevligt snack. Synd bara att dagen så fort. Vi längtar redan tillbaka så fort vi låst och larmat om oss…men vi är snart på plats igen!

Hissa segel!

Tjoppe och Helena

Aktiviteten längs kajen lyser med sin frånvaro. Alla sitter i sina stugor och värmer sig med filtar och varm dryck. Men i en av båtarna så hörs lite musik och där har två vänner trotsat kylan och håller på att snickra för fullt. Vi tar en närmare titt på de två knäppskallarna…

Det råder minus femton grader och nästan hela Nissan har frusit. Längs med kajen så ligger isen tjock och man kan gå på den.

Titta, här står knäppskalle 1.

Och här står knäppskalle 2 och puttar ut lite nytillkommen is.

Och Tjoppe berättar att varför de är på isen denna dag är för att isen byggt sig så tjock på insidan av båten mot kajen och att det nu blivit ett för långt kliv för att kunna komma ombord. En stege har fått ställas på isen så har vi fått klättra upp till dörren för att komma in. Och då kunde man ju samtidigt kliva ner på isen och inspektera skrovet. Ser mycket bra ut konstaterar Tjoppe!

Väl inne på båten så är klimatet betydligt bättre, en fläkt värmer nere i båten och här har Helena just dammsugit det sista framme i skansen.

Tjoppe drar franska bult..

Helena sprayar rostskydd på beslagen..

Oops! Hon missade lite och sprutade på cementgolvet lite..

Helena sågar lister och skruvar dit dessa på golvreglarna..

Och här kommer Tjoppe nerför stegen..

Här går det undan, Tjoppe har snickrat till reglarna i främre delen också. Durken/golvet blir i två etage i fören. Det får bli så när det är båt. Vi undrar lite vad priset är för en etagevåning med utsikt över Nissan..

Det går framåt konstaterar vi nöjt trots den stränga kylan utanför. Inne i båten är det nätt och jämnt en plusgrad.

-Nu ger vi upp för dagen, ropar Snickar-Tjoppe!
-Aj aj, svarar den lilla Matrosen.

Och så åkte de två hem till stugan och värmde sig med filtar och varm dryck..

Skepp och Hoj!

Tjoppe och Helena

När vi plastade båten i somras så satte vi till all vår semester till projektet och arbetade från morgon till sena kväll. Och vi har väl känt när höstmörkret och vintern kom att det var lääänge sen vi fick ordentligt med vila och sol.

Så vi bestämde oss för att sticka iväg en vecka och lämna landet.

På vårat lite galna vis så bestämde vi att Tjoppe skulle boka och fixa med resan och hålla Helena ovetandes. Och när Helena packade sin väska så frågade hon Tjoppe om vädret på orten, kläder för varm eller kallt väder? -Lite av varje svarade Tjoppe. Inte mycket att gå på tänkte Helena och packade såväl raggsockor som bikini.

Vi åkte iväg, i nordostlig riktning. Ok, inte flygplatserna i Göteborg, Malmö eller Köpenhamn konstaterade Helena. Men i höjd med Jönköping så bar det iväg mot flygplatsen på orten. Helena tänkte att då blir det antingen inrikes eller kanske någon resa till Kanarieöarna. Väl framme där så var hela flygplatsen nersläckt. – Har du tagit fel på dag? frågade Helena. -Nä, svarade Tjoppe. Ville bara att du skulle få se Jönköpings Flygplats, kom så åker vi vidare. Vilken luring!

Och i höjd med Gränna så kom nästa överraskning. Bilen började rycka och gå dåligt. (Bara vi inte har ett flyg på Arlanda att passa tänkte Helena). Vi bestämde oss för att svänga av och kolla bilen i Linköping. Det var kväll så vi behövde en större ort resonerade vi. Jaha, men då hade Tjoppe bokat hotell för natten i staden, fast han lovade att han hade inte planerat att bilen skulle gå sönder. På hotellet frågade vi efter en verktygslåda och vi gick ut och felsökte. En täntspole, bilen gick bara på tre cylindrar.

Efter mat och god sömn (och detta verkade bli en sightseeing i norden) så letade vi upp en tändspole dagen efter. Inte det lättaste en söndag men Mekonomen kom till undsättning och vi kunde fortsätta vår resa norröver.

Nästa överraskning kom i Trosa där vi svängde av för att hälsa på Helenas barnbarn. Helena blev jätteglad som inte sett dem på länge och de väntade med kaffe, te och nybakt. (Jo en vinterresa såg det ut att bli).

Efter ett par timmar bar det vidare och denna gång till Arlanda! Åh så härligt, det blev en resa till värmen. Och inte vilken som helst, utan till Krabi i Thailand. Helena skrattade gott, hon hade med såväl tjockaste vinterjackan och raggsockor. -Hur varmt är det där nu, frågade Helena. -Tja, sisådär en trettiofemgrader. Så knasigt men tokroligt. Vi checkade in vårt bagage innehållande bland annat raggsockor så var vi på väg mot SOLEN! Som Tjoppe hade haft roligt när han tittat på vad hon packat ner i väskan.

På väg mot solen!

Efter en natt i Ao Nang så åkte vi båt två timmar ut i den Thailändska skärgården i riktning mot Phi phi öarna.

Traktor och kärra kom och hämtade oss och tog oss till vårt boende.

-Där ska vi bo, pekade Tjoppe. -Äckligt, svarade Helena och log. Vit korallsand och fritt från en massa turister och hålligång. Här kan vi nog vila upp oss!

Och här har vi kommit till vårt boende, från verandan hade vi hela havet utanför.

Givetvis så fanns det mest fisk på menyn, nästan allt behövdes skeppas in.

Tjoppe hittade ett intressant båtprojekt som pågick på stranden. 

Redare Norberg följer intressant det Thailändska båtprojektet.

Helena kollar in sandstranden..

Med 35 grader så fick man ibland söka skugga, Tjoppe hittade en perfekt plats med en otrolig utsikt.

Helena passar på att tina upp!

Och härliga bad i det varma havet!

Och på eftermiddagen så passade det fint att slänga sig i vilostolen på verandan efter en sval dusch. En mycket trevlig stund på dygnet och vi satt här flera gånger efter en lång dag i solen och drack lite vitt vin, spelade yatzy och lyssnade på alla fåglar som höll konsert när det började skymma.

På kvällen efter dusch och yatzyspel så klädde vi upp oss för att äta på något av öns matställen. Fanns bara ett kök men man hade två olika restaurangdelar att välja på och samma meny på båda. Passade oss bra som inte hade sökt någon hålligångsemester.

Ena kvällen bjöds det på buffé och underhållning på stranden. Här väntar Tjoppe på att få sätta sig till bords, han kollar in lite båtar under tiden.

Sushi och grillade fisk- och skaldjursspett var några delikatesser vi bjöds på. Fantastiskt gott!

Och underhållning stod öns äldre ungdomar för.

En dag hyrde vi en longtailboat och tog oss ut på olika ställen för att snorkla. En fantastisk dag där det ena stället var vackrare än det andra. Laguner och grottor och fantastiska korallrev med fiskar i färgbågens alla kulörer.

Våra följeslagare var två coola killar som inte pratade engelska, de hade humor och vi hade trevligt under vår långa dag ute bland öarna. Vi tittade på vilda apor på en ö, vi hade fått med varsin picnic-låda som vi åt i solskenet och som sagt så snorklade vi den mesta tiden. På ett ställe där vi åt vår lunch så fanns det otroligt mycket fiskar. Tjoppe slängde i en bit smörgås och på ett par sekunder så var hela vattnet fyllt med galet mycket fisk som slogs om matbiten. Ibland försvann nästan vattenytan och det enda man såg var fisk som hoppade och sprattlade.

Så här mycket fisk fanns det runt vår lilla båt..

Här har Tjoppe slängt i en bit bröd. Vattnet ser ut att börja koka av alla ditsimmande fiskar..

Fisk överallt. Tjoppe sa till Helena: -Vi hoppar i och matar fiskarna med banan. Lite pirrigt för vad man har att vänta inför detta spektakel så hoppade vi i med cyklop, snorkel och simfötter och en varsin BANAN!

Och vi överdriver inte om vi säger att de var tusentals till antal. Fiskarna blev så ivriga där de simmade och pickade på bananen att en del tog fel på föda så de pickade på våra kroppar lite också. Helena fick ett större fisk som hade upptäckt utfordringsplatsen och den var mycket glupsk och efter ett par tuggor så smakade han på Helenas hand. Hon skrek och sprattlade till och höll upp bananen ovanför vattenytan och då lugnade sig fiskarna igen. Våra coola följeslagare satt i båten och skrattade, det kändes inte riktigt som vi tillhörde den vanliga typen av turist för de hade uppenbarligen riktigt roligt åt våran fisklek. Detta var en upplevelse som vi aldrig kommer att glömma. När fiskarna ätit upp bananerna (och det gick ganska fort kan vi lova) så snorklade vi runt. På just detta ställe så hittade vi fantastiska skapelser. Havsbotten var fylld med koraller och däremellan så kom vi på djupare vatten då det dök upp stora hål och grottor. Vi simmade sida vid sida och höll hela tiden varandra i handen så vi kunde hjälpas åt att peka på något nytt och häftigt som någon av oss upptäckt. Plötsligt klappar Tjoppe Helena på axeln och pekar rakt fram några meter. Där tornar det upp sig en svart stor fisk tycker Helena att det ser ut som, säkert två meter lång! Hjärtat börjar slå fort och när vi kommit lite närmare så ser vi att det är ett jätteenormt stim med fisk, små svarta fiskar som stryckt i hop sig tätt tätt så alla såg ut som en enda stor jättefisk ihop. Sakta gled vi framåt och vi delade stimmet. Otroligt magnifikt att simma igenom detta stim.

Det började dra sig mot sitt slut denna fantastiska dag. Vi stannade till på ett sista ställe där vi snorklade i lite djupare vatten och våra följeslagare passade på att bada lite med oss innan vi satte av hemåt igen. Hade vi haft längre semester så hade vi gjort flera dyk och snorkeldagar i dessa underbara vatten.

Som alltid när man har roligt så tar det ändå slut till slut. Hemresan började närma sig. Vi påbörjade vår resa tillbaka mot fastlandet.

Vi fick ett dygn i Krabi med lite titt i affärer och god mat innan vi åkte hem till vårt galet kalla land igen.

En kall öl och skugga i väntan på vidare transport till Krabi.

Och om ni trodde att vi vilade oss helt från ProjektSunshine så har ni fel. Här har vi fått upp ångan och diskuterar lösningar för vår båt som väntar i vinterkylan. Med post-it lapp, penna och en Singha så kan det inte bli bättre när man har planeringsmöte.

Och lite andra lustiga båtar som vår egen gick att finna här. Vad sägs om detta bygge, en villavillekulla på ett litet fraktfartyg.

Vi lämnar detta underbara land bakom oss och efter ett halv dygn kliver vi av på Arlanda med en temperaturskillnad på 50 grader!!Det har frusit till rejält i Sverige. -Se, utbrister Helena glatt, jag visste att jag skulle få användning av raggsockorna!!!!

Home sweet home!

Tjoppe och Helena

Vi har beställt golvvärmekassetter till salongen nu.

Golvvärmestystemet kommer att bli ett vattenburet system. Till vår hjälp för att få varmvatten kommer vi att ha en pulsonexpanna. Denna har vi inköpt och klar och väntar på att bli installerad i maskinrummet.

Arbetet med detta kommer att fortskrida under våren och till nästa kyliga vinter så kommer vi ha god värme ombord på båten. Förutom detta så kommer vi ha en kamin i salongen.

Då vi båda inte räds för det lilla extra arbetet så kommer vi i ett av golvfacken i salongen inte sätta in golvvärme för här ska vi snickra till en liten vinkällare för lagring av vin. Temperaturen är jämn och idealisk på botten av en båt. Vi kommer att använda oss av ett tonat härdat glas så vinerna får mörker och så man samtidigt kan gå på ”källaren” utan att den skadas. Och kanske en liten belysning så man kan se flaskorna om det kommer någon intresserad på besök eller om man vill inspektera sitt vinlager. Lite fåfängt men ack så roligt!

Mmmm, här kommer både vi och våra gäster trivas tror vi. Tyvärr kan vi inte börja ta emot bokningar än, slutdatum för bygget går inte att överskåda i dagsläget. Men den som väntar på något gott..

Land i sikte!

Tjoppe och Helena

Ännu en kreativ dag har passerat. En klarblå himmel och något mildare temperatur gjorde oss på glatt humör när vi åkte ner till båten.

Nu går det undan, andra sidan börjar bli isolerad och klar.

Fast Tjoppe valde att tillämpa tekniken två steg fram och ett tillbaka denna dagen. Han snubblade till och klev rakt mellan reglarna och trampade igenom på ett ställe. Detta efter bara någon minut efter det han uppmanat Helena att inte göra denna groda. Så då blev det till att fixa till det facket på nytt.

Vid skottet som vätter mot maskinrummet så gjorde Tjoppe rent ordentligt i kölsvinsfackena. Här ska inrymmas servicelucka och baddrum vad det lider. Detta var dock betydligt trevligare rengöring än när vi låg i kölsvinet i maskinrummet en vecka och skurade.

Framme i Skansen letade Helena efter apor..nää, det var ju inte sant. Man får inte skriva vad som helst på en blogg och fara med osanning. Nä hon lyfte upp stegen och rev det främre partiet då där ska rymmas ett nytt golv (eller durk på båtspråk).

Men det visade sig vara för få centimenter på tjejen så hon nådde inte stegen efter, inte ens då hon stod på spanten. Tjoppe fick gripa in och dra ner stegen så vi kunde komma ut ur vårt tillhåll. (nu var vi aldrig oroliga, men lite spännande måste man göra tillvaron).

Därefter gjordes det rent mellan spant och på cementbotten.

Snyggt och fint blev det efter två sopsäckar fulla och lite dammsugning. Nu ska här isoleras också.

Som brukligt när vi håller på så går klockan och vi får ge upp för dagen. Men helt slut var den inte då vi fortsatte med det verbala arbetet och pratade lösningar och uppläggning av jobb. Vi bestämde att fram till den sista april så arbetar vi nere i båten och första maj flyttar vi upp på däck igen. Och det sista vi gjorde innan vi föll i sömn var att ligga med datorn i sängen och titta på olika trapp- och golvvärmelösningar. Vansinnigt kul!

Mönstra på!

Tjoppe och Helena

Med snöskyffel och sopkvast så skottade vi oss fram till båten efter den senaste snön som fallit. Hamnområdet var fortfarande oplogad och Nissan hade frusit till is. Väl framme vid båten så hade låset på båten frusit så vi fick värma det en aning innan vi kunde låsa upp.

Nere i lastrummet kunde vi med fläktars hjälp få en dräglig arbetsmiljö.

Väl nere så målade vi även den andra sidan med vår trevliga roslagssmörja.

Och på den andra sidan har vi dammsugit och lagt isolering. Här är Tjoppe i full fart med dammsugaren.

Innanför isoleringen läggs denna matta ut som ser till att det skapas luftspalter bakom.

Och vartefter vi får upp isoleringen så ändras akustiken, ljudet dämpas och det blir en varm miljö att vistas i. Så gott det går med all snö på utsidan förstås!

Jo och så kom resultatet av hopptestet, ett stöd på mitten så nu sviktar inte golvet ens om man dansar polka i 2/4-dels takt.

Vi gjorde en paus och åkte och köpte oss en hamburgare och värmde upp oss innan vi fortsatte en stund till. Och när vi lagt ifrån oss verktygen så snackade vi om hur vi går vidare i nästa steg. Även om vädret gör att vi inte kan arbeta så långa pass på båten så går det ganska raskt fram nu ändå tycker vi.

Med en bra dag i ryggen så åkte vi hem och såg en film och inmundigade en laxtoast på kallrökt lax och med en klick röra med pepparrot och dill.

Bland kobbar och skär!

Tjoppe och Helena

Efter ett par dagars julfirande med mera så gick vi ner och gjorde några timmars jobb på båten. Vi kände att det skulle göra gott åt all julmat och stillasittande. Värmestickan visade på plusgrader och det uppskattar vi, klimatet i lastrummet är då högst angenämt att arbeta i.

Väl på plats så blandade vi till lite roslagssmörja som det heter på ostkusten. (Vi har även hört namnet roslagsmahogny.) På västkusten säger man kort och gott båtsmörja, inte fullt så romantiskt namn kan tyckas. Men med tanke på våra rötter så kallar vi det själva för roslagssmörja.  

Roslagssmörja är en blandning man stryker på trä som är utsatta för tuffa miljöer. Genom att blanda lika delar trätjära, linolja och terpentin så får man en produkt som inte bara luktar fantastisk utan även som sagt skyddar träet.

Här har Helena börjat med arbetet att skydda träet. Det luktar barndom, tjärad brygga eller som någon sa som vi mötte; ”det luktar som en rökig maltwhiskey”. Eller kanske mer ordagrant; ”DU luktar som en rökig maltwhiskey”
Inte så illa att lukta guld på flaska, men det hela blev avhjälpt med ett klädbyte och en dusch efter.

Vi har även haft på skyddsmedel på alla beslag.

Medan Helena strök på roslagssmörjan så jobbade Tjoppe vidare med det som ska vi durk eller golv som vi valt att kalla det.

Han måttade även ut sista regelbiten upp mot däck och skruvade dessa på plats. Tjoppe utbrister plötsligt -Undrar hur många skruvar man kommer att ha dragit i båten innan man är klar??! Rätt svar: MÅÅÅNGA!

Ena sidan smord och klar!

Därefter gjorde vi ett hopptest. Det är inte så avancerat som det låter. Tjoppe sitter på golvsreglarna och Helena hoppar på dessa en bit bort och Tjoppe noterar därefter om hon fick honom något i gungning (och då inte genom kvinnlig förförelse som brukligt). Golvet visade sig vara väldigt stabilt men någon vibration anade han dock så vi bestämde oss för att stötta upp golvet på ett par ställen.

-Hmm..här krävs nog lite stöd konstaterar Tjoppe!

Sen utbröt någon form av kreativt möte. Det handlade om det kommande badrummet, hur vi löser det med dusch och dess vatten. Det är ju inte så lätt att arbeta med fall när man redan är längst ner på en båt. Och vi gick där och mätte och diskuterade och gestikulerade och klockan rusade iväg. Måttstockarna och armarna gick som roterblad på en helikopter och våra spontanmöten (där vi även fattar ganska tunga beslut) kan pågå i allt från en kvart till ett par timmar. Detta blev av modell längre.

Sen åkte vi hem.

Och väl hemma så fortsatte vi vårt möte (fast vi trodde vi var klara). Vi började måtta i vårt badrum hemma, som faktiskt visade sig ha endast något större format än vårt tilltänkta på båten. Med whiteboadpenna markerade vi på golvet för att skapa oss en bild. Och nu vet vi hur vi ska göra. 

Vi har fantastiskt roligt med båten och båtbygget nu. Det är lisa för själen att ha något kreativt att ägna sig åt. Livets små vedermödor och andra petitesser läggs åt sidan och man lever här och nu. Vi rekommenderar starkt att plocka fram den gamla stickningen eller slöjdarbetet och att man stänger av tvn och lever sitt eget liv och inte genom tv-rutan titta på andras. Radio är trevligt, de som inte bara sänder musik. En bra medicin kort och gott!

Vi åt en gräddstuvad pytt med ägg innan vi kröp ner i bingen för lite sömn.

FULL STEAM AHEAD!

Tjoppe och Helena

Nu har vi bytt ut plusgrader mot minusgrader. Så där jätteromantiskt tycker vi inte att det är med kylan. Helena har stått på kajen och sågat reglar i 5 minusgrader i flera timmar. Till slut fick Tjoppe rycka in för att vi skulle bli klara för alla tår och fingrar började domna bort. Humöret var dock på topp och vi skämtade glatt, inte minst om vädret där vi tycker det är underbart att det är myggfritt.

Inte bara vi människor behöver hålla oss varma. Tjoppe har tillverkat en låda åt sjövattenintagen där vi håller genomföringarna varma.

Med frigolit på sidorna och med ett lock och en frostvakt så hålls temperaturen ovanför nollan. Ser ungefär ut som en kylväska av gammal modell..

Locket är på och en termometer som avslöjar temperatur inne i lådan och utanför. Dock var det kallast på kajen konstaterar Helena och önskade sig också en frigolitlåda att jobba i.

Ja arbetsförhållandena skiljer sig en aning. Har Helena fått kajplats ”frysa-tårna-av-sig” så fixade Tjoppe en plats nere i skansen och lastrummet åt sig. Med en värmefläkt och trevlig musik som sällskap.

Golvet (eller durk om man föredrar det) håller på att ta form framme i skansen.

Och i lastrummet börjar vi få till reglar för såväl golv som väggar.

Det börjar ta form. Och former är det som gäller, då det är mycket runt på en båt.

Helena är nere med en ny regel som hon sågat för att kunna böja, och för att värma upp tår och fingrar.

Tjoppe jobbar. Han tänker och planerar. -Det blir bra det här, konstaterar snickar´n.

Reglarna på väggarna är bara provisoriskt ditsatta i detta läge, härnäst ska de mätas upp och skruvas dit ordentligt innan vi börjar med ventilation och isolering.

Till slut gick det inte att stå emot kylan så vi åkte hem och lagade en god laxpudding som vi åt med god aptit.

Go´a värmen!!

Tjoppe och Helena