Än har vi varandra. Men dagarna går på något sätt i varandra – som om vi befann oss i ett gränslöst land, utan tid. Timmarna jag i min ensamhet spenderar medan Tjoppe sover, känns emellanåt oändliga. Och även om jag kan få avlastning, vill jag inte missa en sekund av den tid vi har kvar…
Läs mer »