(…i svåra tider…)

Rätt ofta ger vi utlopp för lekfullheten, trots att vi är mitt i det allvarsamma. Hur roligt är det egentligen att försöka laga en läckande propelleraxel på en grusplan i Grekland, utan rätt förutsättningar? Där reservdelar inte går att finna och vi saknar material, kontakter och rätta verktyg. Som grädde på moset med en lockdown som stängt ner det mesta av landet, utom möjligtvis matbutiker och apotek. Säga vad man vill, men en fetaost eller Ipren lär inte fixa Wilmas propelleraxel, hur mycket vi än önskar.
Kapten har nu skrynklat sin hjärna i syfte att finna en lösning och hur vi i slutänden gör, står ännu skrivet i stjärnorna. Egentligen borde vi kanske oroa oss mer, men vad tjänar det till. Tack och lov är vi inga nykomlingar i hamnen, utan de ”knäppa svenskarna på betongbåten” är nu igenkända (och accepterade, tänka sig). De få kanaler vi har ser ut att fungera och människor här är snälla och hjälpsamma. Vi känner såklart en stor tacksamhet.
Trots den något svårarbetade situationen, tar vi gärna chansen att leka loss lite. Som med propelleraxelns mellandel till exempel, den som vi (till allas förskräckelse) kapade på mitten och förlängde på varvet i Lissabon. Den gången målade vi axeln svart. Häromdagen fick Kapten en snilleblixt. Han tänkte att det hade varit roligare varje gång han öppnar motorluckan, att mötas av en knallgul motor och en klarröd propelleraxel (vars medbringare målats gula). Nog fasiken blir man lite gladare då, även om något gått sönder. Att det är förenat med merjobb bekommer inte Kapten – för nu handlar det om lek, och inte arbete.

Ibland får vi kommentarer om vårt driv och vår lekfullhet, där vi likt tandlösa hundar i en benhög kan slita medan vi ler och skrattar. Men leken i all ära, det händer faktiskt att även vi svär över motgångar. I situationer vi känner oss trängda till exempel (eller om det börjar regna när Kapten målar). Men oftast gör vi saker lekande lätt och vi tror det beror på, att vi är bra på att leka. Det är nog så att vi egentligen inte är vuxna. Men säg inget!
English;
Playful and easy…
Quite often we give vent for playfulness, even in difficult situations. How fun is it really, to fix a leaking propeller shaft on a boatyard in Greece without right conditions. Where spare parts can not be found and we lack materials, contacts and the right tools. To top it all off, a lockdown that has shut down most of the country, except possibly the grocery stores and pharmacies. In any case, a feta cheese or painkiller will not fix Wilma’s propeller shaft.
Captain Concrete has now wrinkled his brain in order to find a solution, how we ultimately do is still written in the stars. Actually, maybe we should worry more (but it doesn´t help much). Fortunately we are recognized here as the ”quirky Swedes on the concrete boat” and accepted (strangely enough). So the few contacts we have, seem to work. People here are very kind and helpful (and we feel gratitude of course).
Despite the difficult situation, we are happy to take the chance to play a little. As with the middle part of the propeller shaft, the one we (to everyone’s surprise) cut in the middle and extended when we were on the shipyard in Lisbon. That time, we painted the shaft black. Now Captain Concrete got an idea. He thought it would be much more fun every time he open the engine hatch, to see a yellow engine and a red propeller shaft. Even if something on the engine is broken, you will feel more happy because of the happy colors. Even if it means more job to paint, it doesn´t bother Captain. Because now he is playing (and not working).

Over and Out