(…bjuder på årets första glass, Olof Palmes park och grekisk seglingsskatt…)

Kalamaria, Mellersta Makedonien, Grekland

 

Ombord på Wilma lyser flitens lampa. Vi har sedan flera månader tillbaka tänkt att vi ska titta på den där läckande ljuddämparen – bara vi kommer till Thessaloniki/Kalamaria. Vi har haft lite dropp ner i kölsvinet under några månader, inga mängder men dock tillräckligt för att inte kölsvinet ska vara så där vitt och rent under motorbädden som Kapten Betong vill ha. När vi bytte motor i Amora i Portugal för ett och ett halvt år sedan så gjorde vi inget åt ljuddämparen, utan den gamla fick fortsätta tjänstgöra. Men nu verkar ljuddämparen ha gett upp och den har full rätt att känna sig lite trött och sliten tycker vi. Den har suttit där ända sedan Kaptens pappa monterade den på plats för 35 år sedan.

 

Kapten demonterade ljuddämparen och studerade den närmare. Han fann några små hål i den rostfria gaveln och Kapten provade att svetsa – men materialet verkar helt ha gett upp så vi får investera i en ny. I morgon blir det att hänga på låset till båttillbehörsaffären.

 

Kalamaria är en förort till Thessaloniki och vi gillar verkligen stan. Med mer eller mindre gångavstånd till IKEA, flygplatsen och Olof Palmes park så känner vi oss väldigt hemma här. Få turister och små trevliga caféer och restauranger med låga priser finner vi i varje gathörn, trafiken är lugn och grönområdena är många. Varje morgon joggar, lufsar och springer grekerna förbi Wilma i sin jakt på ett hälsosammare liv och en smalare midja. Grekerna är nämligen näst fetast av alla inom EU där WHO har räknat ut att 68,5 procent av grekerna släpar på onödiga kilon (bara malteserna är större). Ibland hjälper inte medelhavskost som det verkar. Vi tror att grekerna äter mycket sötsaker, har gärna socker i te och kaffe samt att de är ena hejare på att äta bröd i mängder (säkert knutet till grekernas svaga ekonomi, bröd är billigt).

 

Kalamaria ligger i distriktet Makedonien och fram tills nyligen så hade Grekland en namntvist med det forna jugoslaviska landet Makedonien. Men den 12 februari i år så blev parterna överens och landet norr om Grekland heter numera Nordmakedonien och utgör därmed inte något namn-anspråk på det makedonska området.

 

Vi städar på Wilma för vi väntar besök (ni blir varse om vem). Vi har även lyckats registrera oss för den grekiska seglingsskatten TEPAI. Nu ska vi till banken i morgon och betala, vi hoppas inget krånglar. Några av våra läsare har undrat om det är ekonomiskt lönt att segla i Grekland nu efter skattens inträde. Vi vill hävda att så är fallet. För 33 euro i månaden får vi fri tillgång till den grekiska övärlden, ankarvikarna är otaliga och flertalet hamnar är helt gratis. Marinorna är få, men billiga. Det är aldrig skoj att behöva betala men betänk då att man inte har någon mer kostnad som regel (på andra platser får man ju betala dygnspris i hamnar, som regel mellan 15-60 euro per natt inom övriga EU). Dessutom bjuder Grekland på ett helt örike som bäddar för fina seglingar, nästa ö är aldrig mer än några timmar bort. Om man lägger båten för vintervila så anger man hos myndigheterna att båten är ”out of use” och då betalar man ingen skatt under den perioden.

 

Skatten registrerar man på websidan https://www1.aade.gr/aadeapps2/etepai/ Därefter går man till banken och betalar. Dokumentation och kvitto behåller du sen för att kunna visa upp för Port Police om du blir kontrollerad. Glöm inte bort att man även behöver ha ett seglingstillstånd för att segla i Grekland. Det heter DEPKA och du löser det hos Port Police när du ankommer till Grekland med din båt. Med ett DEPKA så får du tillstånd att vistas med din båt i landet i 5 år, förutsatt att du stämplar det en gång om året. Totala priset för ett DEPKA är 50 euro (Om du inte kommer från ett EU-land så behöver du istället ett Transit Log och då gäller andra regler, kolla med Port Police).

 

Hoppas ni blev kloka, ni läsare som planerar att segla hit. Har ni frågor så hör gärna av er så ska vi försöka lotsa er.

 

Nähä…nu ska vi röja lite till…det är skönt att gno och gnugga lite så Wilma blir riktigt fin tills vårt storfrämmande dyker upp. Även vi själva passar på att tvagas, här i marinan har vi dusch av tveksam spa-standard. En stor svart spindel gjorde Styrman Pimpsten sällskap häromdagen. Man får inte vara knusslig!

 

Skepp o Hoj!