Naxos, Kykladerna, Grekland

Hur går det där hemma i stugorna med julförberedelserna? Hoppas att ingen känner alltför stor stress utan att ni tar julen som den kommer och gör det ni hinner. Julen kommer oavsett om ni hunnit putsa kopparn eller inte och det är bättre att dra på ett läppstift eller rolig slips för att distrahera gästerna så de inte ser dammråttorna.

Även här ombord på Wilma så sker en del förberedelser. Vi, eller Styrman Pimpsten för att vara mer exakt, har rullat köttbullar och stekt dem likt Farmor uppe på berget. Kaptens roll är att provsmaka…vilket han gärna gör. Han säger alltid att han är lite osäker på vad han ska svara, att han måste prova en till – och ännu en – innan han säkert vågar uttrycka sin åsikt. Som regel avslutas det med att Pimpsten slår honom retsamt över handen när han försöker med den fjärde provsmakningen.

Vi har hittat en skinka att koka, den är nätad men tyvärr inte rimmad. Vi saknar salpeter ombord så skinkan är rimmad i en lag av bara vanligt bordssalt. Vi får se hur resultatet blir. I Styrmans ungdom, åren då hon var bondmora så saltades julskinkan alltid för hand. Vatten, salt, en gnutta socker och salpeter, sen fick skinkan ligga och dra i någon vecka. Men allra bäst resultat blir det av att spruta in lake direkt i skinkan, något hon gjorde på rutin i den lantortsbutik hon arbetade i. Kunderna kunde lämna in sina egna skinkor (ja alltså grisens skinkan och inte fru Petterssons) för att få den rimmad. Det var på den tiden då livsmedelsreglerna inte var så hårda. Styrman  kan sakna dessa tider, för inte blev folk sjuka för det. Nu är allt bara så svårt, krångligt och förbjudet. Även det som inte skulle behöva vara det. 

Som seglare möts vi av lite utmaningar då de besökande länderna har helt andra kulinariska seder. Så vill vi ha typiskt svensk mat så får vi försöka laga allt från grunden med lite variation i brist på rätta ingredienser. Ja och rimma skinka var vad varje svensk mor gjorde för hundra år sedan. Idag rimmas det bara på paket, om ens det. 

Ombord på Wilma så kommer det att serveras Janssons frestelse också. Vi har en burk ansjovis i kylskåpet som vi hållit på i flera månader för att ha till denna högtidsdag. Med åren har Styrmans Jansson blivit lite ändrat från grundreceptet. Numera rivs potatisen grovt istället för att stavas, och gräddigare Jansson får man leta efter. Den kom till av en slump för några år sedan och det har blivit standard sedan dess. Yummie-Jansson!

Sill finns, öl och nubbe utifall sillen vill simma och en bit gravad lax är inhandlad. Gravlaxsås är superenkelt att göra själv. Glögg och lussebullar finns. Inga pepparkakor i år dock, kanske att alla ingredienserna går att finna till en egen pepparkaksdeg men vi har inte kollat upp det. Det får gå ändå.

Om julen inte handlade om mat så skulle vi nog inte vara lika intresserade av den. Med nya familjekonstellationer och oss långt hemifrån så ser ju inte julfirandet ut som det gjorde när våra barn var små. Tiderna ändras och vi får leva på minnena från små barnafötter som nyfiken gick runt granen för att spana in julklapparna eller leta mandeln i gröten. Ja, underbara minnen…men var sak har sin tid. Vi kan dock sakna våra barn, men det gör vi ju oavsett om det är jul eller inte.

I år då vi har ett bra internet här så kommer vi att streama svensk tv på julafton. KALLE kommer vi att se klockan 16 då Grekland ligger en timme efter Sverige.

Vi vill såklart önska alla våra läsare en riktigt god jul. Tack för att ni följt vårt seglingsår och vi hoppas ni vill följa oss på 2019 års seglingar också. Vi hoppas kunna bjuda på spännande berättelser från de platser vi besöker.

Snart är Nyåret här. Idag har vi bokat bord på restaurang Ladoxarto till Nyårsafton. Restaurangen ligger på övre planet med ingång från baksidan av gågatan och man har utsikt över hela hamnen. Det kommer att vara livemusik och vad vi har hört så har restaurangen mycket god mat. Sju personer blir vi, två tyskar, två danskar, två svenskar och en norrman. Dock ingen Bellman. Avstånden mellan seglares hjärtan är kort, man bjuder gärna in och med andra utan att för den sakens skull behövt känna dem så länge. Vi ser fram emot kvällen och vi dokumenterar garanterat vad som händer under kvällen, om vi uppfattar att ett grekiskt nyår ter sig på annorlunda vis än hemma. Vi har faktiskt ingen aning. 

Men…först kommer julen som sagt! Ha nu några fina dagar och se upp för paltkoman – inget är väl så plågsamt som en överfylld buk. Tänk att man aldrig lär sig…

Skepp o Hoj!