Korintkanalen…

(…var spännande men OJ så liten man kände sig nere i diket…)

 

Fler bilder kommer i slutet av inlägget och vi håller på att redigera filmmaterial så det blir en film vad det lider...

 Vi tjoar så det ekar och vi vinkar till människorna uppe på bron där vi passerar i den imponerande kanalen…

 

Salamina, Öster om Korintkanalen, Grekland

 

Korintkanalen är i flera avseenden speciell. Den sägs vara världens dyraste att transportera sig på, räknat utifrån pris per antalet körda meter. För den är inte speciell lång med sina 6346 meter, för oss tog det 36 minuter att passera.

 

Men framför allt så är det kanalens historia som väcker intresse. Från allra första början (och här pratar vi tiden före Kristus) så började man släpa båtar över land där kanalen idag går. På en slip av porös sten så kunde man istället för att segla den långa omvägen nu få en sjösäker väg då vattnen söder om Peloponnesos var kända för att vara besvärliga. Men att släpa båtarna över näset var tungt och tog tid. Redan då väcktes drömmen och tanken om att gräva en kanal.

 

År 67 efter Kristus så samlade den romerska kejsaren Nero ihop en stor mängd krigsfångar och sextusen judiska slavar och de började gräva kanalen. Under ett år höll de på tills Nero brådstörtat var tvungen att återvända till Rom. Då hade man hör och häpna hunnit gräva 3300 meter, det vill säga mer än halva kanalen. Det sorgliga var att Nero aldrig kom tillbaka för att fullfölja sitt verk. Han må vara förlåten för han arresterades och avrättades och hade således giltigt skäl.

 

Sen hände just ingenting. Några små försök men ingenting som fastnat i historieböckerna. Tills…

 

…Grekland blev en självständig stat under första hälften av 1800-talet. Då väcktes tanken på nytt men den unga nationen var inte så stadd i kassan (då heller) så det hände ingenting förrän 1869. Då blev det lite eld i baken för Suezkanalen hade då grävts klart och invigts (vi vill också ha kanal sa grekerna). Grekiska staten skrev avtal med ett par franska entreprenörer men under tolv år hände ingenting. Fransoserna må hända mumsade brie och drack vin i för stora mängder i istället för att ta till spaden. MEN…då stegade den ungerska generalen och entreprenören Stefan Tyrr in på arenan. BAMPARDAM! Han övertog kontraktet från fransmännen och en solig aprildag år 1882 lät Stefan Tyrr den grekiske konungen George I ta det första spadtaget. Så bygget fortsatte nu äntligen men pengarna tog så småningom slut så det blev ett grekiskt företag som slutförde kanalbygget. År 1893 kunde Korintkanalen äntligen öppnas för trafik. Den moderna kanalen hade då helt och hållet byggts utefter kejsaren Neros planer, helt fantastiskt. Försening av bygget blev lite hisnande 1826 år. Rätt stor försening håller nog de flesta med om, och vi hoppas inte SJ tar efter (ta med dig gravkistan till perrongen).

 

Kanalen är på smalaste stället blott 24,6 meter. När de största fartygen passerar där så skrapar de i stenväggarna på båda sidor. Högsta punkten i kanalen är hisnande 87 meter. Det är en magisk känsla att glida fram i det vattenfyllda diket med de lodräta väggarna på båda sidor om. Detta lockar till allehanda aktiviteter såsom bungyjump, turbåtar som går fram och tillbaka med nyfikna turister och man har till och med låtit ett litet flygplan (med en pilot utan nerver) flyga nere i diket under broarna. Jo, Korintkanalen lockar och den är imponerande. Dock kunde vi konstatera att den sakta rasar i sidorna på sina ställen och är i stort behov av renovering. En annan intressant sak är att i båda ändarna av kanalen så korsar två bilvägar. När vi passerade så var såklart bron stängd för biltrafik och det var rött ljus. Men vi kunde inte förstå hur bron fungerade, på vilket sätt den öppnades. För den brodel som korsar kanalen fattades. Den var spårlöst borta. Det visade sig vara en sänkbro, så vägen körs ner i vattnet och vi båtar korsar den ovanifrån. Vi har aldrig förut sett en sänkbro och vi trodde inte de existerade. Det måste vara jäkligt jobbigt att renovera bron om den går sönder medan den är nere i vattnet. Sen undrar vi över saltvattnet, det borde förkorta livslängden på bron. Själva får vi ständigt smörja våra lås ombord på grund av saltet, de börjar kärva på nolltid. Men kanske är det därför kanalen håller stängt på tisdagar för då måste man fram med den stora oljekannan.

 

Vi fick nu möjligheten att bocka av korintkanalen från vår bucketlist, ni vet listan av saker man måste hinna med att göra innan man dör. Tyvärr hade vi regnglopp och tunga skyar när vi passerade. Men det var hur imponerande som helst och vi ropade och tjoade så ekot studsade mellan väggarna och vi vinkade till de små mikroskopiskt små människorna som stod på en av broarna nästen 100 meter ovanför oss. De såg ut som små korinter, ja de var kanske från orten men som små russin stod de och tittade ner på de vackra segelbåtarna som passerade i kolonn.

 

Vi kan nog tänka oss att gå korintkanalen igen i framtiden, trots pengen (1500 kr för oss). Men då vore det ju drömmen att ha solsken (där solen ligger i linje med kanalen så den når ner på oss) samt att ha en drönare och filma färden ovanifrån. Någon sa att det är lite som att ta sig fram i skåran efter tårtspaden där man delat en prinsesstårta. Djup och smal, men inte lika god att äta. För här är det lera och sten på sidorna. Blää!

 

 Morgonens första strålar och vi trodde på en hyggligt solig dag…skenet bedrog…
 
 På kanal 11 ropar vi upp Corinth Tower Control och ber om att få passera…
 
 Vi ligger en halv distans utanför inloppet (Wilma är den svarta båten på bilden) och där får vi vänta i närmare två timmar…
 
 Så vi dricker lite te och äter frukost… (seglingsdagar äter vi ofta och mycket…roligare så och glad blir man…se bara kaptens leende)
 
 Det är vindstilla så vi kan stänga av motorn där vi ligger i bukten och myser med en kopp te…andra segelbåtar dyker upp vartefter och vi blir en kolonn på 5 båtar…
 
Vår vän på Vaare kommer förbi och vi ligger bredvid varandra och samtalar…
 
 Här strax passerar vi en vägbro där vägen sänkts ner i botten av kanalen…
 
 I början är inte kanalväggarna så höga och kanalen är rätt så bred…
 
 Här är det desto högre sidor och man får inte titta för mycket åt annat håll för då kan man börja köra mot sidorna av misstag…
 
 Som här…Kapten imponeras men han håller koll på Wilma…
 
 Högt högt och det tar 36 minuter för oss att passera och då körde vi i drygt 5 knop…
 
 Kanalen sedd från ovan (bild stulen från internet)
 
 
 Nu kan vi bocka av denna punkt på vår Bucketlist…så häftigt…
 
 Glad besättning…
 
 Där vi gick och betalade efter så fanns fotografier på väggarna från kanalbygget…som här. Tiden är kring 1886-1887…
 
 Här är vår betalning…147,68 Euro för 36 minuters tur. Priset beror på storlek på båt och fartygen får betala dyrt. 
 
 Nu är vi klara och solen börjar titta fram. Vi seglar vidare österut och efter någon timme så satt vi i t-shirt och skjorts i solen…
 
Skepp o Hoj!
 

 

4 reaktioner på ”Korintkanalen…

  1. Vad ni njuter! Blir så glad och varm av att se att ni hittar på kul saker och mår gött. Som livet ska vara. Inte så att jag på nåt sätt tvivlar på att just ni skulle ha kul, utan bara blir glad helt enkelt. Vi är på Normandie och kan verkligen rekommendera Honfleur om ni inte varit här. Hamnen är jättefin! Må gott och segla vackert!

    Gilla

    • Härligt att vi gör er glada med våra upptåg. Vi har varit i Honfleur med Wilma. En helt otroligt vacker och romantisk plats på jorden…vi föll pladask! Vårens första strålar värmde oss där år våren 2017. Njut av ett underbart Frankrike (och ät allt det goda..smöret framför allt!)

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s