Vi firar kärleken…

(…och finner blinda katter och inhemska druvsorter…)
 
 
Kapten har klätt upp sig och letar restaurang med sin fru…bröllopsdagen ska firas!
 
 
Argostoli, Kefalinia, Grekland
 
 
Nu har vi gjort det igen. Ätit på restaurang. Denna gång var det vår bröllopsdag på riktigt och vi ville få uppleva äkta grekisk mat. Vi knatade bort från turisthaken och fann en liten restaurang som verkade drivas av en familj. Den tafatte sonen hade fått äran att servera gästerna. Charmerande och förlåtande tyckte vi det var, för han gjorde verkligen ett gott jobb även om han aldrig någonsin kommer att bli erbjuden att servera på en Nobelmiddag. Ungdomligt så hasade han runt med fötterna i marmorgolvet, han var nog lite höjdrädd och han bar på en osynlig hösäck på ryggen. Pojken verkade inte kunna så mycket kring mat och dryck men han talade om att morsan stått och gjort en lammgryta som var jättegod. Den hade han nog tjuvsmakat för det lyste i ögonen på grabben. Självklart föll vi  för hans rekommendation!
 
Fördelen tycker vi när man hittar den där lilla restaurangen runt hörnet, är att maten brukar vara mycket vällagad och god. Inte sällan har de ställt morsan vid grytorna, som här. Dessutom så sjunker restaurangpriserna vilket ju aldrig skadar en lågbudgetseglare. 
 
Vi beställde in tzatziki till förrätt och jisses, grekerna har verkligen skallen rätt påskruvat vad det gäller mat. Inte alls som hemma utan så krämig och fin så man äter den gärna med sked. Nu fick vi till tzatzikin även bröd och oliver, tomatröra, feta och kikärtsröra.
 
Vi fick in morsans lammgryta, en rykande het kleftiko som rätten heter. En mustig gryta med lamm, potatis, tomater, oregano och fetaost. Mums! Det smakade fantastiskt bra. 
 
Grekisk lammgryta…mums!
 
 
Vi hade beställt in ett inhemst rött vin. Faktum är att grekerna inte är kända för sina viner. Som regel känner vi skandinaver bara till Retsina och den är ju svår att jubla över med dess smak av kåda. Men grekerna kan göra bra viner och det är ett mycket intressant vinland då de har en hel del inhemska druvor. Vårt inbeställda vin kom från familjen Tsantali och var gjord på druvorna Merlot och Xinomavro. Denna Xinomavro tillhör en av världens äldsta druvor och hanterar man den varsamt så kan den ge viner i stil med Pinot Noir och Nebbliolo. Det var friskt och påminde om en Pinot Noir, inte så alkoholstarkt men ändå med en hög fin syra som gjorde sig fint till lammgrytan.
 
 
Xinomavro är en grekisk druva…här finns den tillsammans med den betydligt vanligare merlot-druvan…
 
 
Ja nu blev det en massa tråkigt snack kring mat och vin här på bloggen. Vin kan nog Styrman P nörda in sig på. Men för er andra som inte rör i er så detaljerat i den kulinariska världen så kan vi säga att vinet smakade rödvin och lammgrytan smakade lammgryta. Check på den!
 
En annan intressant sak kring vårt restaurangbesök var att det huserade ett gäng katter bland restaurangens bord. De höll sig bara ute och sprang inte in i själva restaurangen, så det var fräscht på så vis. Sannolikt fanns inte en råtta på flera mils avstånd. Egentligen är det sorgligt med alla dessa katter. Men det intressanta bestod i att det tog två sekunder för Styrman P att notera att de var alla inavelskatter. Katterna hade sannolikt en homozygot uppsättning av PRA-genen, vilket ger defekter på ögonen med blindhet. Konstigt vetande så säg men sån är hon, Styrman P. 
 
För två förrätter och två varmrätter och en flaska vin så betalade vi strax under 400 kronor. Helt ok för snåljåpar som oss. Men nu måste vi återvända till all mat vi har ombord på Wilma. Vi har ett matlager som räcker i flera veckor och som inte får förfaras. 
 
 
Strax lämnar vi viken och seglar österut…
 
 
Mätta och nöjda så blev det en romantisk promenad i den ljumma kvällen i Argostoli. Nu är vi klara för att kasta loss och segla vidare. Vi har vårt DEPKA och vi får nu fritt röra oss i grekiska vatten. Vi är nog lite otåliga för vi har så mycket skoj att uppleva. Dels ska vi gå Korintkanalen. Tyckte ni tunneln genom Hallandsåsen blev försenad så var det inget mot denna. Svenska Banverket kan om de deppar, trösta sig med att Korintkanalen tog 1826 år att bli klar. HÄPP!
 
Skepp o Hoj!
 
 
 
 
 

2 reaktioner på ”Vi firar kärleken…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s