(…nä Kapten behöver inte överge skeppet…men han är dock på uppdrag…)

 

 

 

 

 

Våra följare som har hängt med en längre tid vet att vi till och från har seglat tillsammans med vår norske vän, han som har den fina träbåten Vaare och hunden Birk, även kallad Matrosen. Vår vän har ett namn men han har kort och gott blivit kallad ”vår vän norrmannen”. Vi träffades redan i Holland för ett och ett halvt år sedan. Ingen annan har vi följt åt så länge som vår vän. Även om vi i perioder har seglat lite olika vägar så har vi alltid möts upp på nytt. 

 

Nu kan man säga att hela truppen är samlad. Häromkvällen gled vår vän Norrmannen in i vår Cala. Detta efter att mer eller mindre ha seglat ända från Spanska fastlandet i höjd med Mar Menor. En tur på ett par dygn eller så. Fast snopet så upptäckte vår vän att hans roder inte fungerade när han kopplade ur sin autopilot. Det är inte bra…speciellt då man ska lägga till. Men vår vän Norrmannen kopplade då snabbt in autopiloten igen för att undvika gå upp mot klipporna och så styrde han med autopilot och bogpropellern istället. 

 

Kapten Betong och Kapten Goodvibes tog dingyn ut i Calan som en bättre pilotbåt och så klev Kapten Betong ombord på Vaare. Sen så kunde Vaare lägga till snyggt bredvid Wilma, nästan exakt tre månader efter vi senast sågs. 

 

 

 

 

När Vaare var fint förtöjd så hoppade Kapten Betong och Kapten Goodvibes ner i plurret för att kolla att Vaares ankare satt fint i sandbotten. Jo allt såg perfekt ut. Så då kunde det bli kramkalas och presentation av varandra. Goodvibes och Susan hade inte träffat vår vän förrän nu, men så klart hört talats om våra bravader tillsammans.

 

Så nu har vår seglande familj utökats av ännu en båt. Eller så inte, för svenskbåten S/Y Sally lämnade oss häromdagen för nya äventyr. 

 

Nu är problemet med rodret fixat. Efter en angörings-skål med vännerna ombord på Vaare så tog sig Kapten Betong över till sin nytillkomne vän dagen därpå och började felsöka. Det visade sig ha blivit ett oljeläckage på autopiloten. Japp, segling bjuder inte sällan på överraskningar har vi lärt oss.

 

Medan Kapten Betong var på Vaare så ägnade sig Styrman Pimpsten åt att röja ombord på Wilma. En massa mat och tvätt behövdes nu tas om hand och stuvas efter en dag av bunkring och annat praktiskt fix. Livet ombord skulle kort kunna sammanfattas med ett ord. TRÅNGT. Det är en konst att finna bra plats åt all den mat som inhandlats. Man vill ju inte gärna ha pasta och tonfiskburkar i sängen precis.

 

Sen försvann även hon på ett litet äventyr tillsammans med Susan. Det blev en promenad in till stan i den stekheta värmen. 

 

 

På kvällen efter att vi alla plockat, röjt, lagat och renoverat så sågs vi ombord på Goodvibes där det bjöds på fantastiskt god pizza. Mums…gott om smältande ost på toppen, vi blev alldelses saliga av lycka.

 

Nu är vi samlade och vi börjar bli klara för att återigen börja titta på ett överseglingsfönster. Det ska blåsa ute på havet de närmaste dygnen. Men sen så, så ser det ut att lugna sig. Kanske att vi förflyttar oss först till en annan Cala…lite miljöombyte skadar ju aldrig. Vi får se…