Sååå…nu var brudparet gifta med varandra. Det strålade om dem och de gav sina löften i trädgården där solen hade vänligheten att titta fram. När vi hade själva ceremonin avklarad så blev det en sju-hej-dundrande fest. Brudparet har en underbar vänkrets där det helt saknas hämningar. Och det märktes med råge. Vilka framträdanden. Ett tag var vi rädda att vi kanske tillbringade mer tid under bordet än sittandes på stolen. För vi tjöt av skratt.

 

Nu har vi fått prova på grillning på Thailändskt vis. Smakar gudomligt och det blir lite som när man äter fondue. Man har att pyssla med och fixa under måltidens gång. Vi kunde alla sitta till bords och grilla och tillaga de grönsaker vi själva önskade äta.

För vår Kapten Betong så var detta ett livets höjdpunkt då han hade möjlighet att träffa sina båda bröder samtidigt. Det har inte hänt på tio år. Det är inte alltid så lätt att sammanstråla när alla flackar runt i världen till höger och vänster. Men nu kunde de tre bröderna sammanstråla på Orust.

 

Nu behöver vi vila oss en dag. För vi sjöng karaoke framåt småtimmarna. Och än är inte kalaset riktigt över. För vi är fortfarande kvar på Orust och det kan nog tänkas hinna mysas lite mer med de kvarvarande gästerna innan alla drar vidare. För det ligger i skrivande stund lite folk här och där och sover i brudparets hus. Man får lite passa sig, för madrasser och soffor är occuperade och man får noga kontrollera så man inte råkar sätta sig på någon, hi hi hi.

Sjuuukt skoj har vi haft. Styrman har sjungit bort sina stämband. Och vi har legat dubbelvikta av skratt. Kan man spendera sin tid på bättre sätt än så…??? Tror knappast det.

 

Skepp o Hoj!