Snurre Sprätt!

Nu har vi sett över vår rigg. Förstaget är nu rakt och spänt och vi har kollat alla vant som ska vara 15 procent av brottgränsen. Mycket nöjda är vi såklart och nu känner vi att vi är startklara. Vi har börjat bunkra diesel och i helgen ser vi över färskvatten och lite käk och så.

Kapten är nöjd med riggen
 Kapten mäter..
 Uppsikt!

När vi ger oss av vidare har vi inte riktigt bestämt. Först och främst så måste vi anpassa oss till broöppningen här i Wijnhaven. På söndagar är bron stängd helt och hållet och på vintern öppnar de sent och stänger bron redan 16.30 på eftermiddagarna. Så det går inte riktigt att ge sig av när man själv vill, då masten slår i bron om man inte ämnar vänta på att någon lyfter den.

Och bara några hundra meter utanför Wijnhaven så har vi den stora järnvägsbron Hetbrug som bara öppnar en gång varannan timme. Så innan vi ger oss av så behöver vi se över väder och tider lite närmare.

 Snurre Sprätt roar kapten!

Nu har vi haft ett par dagar som vi lagt oss i var sin soffa i salongen på eftermiddagen. Vi dricker kaffe, läser och spelar yatzy. Kapten har fått smak på tecknad film på sin ipad. Snurre Sprätt rullar mest. Vi läste även en artikel kring bekymret över våra koldioxidutsläpp där tyvärr kossorna har fått framstå som de stora bovarna. En snedvriden debatt där jordbruket står för bara en bråkdel av vad tillexempelvis flyget gör. Och kor i form av kött, mjölk, ost och att hålla våra landskap öppna känns ju som en viktigare prioritet för överlevnaden än möjligtvis semesterresor till Thailand gör. (Däremot är det ju knäppt att en del bönder köper in konstgödsel när det redan finns naturligt gödsel på gården).

Vi blev nyfikna på vår egen CO2-förbrukning. Vi borde ju med vårt nuvarande sätt att leva ligga långt under den genomsnittliga svensken.

Lite intressant fakta.

Mest CO2 förbrukar man i Qatar. Där man gör av med 40,5 ton per år och invånare. (40.500 kg)

Några länder som förbrukar rätt mycket är Australien, Luxenburg, Estland, Ryssland, Norge, Nederländerna och de oljeproducerande arabiska länderna.

Minst koldioxidutsläpp har man i Burundi med blygsamma 0,0028 ton koldioxid per person och år (2,8 kg)

Inom EU så ligger faktiskt Sverige rätt bra till, även om det är mycket ur miljöaspekt oavsett. I Sverige gör varje svensk av med 4,6 ton per år och invånare. Bara Portugal ligger lägre vad vi kunde se i statistiken med 4,5 ton. (Låter bra då det ju är vårt primära resmål).

Har du koll på hur mycket du gör av med? Det finns sidor på internet där man kan räkna ut sitt ungefärliga CO2-utsläpp.

——————————————————————————————————-

Kolla in på websidan klimatbalans.se. (http://www.klimatbalans.se/neutralisera/kalkylator.html)

 Så här ser sidan ut där man kan räkna ut sin CO2-förbrukning.
——————————————————————————————————-

Vi har gjort en prognos för 2017.

Vi har räknat såhär. Vi är två vuxna som äter (häpp!)  Vi har ingen bil, vi cyklar och vi har egen sol- och vindkraft. När vi seglar så går vi för motor någon halvtimme i och ur hamn. När vi ligger för ankare så använder vi lillbåtens utombordare lite grann. Ligger vi i hamn så är vi kanske uppkopplade på elnätet, inte nödvändigtvis men en del såklart. Värme kommer vi inte behöva mycket framöver, vi har en dieselpanna, men vi har gjort en uppskattning för detta.

Det hela bygger på att vi inte gör någon flygresa hem. Då får vi räkna om och lägga till. Men som sagt;

här är vår prognos för 2017:

Vi landade för oss två på följande värde:

2184 kg per person. Dvs knappt 2,2 ton per person och år. Det är ganska precis hälften av vad snittsvenskens förbrukning är.

I vår tabell för länders förbrukning så landade vi på samma värden som de Västindiska öarna Saint Lucia och Dominikanska Republiken. Jo jo…det låter ju trevligt. Här har vi redan anpassat oss för ett liv där. Inte illa. (Kanske skäl att segla dit).

Så gör gärna som vi och gå in och räkna ut dina CO2-utsläpp. Det kan ju vara intressant att veta för egen del om man  ligger över eller under medelsvenskens värde. Och vill man nu bidra med något så kan man ju tänka till på en hel del saker som inte nödvändigtvis behöver sänka din livskvalitet. Tillexempel vilken storlek på bostad du har då varje kvadratmeter ska värmas upp. Hur ditt konsumtionsmönster ser ut, vad förutom mat handlar du (och vilken mat) och är det verkligen saker du behöver. Att laga och köpa begagnat framför att köpa nytt hjälper till. (Kompisen Yvonne köper pocketböcker på secondhand som hon läser och sen ger till oss. När vi läst ut så byter vi med andra långseglare. Vi lovar, texten har inte blivit sämre trots att den är läst flera gånger). Kanske klarar man sig på en bil istället för två, när du ska byta bil så kanske en elbil är att satsa på (här i holland så finns det otroligt mycket elbilar och vi ser elstolpar överallt).

Oavsett vad du gör för åtgärder så kan vi lova att det som regel landar i en kostnadsbesparing och du får mer kulor kvar i plånkan. Så vill man inte motivera sig för miljöns skull så kanske vill man iallafall ha bättre privatekonomi. (vi lever på en extremt liten kassa, vi klarar oss på motsvarande en persons halvtidslön av knegarmodell).

Då vi skriver upp varje gångtimme med motorn, så är det väldigt lätt för oss att räkna ut hur mycket vi till faktum har förbrukat. Så när 2017 har gått till ända så kommer vi försöka räkna ut vår faktiska CO2-förbrukning. Och om vi lyckas fånga fisk (och att handla närodlat) så vet vi ju att vi gör något positivt för värdena då transporkostnaden blir minimal från havet till stekpannan.

Den saken som fort gräver hål i CO2-förbrukningen är flygresor. Kanske att satsa på är att nyttja mer av videokonferenser, Skypesamtal och Messanger via Facebook som nu är möjligt. Kapten pratade med några av sina barnbarn häromdagen, funkar finfint. När vi var på IKEA senast så hade de ett showroom där de möblerat ett hem på 35 kvadratmeter. Otroligt vilka smarta lösningar det finns idag. Kanske att våra bostäder inte måste vara så stora i framtiden. (Här i Holland så säljer IKEA solpaneler till villor till mycket humant pris!) Med tanke på att Sverige är ett såpass kallt land så inser vi samtidigt att vi kommit förhållandevis långt hemma med att hålla nere koldioxidutsläpp. Vi tror att det finns en rad inovativa tänkesätt och roliga lösningar på ett i övrigt rätt tråkigt problem. För det behöver inte alls vara domedagsprofetior som tynger oss, utan häri ligger det säkert blomstande tider för företag som satsar på det hållbara. Och med rätt företag på marknaden så kommer vi alla bli vinnare.

Vi lovar återkomma om cirka ett år med en uppdatering på hur det har gått.

Har du räknat ut din Co2-förbrukning?

Skepp o Hoj!

2 reaktioner på ”Snurre Sprätt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s