Ringar på vattnet

Vi har varit i väg till Göteborg för en helg där vi förenat nytta med nöje. Vi var på båtmässan som blev mycket givande, att år efter år åka dit när man har ett båtbygge som forcerat parallellt gör att våra behov sett nya ut för varje gång vi besökt stället. Vi fick svar på många av våra frågor och det var en höjdare att vara där sista dagen och rätt sent då alla utställare var rätt så lediga och avslappnade.
 
Vi handlade bara en sak egentligen på båtmässan, i övrigt skaffade vi oss information och kontakter. Men vi fick möjligheten att se hur man förr i tiden slog rep, det vill säga det gamla yrket repslagare och som idag nog närmast lever kvar genom alla de namn på våra gator som heter något typ Repslagargatan, Repslagargränd och dyligt.
En bit tjärad hampa tillverkades av Repslagarmuseet och den köpte vi efteråt för etthundrakronor. Så vår lilla tross har vi med egna ögon sett när den handgjort blev tillverkad. Mycket trevligt och doften är ju unik och bringar tankarna till barndomen.
En repslagare på 20-talet som står vid sin repslagarbana.
 
Ett kickoff-möte hade vi också, nu händer mycket med vår verksamhet och det behövde stämmas av och sätta nytt arbetsschema inför vår och sommar. Spännande och kanske nästan lite otäckt, nu släpper vi krafterna fria och gör en förändring där vi bara kan hoppas att vi inte glömt något avgörande. Med en byggperiod på dryga sex år så blir det ju på något sätt en vardag det med, nu lämnar vi den tryggheten och ger oss ut på äventyr. Som att åka bergodalbana, snabba svängar och backar och krön – men inte fysiskt då förstås (om det inte råkar vara storm på Nissan).
 
Nu sa vi att vi förenade helgen med nöje också. Vi passade på att markera vår kärlek också, vi har ruvat en längre tid på en förlovning. Och nu var det dags.
På hotellrummet så växlade vi ringar när vi åt en delikat frukost som var beställd upp till rummet, jordgubbar och choklad avslutades frukosten med. Nu skulle vi bokstavligen kunna hävda att detta gett ringar på vattnet, ringarna sitter nu på plats för alltid och vi finns ju en stor del av vår tid på vattnet. Och i vår mogna (kanske övermogna) ålder avseende kärleksfulla statements så gör man det nog gärna på tu man hand. Det blir på ett annat vis, i alla fall för oss men säkert andra också som har barn och barnbarn redan avklarat. Det handlar mer om åldrandet i hop, tvåsamheten där man vill bekräfta kärleken och ett bevis för att vi alltid och till slutet kommer att stå vid varandras sida. Så mycket vi gjort, klarat av och genomgått sedan vi köpte båten och gav oss i kast med projektet, det har stärkt oss som par. Men visst, i grunden ligger en kärlek från ungdomsåren i vår minnesbank, känslorna går lätt att plocka fram och vi ser hos varandra fortfarande den pojken och flickan vi var en gång för länge sedan. Men nu lite rynkigare kanske, lite sämre syn och fingrarna..rätt skrynkliga och krokiga gamla händer som vi nu klätt med guld. Det låter som vi betecknar oss som hundra år redan, men skillnaden är markant sedan vi var tonåringar. Rätt vackert och kanske lite skrämmande. Tiden är förgänglig, och vi vill ta till vara på den.
 
Så vansinnigt glada är vi över vår förlovning där inte alla i vår närmaste omgivning har fått veta det än, kanske sker det genom att man läser på bloggen. Men är man fullvuxen så gör man lite som man vill.
Ringarna är i rött och vitt guld. Egentligen var vi inne på att ha ringar i rostfritt, vi som ständigt arbetar i materialet. Men vitt lite borstat guld passar oss, innanför ligger rött guld. Och formen är lite vågad så att säga, som havet.
 
Ja och vår helg blev ytterligare väldigt bra då vi lyckades få till några pucklar, inte minst genom kontakten via vår gamla verkstadsgranne som har gammal vän i sin tur som arbetar med kassaregister. Ibland är det inte fel att slänga ur sig saker på bloggen, hjälpen kan finnas närmare än man tror. Och våra forna grannar visar sig ha hjärtan av guld, precis som våra ringar. Tusen tack för den förmedlade kontakten, vi träffade Lars och besökte hans firma i Mölndal under måndagen och vi har nu löst frågan. Vi får försöka hinna tacka ordentligt vad det lider. Tusen tack Dante o fru.
 
Ringar på vattnet!
 
Tjoppe och Helena
 
 

5 reaktioner på ”Ringar på vattnet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s