En solig lördag i ryggen. Vi började med morgonmöte, la upp planerna för dagen. Det är alltid rätt mycket inköp som måste fixas i stort och smått. Sen bar det av för att beta av vår post-it-lapp som låg och brände i plånboken. Tillbaka så anordnades det en omelett med ost, även kallad ostomelett. Därefter bytte vi om till byggarkläder och åkte bort till M/S Moonshine som är en gammal båt för fiske, även kallad fiskebåt. Målet var att göra om den från fiskebåt med styrhytt till en fiskebåt utan styrhytt. Lite som barn på nytt så satte vi tigersågen i hytten. M/S Moonshine har haft ett annat namn fram till vi tog över och satte sågen i den. Burra var namnet, låter inte alls kvinnligt och definitivt inte troligt att hon jobbat under-cover som bogserare. Men å andra sidan, Moonshine låter väl inte heller så kvinnligt. Bakom Burraskylten så har någon ristat in sitt namn: Olof 1985. Man kan undra vem denna Olof är. Vi gissar på en man, eller pojke, då det begavs iallafall. Skylten ligger just nu nedanför båten i något dygn till innan den fraktas till avfallsstationen i stada.
Burra, du är ett minne blott. Och du åker samma väg som den där jäkla giraffen som terrade oss under flera år.
Olof, du får åka med varesig du vill eller inte. Visst är det roligt ändå när någon gett ett avtryck som finns kvar för framtiden, ett litet bomärke som vi säger.
Det var samma känsla som dök som när vi började med vår något större båt M/S Sunshine. Mest att riva ur och röja upp och ta bort och kasta. För att sen sakta kunna bygga upp igen. Ganska skön känsla att komma till ett stadium där man får bort allt gammalt och dåligt.
En Tjoppe med fiskebåt. Och styrhytt.
En förstörelsekvinna en tidig vårdag. Tigerkvinnan gick lös med tigersågen.
Och här går övre delen att lyfta. Vi tog i båda och välte styrhytten över relingen.
Sådär. Just snyggt med en styrhytt hängades över relingen. Som ett lock.
Vi fick ner styrhytten på backen och så tog vi bort resten av hytten så båten blev rätt så ren. Och så la vi över en presenning och kände oss rätt nöjda med dagen.
Lite lätt småkalla men fulla av vårluft så bröt vi upp för dagen.
Från Moonshine till Sunshine så avslutade vi dagen med att betala månadens räkningar som alltid är upplyftande. Det tycker vi faktiskt, för när de är borta så har vi kunnat investera mer, och inga räkningslappar tynger en längre. Dock går det bara ett par dagar så fyller det på med nya, vetefasen hur det går till egentligen. Helena går under extranamnet Finansministern hemma. Det är med järnhand hon styr tillåtandet av investeringstakt och prioriteringarna måste ske i samspråk med mannen som ser till att nya räkningar hamnar på bordet. Och så håller det på. Vecka efter vecka, månad efter månad och nu till och med år efter år. I finansministerns roll ligger det också att tillåta annat, som inköp av kläder och klippa håret och annat. Det kontot är noll. Helena tar till saxen för oss båda och kläder har nästan inte inhandlats alls under åren. Helenas kollegor brukar komma med klädsäckar ibland, som är ämnade för Uff-kontainern. Helena kastar efter hon gått igenom vad som finns av nytta. Blomkontot är minimalt, Tjoppe kan inte överraska Helena om det inte råkar infalla en födelsedag, då det kontot öppnas. Annars får han plocka egna i klorofyllen. Så med alla dessa noll-konton så är livet lite lustigt. Vi har inget strykjärn. Vi har ingen elvisp. Fast de står på inköpslistan sen flera år tillbaka, det är bara det att dessa konton inte har varit öppna än. Den där finansministern är i klass med Anders Borg och hon håller hårt i kulorna. Lyxfällan kommer aldrig att knacka på våran dörr. Men så kan det bli en rätt snygg båt också. För livet handlar ju om prioriteringar.
Vi avlutade med att äta en lammkorvsgryta med ett gott rött vin av pinot noir-druvan. Det kontot är oftast öppet. Ny härlig dag väntar, med sol. Härligt. Solkontot har dock inget med finansministern att göra.
Red sky in the morning is for the sailors warning
Red sky in the night is for the sailors delight
Tjoppe och Finansministern
projektsunshine.se 