En skitbra början på det nya året!

Det har varit lite lugnt på dokumentationsfronten på båten. Inte bara inläggen har väl lyst något med sin frånvaro utan så även renoveringsarbetet. Visst har vi jobbat framåt men det kom ett nyår emellan. Denna övergång mellan år 2011 och 2012 firade vi med vänner i Falkenberg. God mat och dryck och skål vid tolvslaget. Och sen åkte gitarrerna fram och det sjöngs och skrattades till halv fem på morgonen. För de som känner Helena väl, så är detta något av ett världsrekord. Hon brukar gå och lägga sig tidigt, men visst, halv fem – det är tidigt! Och i och med att vår ungdom numera har passerat så kräver ju detta lite återhämtning så nyårsdagen blev mycket stillsam. Mat och sömn och..nä just inget mer. Jo vi var faktiskt till Lövstavikens båthamn och tittade till lite båtar. Mycket trevligt. Redaktionen stannade till och frågade lite närmare kring nyårsfirandet:

-Vi har förstått att nyårshelgen var trevlig, kommer ni orka fortsätta bygga under 2012 nu eller har ni fått mer smak för fest och lättja nu?

-Jag tror det är lugnt, svarar Helena, som rufsar runt i sitt nyvakna hår. Man anar lite heshet i rösten och hon visar upp sina ömma fingertoppar efter en natts gitarrspelande.

Tjoppe lägger till att;

-Nä detta var planerat, att ta en brejk från bygget. Vi är åter på banan. Men faktum är att vi har planerat in nya året rätt så väl. Både om vad som ska byggas men där det ska även rymmas lite mer ledighet.

Redaktionen frågar vidare:

-Har ni avlagt några nyårslöften?

-Löften och löften, börjar Tjoppe. Jag kallar det mera önskemål. Jag har tänkt att jag ska hinna läsa ett par böcker eller två under året. Fokus på båten har gjort det omöjligt tidigare, men nu börjar vi ju kunna knyta säcken och det återstående arbetet är inte fullt så betungande som tidigare, även om mycket återstår.

-Det ena utesluter inte det andra, fyller Helena i. Se som nu i helgen, vi hade fantastiskt trevligt under nyårsnatten. Får man hälsa??

-Eh..javisst!

-Då vill vi hälsa och tacka ToH för en fanstastisk kväll, natt och morgon. Vi hade så fantastiskt trevligt, och detta gör vi gärna om. Men inte varje vecka, för man har blivit lite för gammal för att nattsudda.

-Så kan man säga att nyår blev en blöt historia? Reportern ser väldigt nyfiken ut när han ställer frågan.

-Precis lagom, skulle jag säga, kontrar Tjoppe. Vi var nog så gott som nyktra när vi gick till sängs. Det blöta stod nog havet självt för.

Repportern ser lite besviken ut. Han ville nog gärna höra lite smaskigheter från båtbyggarparets nyårsnatt.

-Så det var egentligen mest båtar på temat fast det var fest?

-Ja det kan man nog säga, svarar Helena. ToH är högst involverade i båtlivet precis som vi. Och så var det bland annat hummer på menyn, och det är väl marint om något.

– Ja, och på nyårsdagen gick vi ner och tittade på vår båts systerfartyg Vrenen som ligger där ensam utan att någon håller en vårdande hand om hennes framtid. Båtarna kamperade ihop när de gick som passagerarfartyg mellan Torekov och Hallandsväderö på 90-talet. Det är lite sorgligt att ingen vill satsa på att få henne i ordning, och nu är båten i stort behov av att renoveras. Tiden är knapp om man fortfarande ska kunna rädda henne.

-Ja hade vi haft ett par miljoner över så hade vi tagit oss an henne, flikar Helena in. -Konstigt då båten har aldrig varit våran, vi har aldrig åkt med den, men ändå känner vi med henne. Sen springer Helena runt och leker tittut mellan tegelmurarna.

Får man ta en bild på redarparet, vill fotografen veta.

-Självklart svarar Tjoppe, och kammar till sitt hår.

-År 2012 blir ett bra och roligt år, berättar Tjoppe. Dels ska vi ta av övertäckningen när våren kommer. Och vi ska få till sittgrupperna i matsalen, för att nämna något.

-Och på soldäck vill jag ha ett par solstolar, fyller Helena i. -Nu längtar vi till våren och det är skönt att vi är inne på nya året.

Innan vi lämnar Vrenen så tittar vi till på den sorgliga fendern och skrovsidan på båten.

-Att hon klarat höstens stormar är ett under! Tjoppe fortsätter; -Min gamle far som är en mycket vis person säger alltid att alla båtar är underbemannade. Och det är sant, det är ständigt pyssel, måla och laga och underhålla.

Vi lämnar Falkenberg och tar oss till M/S Orskär som gått ett betydligt trevligare öde till mötes. Ett par renoveringshungriga gamla klasskompisar från Stockholms Skärgård hittade henne och blev kompis med den gamle fiskeskutan.

-Man lämnar inte en kompis i sticket, det gäller även båtar. Helena kväver en gäspning, och man anar nattens bravader. -Och vi är som de tre muskutörerna! Tjoppe trivs som får dela sitt liv med två kvinnor!

Tjoppe visar vägen ner till maskinrummet dit aktiviteten ombord varit koncentrerad den senaste tiden.

-Ja här är jag i skittanken. Men det är inget gråvatten i den just nu som tur är. Vi håller på att installera den permanent nu.

-Och nu har du placerat dig själv där, ser du dig själv som avfall?!

– Nä, det gör jag aldrig. Men kanske lite på en nyårsdag då man är rätt så mosig efter nattsuddet.

Helena som tycker att reportern är lite otrevlig gör Tjoppe sällskap.

-Se här sitter jag, ropar Helena. Vi är på varsin sida om skottet i tanken för att skruva från varsitt håll. -Du förstår, att vi har inga långa babianarmar, och vår giraff har helgledigt så då återstod bara att hoppa ner själv.

-Jo Helena är bra att ha i trånga utrymmen, svarar Tjoppe. -En gång när vi skulle göra rent i kölsvinet så stoppade jag ner henne där på måndagen och plockade upp henne på fredagen. Sen var det rent som bara den under durken.

-Nu har jag kopplat rör, berättar Tjoppe vidare. Det är avluftning  och sen ska man kunna koppla in sig på kommunens avlopp i de hamnar man kan det. -Det har vi faktiskt här i Halmstad vilket är förträffligt. Och som ett andra alternativ så kan man ringa slamsugarbilen. Vi har även en pump i tanken också, så man kan spola ur och tömma för service och underhåll.

-Ja behöver man hoppa i och meka så vill jag gärna ha någorlunda rent, och en klädnypa på näsan, svarar Helena.

Helena visar genomföringarna på utsidan om styrhytten. Och så berättar hon: -Det smala röret är avluftningen. Vi ska fortsätta leda upp röret längs med styrhytten, och den avslutas med en krök en bra bit ovanför huvudhöjd. 

-Ja för annars luktar det inget vidare! Säger båtbyggarparet och så stänger de båten för mera inspektion.

-Nu måste vi gå in och vila oss, förklarar Tjoppe.

Reportern och Fotografen blir utestängda från båten och de står ett tag och funderar på om de ska få sig en intervju med giraffen på taket. Men han ser högst ointresserad ut och tidningsfolket ger upp. Reportern säger till sin fotograf: -Ja det där var ju ett intressant bygge. Och den där Tjoffe verkar ju vara en händig prick.

-Tror du verkligen han stoppade ner Helena i kölsvinet en hel vecka med skurborste och en spann vatten? Undrade fotografen.

Så nickade de båda samstämmigt, jo, så var det nog.

De vänder sig om och tittar över axeln mot båten när de går mot stadens centrum. Och ur skorstenen ringlar sig en rökpelare. Inne på båten har Helena och Tjoppe satt fyr i kaminen och värmen stiger medan det görs varma smörgåsar i ugnen och de slår sig ner i salongen för att se en film och kanske slumra lite. Reportern drar jackan om kroppen och huttrar och fortsätter sina stora kliv i snålblåsten och han tänker att detta var ju just en skitbra början på det nya året.

Gott Nytt År!

Tjoppe och Helena

2 reaktioner på ”En skitbra början på det nya året!

  1. Den krullhårige kaptenen for med sin långhåriga styr"man" till Köpenhamn för att vila efter en mycket trevlig nyårsnatt! De planerar att härda styrmannens namnes fingertoppar lite till när det görs inspektion i Halmstad hamn inom det närmaste.
    De gläds över att deras svarta guldfångst kunde avnjutas i goda vänners lag och nu har en pall toffefee inhandlats för fortsatt krigföring! Den yngre delen av besättningen på två respektive fyra ben saknar er(Tjoppes plåster…=)Stormiga hälsningar från ToH.

    Gilla

  2. Ha ha, ja jäklar. Det hade vi glömt av, toffefeepralinerna som vi skjöt skarpt med. Tala om nyårsraketer! Tjoppe måste ha ätit jag-gillar-dig-piller då det var otroligt vilka supporters han fick. Vi hälsar tillbaka, till både stora och små. Själva ligger vi i skrivande stund och kollar in vädret på den krullhåriges mätstation i Halmstad. Det blåser storm och det går stora vågor på Nissan. Det känns som att åka torktumlare och lite till och vi får börja surra porslin och annat i köket. Men det har nog nått sin kulmen nu och ska väl börja bedarra. Gungeligung!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s